Biltema: Här är de vanligaste misstagen när du byter däck

2024 11 13

Biltema listar de vanligaste missarna folk gör när de byter däck.

Kedjan meddelar att det finns flera viktiga saker att tänka på vid däckbyte.

Bland annat handlar det om att ha rätt verktyg med sig, och att efter däckbytet förvara däcken vid en torr, sval och mörk plats.

Biltema listar även de vanligaste misstagen som folk gör när de byter däck själva.

Vanligaste misstagen

Ett av de vanligaste misstagen är att placera domkraften på fel sätt.

– Ett av de vanligaste misstagen som många gör är att placera domkraften fel, förklarar Biltema.

– Det kan skada bilens kaross och i värsta fall leda till att bilen välter. Därför är det viktigt att placera domkraften vid de särskilda lyftpunkter som finns på bilen.

Däcktrycket viktigt

Ett annat vanligt misstag är att däcktrycket blir för högt eller för lågt.

– Om däcket har fel tryck kan det påverka bilens vägegenskaper, och därför är det viktigt att du alltid kontrollerar däcktrycket när du har bytt däcken, fortsätter kedjan.

Felaktig montering

Felaktig montering av däcken och hjulbultar som inte dras åt på rätt sätt är andra vanliga misstag.

– Kom ihåg att alltid dra åt hjulbultarna med rätt moment – varken för lite eller för mycket. Om hjulbultarna sitter för löst kan hjulet falla av, och om de är för hårt åtdragna kan bultarna ta skada.

– Vissa däck är märkta med rotationsriktningen som det är viktigt att följa. Om du monterar däcket fel kan det påverka bilens prestanda.

Så gör du

Att själv byta däck kan kanske kännas utmanande för den som inte gjort det förut.

Jula har gjort en lista på de steg man ska följa för att se till att man byter däck på rätt sätt.

Så här lyder punkterna:

Placera bilen plant och säkert
Hissa upp bilen och ta bort hjulen
Montera på de nya hjulen
Säkerhetskontroll – efterdra och kolla lufttryck
Rengör däcken innan förvaring

För den som kontaktar en firma för att byta däck är det bra att inte betala för mycket, men heller inte för lite då det kan vara tecken på en oseriös aktör, någonting som Skatteverket tidigare har varnat för.

Foto: Biltema resp D. Foster

Text: Redaktionen

Fler och fler investerar i samma sak – ”kan få en bra vinst”

2025 08 16

En ökande trend syns i både Sverige och Finland.

2023 var inget bra år för de svenska och finska fritidshusmarknaderna.

Pandemiåren innebar en kraftigt ökad efterfrågan på fritidshus.

Efteråt följde stigande räntor och svag konjunktur, vilket slog hårt mot bostadsmarknaden.

Under 2024 vände trenden och under 2025 har antalet fritidshusaffärer ökat kraftigt.

– Det har funnits ett uppdämt behov. Jag skulle säga att det är en återgång till en mer normal nivå efter ett riktigt dåligt 2023, säger Hans Flink på Svensk Mäklarstatistik till DN.

Finland följer samma trend

Året första sex månader innebar en ökning på 23 procent av antalet fritidshusaffärer i Sverige.

I Finland syns en liknande trend.

Där ökade motsvarande försäljning med tio procent under sommarmånaderna maj, juni och juli.

Köper för att hyra ut

Ökningen innebär att den finländska fritidshusmarknaden stigit till en högre nivå än innan pandemiåren.

En anledning till ökningen är att många köper för att hyra ut semesterboende och på så sätt tjäna pengar på sin investering.

– Man kan få en bra vinst på att hyra ut sin stuga, eftersom också intresset för att hyra stugor är sällsynt högt och förmedlare och webbsidor gör det lätt för dem som är intresserade att hyra, säger Tuomas Viljamaa som är vd för det finska Centralförbundet för fastighetsförmedling i ett uttalande, rapporterar Svenska Yle.

Trenderna går isär

Samtidigt som antalet fritidshusaffärer steg i både Sverige och Finland går prisutvecklingen åt olika håll.

I Finland syns en liten genomsnittlig prisökning under sommarens fritidshusaffärer.

I Sverige sjönk medelpriset med två procent under året fösta sex månader, jämfört med föregående år.

– Fritidshus är inget måste för människor. De som har funderat på att sälja kan ha tänkt att ”vi får nog nöja oss med det här”, samtidigt som köparna kan tycka att det är ett bra läge, säger Hans Flink till DN.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Många saknar koll – växande trend kan ge böter

2025 08 16

Polisen flaggar för att okunskapen är stor kring ett populärt transportmedel.

Trafikpolisen i Sörmland har under sommaren stött på många elsparkcyklar som framförts utan tillräckliga tillstånd.

Två män har dömts för att ha kört elsparkcyklar, så kraftfulla att de räknas som mopeder, utan körkort.

– Vi ser väldigt många elsparkcyklar som är alldeles för kraftfulla som klassas som mopeder och ibland som motorcyklar, säger Björn Thunblad på polisregion Öst till SVT.

Dömdes för olovlig körning

För de två männen i Sörmland blev domen grov olovlig körning med dagsböter som påföljd.

Det berodde på att elsparkcyklarna som de färdats på klassades som moped klass 1, vilket kräver att föraren har körkort.

Brottet ansågs grovt då de både männen hade indragna körkort sedan tidigare.

Låg kunskap om elsparkcyklar

Kunskapen om reglerna som gäller för det populära färdmedlet är låg.

Det är väldigt vanligt med elsparkcyklar som är mer kraftfulla än vad föraren har rätt att köra.

Men det är upp till konsumenterna att ha koll, vilket många saknar, framhåller Björn Thunblad.

– Ända från när elsparkcyklarna kom har vi sett att det finns en brist hos konsumenterna kopplat till vilka regler som gäller och vilka krav som ställs på en som konsument, säger han.

Reglerna som gäller

En elsparkcykel kan klassas som en cykel förutsatt att den inte går fortare än 20 kilometer i timmen och har en kontinuerlig märkeffekt på högst 250 watt.

Om elsparkcykeln går snabbare eller har en högre effekt klassas den inte längre som en cykel och kan inte köras efter cykelregler.

- Elsparkcykeln ska ha bromsar och en ringklocka.

- Kör du i mörker ska elsparkcykeln ha fram- och baklyse samt vara utrustad med reflexer.

- Om den som kör är yngre än 15 år krävs hjälm.

- Det är inte tillåtet att skjutsa någon på en elsparkcykel.

- Det är inte tillåtet att köra en elsparkcykel på en trottoar eller gångbana.

Källa: Transportstyrelsen

Foto: Alan Labisch

Text: Redaktionen