Bisarrt besked från Ryssland – “Putin är helt besatt”

2024 03 12

Det står klart efter att ryska lagstiftare lagt fram ett nytt förslag till statsduman om att riva upp ett stort beslut som forna Sovjetunionen fattade under kalla kriget.

De ryska politikerna vill specifikt skruva tillbaka tiden till 1954 för att se till att överföringen av Krym från Ryssland till Ukraina aldrig ägde rum.

– Förslaget verkar syfta att etablera en rättslig grund för Ryssland att hävda att Krym, Svartahavshalvön som man påstår sig ha annekterat från Ukraina 2014, aldrig riktigt var en del av Ukraina till att börja med, rapporterar Reuters.

Brett stöd

Utkastet tycks ha brett stöd i makteliten.

Förslaget kommer från lagstiftare från vart och ett av Rysslands två parlamentshus och beskriver överlämnandet 1954 som godtyckligt och olagligt eftersom ingen folkomröstning hölls vid tillfället.

Enligt Ryssland hade Sovjetunionen därmed ingen rätt att överföra territorium från en republik till en annan utan samtycke.

"Putin är helt besatt"

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har återkommande fördömt överlämningen av Krym till Ukraina, som skedde under den dåvarande Sovjetledaren Nikita Chrusjtjov.

Tillsammans med resten av Ukraina röstade Krymborna för självständighet i en folkomröstning i samma veva som Sovjetunionen splittrades. 

År 2014 tog rysk militär sedan kontroll över halvön och annekterade den efter en ny folkomröstning som större delen av omvärlden förkastat som illegitim.

Enligt Jussi Lassila, forskare vid Finlands utrikespolitiska institut, är halvön stark kopplad till den ryska diktatorn Vladimir Putins tankar om det ryska imperiet.

– Putin är helt besatt av Krym. Ukraina är viktigt för honom, men Krym är det viktigaste av allt och dessutom ett mycket unikt område, säger han till Yle.

Kommer inte att ge upp

Forskaren konstaterar att många ryssar anser att Krym tillhör Ryssland, och att Nikita Chrusjtjov begick ett stort misstag då han gav halvön i gåva till sovjetrepubliken Ukraina för 70 år sedan.

– Sedan Sovjetunionen kollapsade år 1991 ansåg ryssarna att Ukraina – och alldeles speciellt Krym – ändå utgjorde en del av Ryssland. Den här tanken stöddes av det faktum att befolkningen var mycket rysksinnad - eller egentligen sovjetsinnad och sovjetnostalgisk.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har vid flera tillfällen poängterat vikten av att återta Krymhalvön.

– Detta ryska krig började med Krym och måste sluta med Krym – dess befrielse, har Zelensky sagt vid ett tidigare tillfälle.

– Krym är ukrainskt och vi kommer aldrig att ge upp det.

En språngbräda

Ryssland har använt Krym som en språngbräda för den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022. 

Sedan dess har Putin hävdat annektering av ytterligare fyra ukrainska provinser.

Även dessa annekteringar har förklarats ogiltiga av omvärlden, bortsett från enstaka länder som Nordkorea och Syrien utöver Ryssland själva.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen