Biltema startar nytt priskrig: ”Upp till 67 procent billigare”

2025 03 05

Fettisdagen eller semledagen firas runt om i landet, vilket får försäljningen av de populära bakverken att skjuta i höjden.

Men årets fettisdag kan bli en dyr historia för många hushåll.

Priset på semlor slår nya rekord i Sverige, enligt Nordeas semmelindex.

– Semlan är dyrast på Stockholms konditorier med ett snitt på 59 kronor, 2 kronor dyrare än förra året. I Göteborg kostar den 49 kronor och i Malmö 47 kronor, rapporterar storbanken.

Startar priskrig  

I genomsnitt har snittpriset på semlor ökat med 30 procent på tre år.

Alldeles för dyrt, enligt Biltema.

Efter ”chocksiffrorna” från Nordea väljer storkedjan att starta ett priskrig på semlor.

– På Biltema Café gör vi det enkelt att njuta av en klassisk semla – utan att tömma plånboken. Enligt Nordeas Semmelindex ligger årets genomsnittliga semmelpris på 50–60 kronor, men hos oss får du en riktigt god semla för endast 20 kronor – upp till 67 procent billigare! framhåller kedjan i ett färskt uttalande.

Johan Gerdevåg, marknadschef på Biltema, hoppas att draget ska locka kunder till kedjans varuhus runt om i landet.

– Vi vill att alla ska kunna njuta av en riktigt god semla utan att det ska kosta skjortan. På Biltema Café kombinerar vi kvalitet med ett oslagbart pris, säger han och tillägger:

– Välkommen in till Biltema Café för en prisvärd fika!

Fakta fettisdagen

- Firandet av fettisdagen kommer från den kristna högtiden fastlagen då man inför 40 dagars fasta innan påsk åt upp sig ordentligt. Under fastan skulle man leva spartanskt, inte äta kött eller frossa på något annat sätt, så det gällde att festa till det ordentligt på fettisdagen.

- Man åt en äldre variant av semlor på fastlagsdagen sedan medeltiden. Då kallades bakverket för "hetvägg", vilket var en kilformad bulle fylld med mandelmassa. Hetväggen serverades i en skål med varm mjölk.

- Semlor med mandelmassa, vispgrädde och florsocker har vi ätit på fettisdagen sedan mitten på 1900-talet. På 50-talet tog man semlor så seriöst att försäljning av semlor för tidigt på året var straffbart. 

Källa: Ica Gruppen

Foto: Biltema 

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen