Biltema bygger kedjans största varuhus – 11 000 kvadratmeter

2024 08 14

Ett första spadtag har tagits för Biltemas största varuhus i Norden.

Det är i handelsområdet Bernstorp, Burlövs kommun, som det nya varuhuset kommer att stå.

JJE Bygg och Konsult AB har fått i uppdrag att bygga Biltemas största varuhus i Norden.

När det är färdigt så handlar det om ett varuhus som är 11 000 kvadratmeter stort.

Fortsätter satsa

Enligt Biltema själva så är det ett bevis på de fortsatta satsningarna som kedjan gör.

– Biltema har nu officiellt påbörjat bygget av sitt största varuhus i Norden, beläget i det populära handelsområdet Bernstorp, Burlövs kommun, framhåller företaget i ett pressmeddelande.

– Etableringen är ett stort steg framåt i Biltemas tillväxtresa och visar tydligt deras satsning på att erbjuda kunder över hela regionen ett brett utbud av kvalitetsprodukter till låga priser.

Danmark och Sverige

Biltema bekräftar vidare att det rör sig om en strategisk placering.

– Handelsområdet Bernstorp ligger strategiskt längs E20/22 och med Biltemas etablering här förväntas området locka kunder från både Sverige och Danmark. 

– Detta ses som en viktig drivkraft för lokal utveckling, med nya arbetstillfällen och ökad ekonomisk tillväxt som följd. Det nya varuhuset planeras att öppna under tredje kvartalet 2025, vilket blir ett stort framsteg för både Biltema och Burlövs kommun.

Stora namn på plats

På plats vid det första spadtaget var såväl Biltemas representanter som kommunens.

– Vid det första spadtaget deltog kommunstyrelsens ordförande Sara Vestering (M) tillsammans med Martin Norrman, VD Biltema Real Estate, Johan Gerdevåg, Marknadschef Biltema Sverige, och andra nyckelpersoner som varit med och drivit projektet framåt. 

– Biltema har varit väldigt glada över det varma mottagandet från Burlövs kommun och ser fram emot samarbetet.

Costco ligger bredvid

Enligt sajten E-handel så kommer varuhuset vara 11 000 kvadratmeter stort.

Precis bredvid arbetar den amerikanska lågkostnadsjätten Costco med att upprätta ett varuhus.

Foto: Biltema (CC)

Text: Redaktionen


Raseri mot ICA: ”Uppgifterna är rent ut sagt förjävliga”

2024 09 10

I december 2023 dömdes åtta Ica-handlare för brott efter den stora insiderhärvan med Ica-aktier 2021.

Enligt domen ska Ica-handlarna haft tillgång till insiderinformation om Ica-aktien, innan Ica köptes ut från börsen hösten 2021. Ica-handlarna och åtta andra personer köpte då flera aktier och drog tillsammans in 16 miljoner kronor.

I december 2023 dömdes åtta Ica-handlare för brott.

Trots det fortsätter många att driva och äga sina butiker, enligt en granskning från Handelsnytt.

Enligt granskningen har bara en Ica-handlare sålt sin butik efter domen.

Uppgifterna får fackförbundet Handels att gå i taket.

– Uppgifterna är rent ut sagt förjävliga. Arbetsgivare som trots domar får fortsätta arbeta och utsätta sina anställda för obehag är oerhört problematiskt.

Det säger Linda Palmetzhofer, ordförande i Handelsanställdas förbund, till Handelsnytt.

– Det är uppenbart att Ica behöver agera bättre mot handlare som missköter sig. Här förväntar vi oss en ökad samverkan med Ica, framför allt på central nivå för att komma till bukt med problematiken, fortsätter Palmetzhofer som anser att Ica-koncernen saknar en ”överordnad HR-avdelning” som kan se till att ”olämpliga personer plockas bort”.

– Vi efterlyser en större handlingskraftighet från Ica. Våra medlemmar förtjänar en arbetsplats som agerar på uppenbara problem.

Ica-handlarna svarar

Medlemsorganisation för Sveriges Ica-handlare, ICA-handlarnas Förbund, har svarat på kritiken genom vd:n Göran Blomberg.

– Vår hantering måste vara rättssäker. Om vi agerade godtyckligt skulle det skapa osäkerhet i handlarkåren, säger han till tidningen Arbetet.

Vidare uppger Blomberg att Ica-handlare måste förhålla sig till de riktlinjer som satts upp.  

– Ica-handlarens avtal med Ica Sverige och Ica-handlarnas Förbunds stadga slår fast att handlaren ska följa regler kring exempelvis arbetsmiljö och matsäkerhet. När vi upptäcker avvikelser inleds en dialog med medlemmen. Bristerna följs upp och åtgärdas, säger han till tidningen.

Foto: Ica Gruppen

Text: Redaktionen


Sverige kan behöva betala jättesumma

2024 09 10

EU behöver investera 800 miljarder euro (8 000 miljarder kronor) per år för att hålla jämna steg med USA och Kina.

Det fastslår den tidigare chefen för Europeiska centralbanken och Italiens före detta premiärminister Mario Draghi i en uppmärksammad rapport.

Summan motsvarar 5 procent av EU:s  BNP och är större än Sveriges BNP på 5 000 miljarder kronor.

– En gemensam plan för koldioxidutsläpp och konkurrenskraft skulle kunna jämna ut villkoren globalt och kompensera för statssponsrad konkurrens utomlands, står det i rapporten som beställdes förra året av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Hon kommenterar beskedet på en pressträff.  

– För det första är det enda sättet att säkerställa vår långsiktiga konkurrenskraft att gå bort från fossila bränslen till en ren, konkurrenskraftig och cirkulär ekonomi. För det andra måste våra ansträngningar för konkurrenskraft gå hand i hand med ökat välstånd för alla i Europa.

Medlemsländer kan behöva betala

Mario Draghi kallar förslaget för en ”radikal förändring” för EU.

Vidare konstaterar han att finansieringen inte kommer kunna täckas av privata investeringar.

– Det finns ett behov för medel för gemensam finansiering, säger Draghi på en pressträff.  

Ett kontroversiellt besked.

Flera av EU:s medlemsländer är negativa till gemensam finansiering av stora EU-projekt.

Trots det öppnar Ursula von der Leyen för att nationella bidrag kan finansiera en stor del av jättesatsningen.

Sverige och andra medlemsländer kan således behöva betala en del av den hisnande summan.

– Det finns två sätt att göra det på: genom nationella bidrag, hela budgeten eller större delen av budgeten består av nationella bidrag, eller med nya egna medel, säger von der Leyen på pressträffen enligt Di.

– Vi måste titta på båda och sedan måste det finnas en politisk vilja hos medlemsländerna.

”Första gångens sedan kalla kriget”

Enligt Mario Draghi är den storsatsningen nödvändig. Han pekar på att tillväxten har ”mattats av” under en längre tid i EU.

– Produktiviteten är mycket svag. För första gången sedan kalla kriget måste vi verkligen frukta för vår självbevarelse och skälet till ett enat svar och aldrig varit så övertygande, säger han enligt Europaportalen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen