Billig semester lockar många svenskar

2024 07 26

En svag krona gör att många svenskar lockas till vissa resmål som är extra billiga.

Det tidvis dåliga sommarvädret har gjort att många svenskar vill åka utomlands i sommar.

Men risken är att semesterresan blir väldigt dyr.

Kronan har nämligen försvagats mot många andra valutor.

Det finns dock vissa resalternativ som har blivit lite billigare, enligt en sammanställning från SEB, rapporterar SVT.

Några länder har blivit billigare

Kronan har försvagats mot både euron, dollarn och pundet. Det gör att det kan bli extra dyrt att resa inom EU eller till Storbritannien eller USA.

Men den svenska kronan har också stärkts gentemot valutan i vissa länder.

Enligt SEB har det blivit billigare för svenskar bland annat i Brasilien, Mexiko och Norge.

Den norska kronan har försvagats kraftigt under sommaren. Den som vill resa till vårt i allmänhet väldigt dyra grannland kan alltså vinna lite på att göra det nu.

– Om man bara tittar på utvecklingen här under sommaren så är det ju framför allt norska kronan som har tappat mot den svenska kronan. Så det är Norge, i så fall, men där vet man ändå att det är ganska hög kostnadsnivå i alla fall, säger Karl Steiner, analyschef på SEB, till kanalen.

Norge är dock ändå fortfarande ett dyrt land för svenskar, påpekar han.

– Men relativt sett så ser det lite billigare ut nu än i början av sommaren, säger Karl Steiner, analyschef på SEB.

Fler reser i alla fall

SEB:s sammanställning visar också att det har blivit extra dyrt bland annat i Argentina och Turkiet, på grund av inflation. Ska man resa till dessa länder gäller det alltså att vara beredd på högre priser än vanligt.

Trots den svaga kronan väljer dock många svenskar ändå att resa till solen i sommar.

Flera stora resesajter vittnar om en rejäl rusning till framför allt sista minuten-resor, rapporterar Tidningen Näringslivet.

En förklaring kan vara att många är besvikna över det svenska sommarvädret i år.

– Juli har gått riktigt bra. Det finns ett stort sug efter att komma ut och resa. Vädret här hemma spelar förstås in, men det är även andra faktorer som påverkar, säger Claes Pellvik, kommunikationschef på Ving, till tidningen.

Foto: Ezequiel Garrido

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

- Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner

- Ukraina ska förbli neutralt

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen