Bisarrt besked från Ryssland – “Putin är helt besatt”

2024 03 12

Det står klart efter att ryska lagstiftare lagt fram ett nytt förslag till statsduman om att riva upp ett stort beslut som forna Sovjetunionen fattade under kalla kriget.

De ryska politikerna vill specifikt skruva tillbaka tiden till 1954 för att se till att överföringen av Krym från Ryssland till Ukraina aldrig ägde rum.

– Förslaget verkar syfta att etablera en rättslig grund för Ryssland att hävda att Krym, Svartahavshalvön som man påstår sig ha annekterat från Ukraina 2014, aldrig riktigt var en del av Ukraina till att börja med, rapporterar Reuters.

Brett stöd

Utkastet tycks ha brett stöd i makteliten.

Förslaget kommer från lagstiftare från vart och ett av Rysslands två parlamentshus och beskriver överlämnandet 1954 som godtyckligt och olagligt eftersom ingen folkomröstning hölls vid tillfället.

Enligt Ryssland hade Sovjetunionen därmed ingen rätt att överföra territorium från en republik till en annan utan samtycke.

"Putin är helt besatt"

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har återkommande fördömt överlämningen av Krym till Ukraina, som skedde under den dåvarande Sovjetledaren Nikita Chrusjtjov.

Tillsammans med resten av Ukraina röstade Krymborna för självständighet i en folkomröstning i samma veva som Sovjetunionen splittrades. 

År 2014 tog rysk militär sedan kontroll över halvön och annekterade den efter en ny folkomröstning som större delen av omvärlden förkastat som illegitim.

Enligt Jussi Lassila, forskare vid Finlands utrikespolitiska institut, är halvön stark kopplad till den ryska diktatorn Vladimir Putins tankar om det ryska imperiet.

– Putin är helt besatt av Krym. Ukraina är viktigt för honom, men Krym är det viktigaste av allt och dessutom ett mycket unikt område, säger han till Yle.

Kommer inte att ge upp

Forskaren konstaterar att många ryssar anser att Krym tillhör Ryssland, och att Nikita Chrusjtjov begick ett stort misstag då han gav halvön i gåva till sovjetrepubliken Ukraina för 70 år sedan.

– Sedan Sovjetunionen kollapsade år 1991 ansåg ryssarna att Ukraina – och alldeles speciellt Krym – ändå utgjorde en del av Ryssland. Den här tanken stöddes av det faktum att befolkningen var mycket rysksinnad - eller egentligen sovjetsinnad och sovjetnostalgisk.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har vid flera tillfällen poängterat vikten av att återta Krymhalvön.

– Detta ryska krig började med Krym och måste sluta med Krym – dess befrielse, har Zelensky sagt vid ett tidigare tillfälle.

– Krym är ukrainskt och vi kommer aldrig att ge upp det.

En språngbräda

Ryssland har använt Krym som en språngbräda för den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022. 

Sedan dess har Putin hävdat annektering av ytterligare fyra ukrainska provinser.

Även dessa annekteringar har förklarats ogiltiga av omvärlden, bortsett från enstaka länder som Nordkorea och Syrien utöver Ryssland själva.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Smäller snart i Moskva – unik attack på väg

2026 07 29

Nu förbereds en historisk attack mot den ryska huvudstaden.

I höst kommer Ukraina för första gången att avfyra ballistiska robotar mot Rysslands största stad, rapporterar oberoende ryska Meduza.

Nyhetsbyrån hänvisar till Denys Shtilierman, som är huvudägare och chefsingenjör på Fire Point – företaget som utvecklar Flamingo-robotarna.

Shtilierman framhåller att de första ballistiska robotattackerna mot Moskva kommer att inledas i höst. Enligt honom pågår de sista testerna av de nya robotarna FP-9, som har kapacitet att slå ut mål i den ryska huvudstaden.

– Militären kommer att fastställa måltavlor, men jag tror att det kommer handla om betydande mål från början, säger Shtilierman till Meduza.

På frågan när attackerna kommer att inledas, svarar han kort:

– I höst.

Shtilierman tillägger att eventuella problem som upptäcks under testerna kommer att åtgärdas snabbt.

– Vi gör stora framsteg. Jag tror att det kommer att ske i höst, säger han.

Beskrivs som en vändpunkt

Militäranalytikern Jörgen Elfving beskriver beskedet som en slags gamechanger i kriget. Han hänvisar till att ballistiska robotar är mycket svårare att skjuta ned jämfört med drönare som färdas i långsammare takt.  

Han pekar även på att det ryska luftförsvaret är decimerat efter ett utdraget krig. Ryssland har begränsad tillgång till luftförsvarssystem som kan skjuta ned ballistiska robotar.

– Möjligheten att nå mål i Ryssland skulle öka, säger Elfving till DN.

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Ryssland inför undantagstillstånd 

Kraftfullare än ryska Iskander

Denys Shtilierman har tidigare uppgett att den nya FP-9-roboten är kraftfullare än den ryska kryssningsroboten Iskander.

– Iskander har en hastighet på omkring 800 meter per sekund när den träffar. Vår kommer att ha en hastighet på över 1 200 när den träffar. Vi kommer att kunna övermanna luftförsvaret märkbart lättare, sade han i våras, enligt Kyiv Independent.

Vidare uppgav Shtilierman att han beräknar att omkring 25 procent av robotarna kommer att träffa sina måltavlor.

LÄS OCKSÅ: Ryssar strömmar ut ur landet

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redationen