22 september 2025

Bisarrt besked från Ryssland – “Putin är helt besatt”

2024 03 12

Ryssland är på väg mot ett absurt försök att förändra historien så som omvärlden känner till den.

Det står klart efter att ryska lagstiftare lagt fram ett nytt förslag till statsduman om att riva upp ett stort beslut som forna Sovjetunionen fattade under kalla kriget.

De ryska politikerna vill specifikt skruva tillbaka tiden till 1954 för att se till att överföringen av Krym från Ryssland till Ukraina aldrig ägde rum.

– Förslaget verkar syfta att etablera en rättslig grund för Ryssland att hävda att Krym, Svartahavshalvön som man påstår sig ha annekterat från Ukraina 2014, aldrig riktigt var en del av Ukraina till att börja med, rapporterar Reuters.

Brett stöd

Utkastet tycks ha brett stöd i makteliten.

Förslaget kommer från lagstiftare från vart och ett av Rysslands två parlamentshus och beskriver överlämnandet 1954 som godtyckligt och olagligt eftersom ingen folkomröstning hölls vid tillfället.

Enligt Ryssland hade Sovjetunionen därmed ingen rätt att överföra territorium från en republik till en annan utan samtycke.

"Putin är helt besatt"

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har återkommande fördömt överlämningen av Krym till Ukraina, som skedde under den dåvarande Sovjetledaren Nikita Chrusjtjov.

Tillsammans med resten av Ukraina röstade Krymborna för självständighet i en folkomröstning i samma veva som Sovjetunionen splittrades. 

År 2014 tog rysk militär sedan kontroll över halvön och annekterade den efter en ny folkomröstning som större delen av omvärlden förkastat som illegitim.

Enligt Jussi Lassila, forskare vid Finlands utrikespolitiska institut, är halvön stark kopplad till den ryska diktatorn Vladimir Putins tankar om det ryska imperiet.

– Putin är helt besatt av Krym. Ukraina är viktigt för honom, men Krym är det viktigaste av allt och dessutom ett mycket unikt område, säger han till Yle.

Kommer inte att ge upp

Forskaren konstaterar att många ryssar anser att Krym tillhör Ryssland, och att Nikita Chrusjtjov begick ett stort misstag då han gav halvön i gåva till sovjetrepubliken Ukraina för 70 år sedan.

– Sedan Sovjetunionen kollapsade år 1991 ansåg ryssarna att Ukraina – och alldeles speciellt Krym – ändå utgjorde en del av Ryssland. Den här tanken stöddes av det faktum att befolkningen var mycket rysksinnad - eller egentligen sovjetsinnad och sovjetnostalgisk.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har vid flera tillfällen poängterat vikten av att återta Krymhalvön.

– Detta ryska krig började med Krym och måste sluta med Krym – dess befrielse, har Zelensky sagt vid ett tidigare tillfälle.

– Krym är ukrainskt och vi kommer aldrig att ge upp det.

En språngbräda

Ryssland har använt Krym som en språngbräda för den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022. 

Sedan dess har Putin hävdat annektering av ytterligare fyra ukrainska provinser.

Även dessa annekteringar har förklarats ogiltiga av omvärlden, bortsett från enstaka länder som Nordkorea och Syrien utöver Ryssland själva.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Moskva brinner

2026 08 16

Drönare har slagit ner i Moskva oblast.

Tidigt på söndagsmorgonen har bilder och filmklipp börjat cirkulera på en kraftig brand i Moskva oblast.

Flera måltavlor har attackerats.

Bland annat har ett lager tillhörande den ryska e-handelsjätten Wildberries fått besök av ukrainska drönare, rapporterar Kyiv Independent.

Moskva brinner

Ukrainska styrkor har attackerat Wildberries-lagret samt städer över hela Moskva oblast i en omfattande nattlig attack.

En kraftig brand har brutit ut i lagret belägen i byn Koledino nära staden Moskva.

Stora lågor och rökmoln som stiger mot himlen syns på bilder och filmklipp som cirkulerar på sociala medier.

Inte bara Wildberries

Men det är inte bara Wildberries som har attackerats under natten.

– I staden Domodedovo sattes produktions- och logistikkomplexet Severnoye Domodedovo i brand i samband med attacken.

Rapporter om nedslag av ukrainska drönare kommer också från staden Chekhov, men där är det för närvarande oklart vad som har träffats.

Läs mer: Drönare vid turistresort

Ännu en smäll

Sedan mitten av juli har Ukrainas styrkor träffat åtminstone 24 lager tillhörande e-handelsjätten, rapporterar United24Media.

Ukraina ser företaget som ett legitimt militärt mål i och med att Wildberries säljer olika typer av militära produkter, däribland drönare och militärkläder.

Omkring en tredjedel av Wildberries lagerkapacitet har slagits ut i samband med attackerna. 

Därför Wildberries

Anledningen till attackerna mot Wildberries är att ställa till det för den ryska militären och ekonomin.

Det berättar Serhij Kuzan, ordförande för Ukrainas centrum för säkerhet och samarbete.

– Det huvudsakliga syftet med att slå till mot Wildberries lagerlokaler är att störa den ryska logistiken samt försörjningen av produkter med dubbla användningsområden, kritisk elektronik, sanktionsbelagda varor och liknande till den ryska armén och ryska vapentillverkare, säger Kuzan till BBC.

Läs mer: Ryska företag vädjar till Kreml

Foto: Exilenova+ / Sociala medier

Text: Redaktionen


15 augusti 2026

UPPGIFTER: Putin fruktar kollaps

2026 08 15

Putin är fokuserad på en avgörande fråga, men är rädd att orsaka en kollaps.

Vladimir Putin måste fatta beslut i en stor fråga som kan få avgörande betydelse för Ukrainakriget.

Men i Kreml råder fortfarande stora tvivel.

Den ryske diktatorn fruktar att ett impopulärt beslut kan få enorma konsekvenser för Ryssland.

”Betydande risker för regeringen”

Det har rapporterats att Ryssland förbereder en ny mobiliseringsvåg för att täcka upp för stora förluster på slagfältet.

Men för närvarande finns det inga tecken på att Putin har godkänt en ny mobiliseringsvåg, rapporterar Kyiv Post.

Ryssland tycks fördröja och skjuta upp beslutet och ta till andra lösningar istället.

Anledningen uppges vara att man fruktar en stor samhällskris i samband med en ny mobilisering.

Om mobiliseringen leder till stort missnöje, protester, social oro och ekonomiska problem så riskerar den redan försvagade regimen att kollapsa.

– Internationella analytiker menar att en storskalig mobilisering innebär betydande risker för den ryska regeringen, rapporterar tidningen.

Kreml fruktar ett stort missnöje bland allmänheten. Det uppstod redan vid den första mobiliseringen i september 2022, men den här gången riskerar det att bli värre, eftersom Ryssland även har fått en rad andra problem till följd av kriget.

LÄS OCKSÅ: Drönare vid turistresort

”Moskva söker alternativa metoder”

Samtidigt fruktar Putin också att ekonomin kan påverkas negativt av en ny mobiliseringsvåg, bland annat genom att Ryssland skulle förlora arbetskraft.

Kreml fördröjer därför beslutet om mobilisering och försöker klara behoven på slagfältet på andra sätt istället.

– Moskva söker alternativa metoder för att stärka sina styrkor utan att behöva använda inhemsk värnplikt, enligt tidningen.

Bland annat uppges mellan 30 000 och 50 000 soldater från Nordkorea ha utplacerats i Ryssland.

– Analytiker anger att denna utplacering är avsedd att ge Kreml ytterligare personal och fördröja behovet av en andra mobiliseringsvåg, enligt tidningen.

Moskva förlitar sig också på ekonomiska incitament för att rekrytera flera soldater, vilket dock har blivit allt svårare.

Frågan om mobilisering är alltså ett stort dilemma för Putin, som ännu inte tycks ha fattat något beslut. Samtidigt fortsätter Ryssland att göra stora förluster på slagfältet i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: Ryska företag vädjar till Kreml

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen