Bilister kommer få 10 000 kronor – på ett villkor

2024 08 16

Många bilister kan från och med nu ta del av en premie som innebär att man får 10 000 kronor extra på kontot.

Erbjudandet föreslogs av regeringen redan i maj och börjar nu gälla, närmare bestämt redan på tisdag 20 augusti.

Men premien är inte villkorslös.

Den erbjuds till folk med bensin- eller dieselbilar som en morot för att skrota sina fossildrivna fordon.

– Skrotningspremien innebär att privatpersoner som skrotar en äldre bil med förbränningsmotor får en subvention på 10 000 kronor, framhåller regeringen i ett uttalande.

Måste köpa elbil

Villkoret för att ta del av subventionen är att du efter skrotningen antingen köper eller leasar en elbil. Du måste dessutom behålla bilen i minst ett år.

Premien beskrivs som som en “viktig del i regeringens arbete” för att snabbare elektrifiera transportsektorn. Idag består 90 procent av fordonsflottan av bilar som drivs med bensin eller diesel.

– Stödet innebär att vi snabbare kan fasa ut fossildrivna fordon och möjliggöra för fler att byta till eldrivet i stället. Att snabbt kunna ställa om vår fordonsflotta är helt centralt för att Sverige ska lyckas nå hela vägen ner till nettonollutsläpp senast år 2045, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) när förslaget lades fram.

Möts av kritik

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) håller med.

– Ska vi klara klimatomställningen behöver vi elektrifiera transportsektorn. Den skrotningspremie som regeringen nu har beslutat om kommer att skapa förutsättningar för fler hushåll att byta ut sina fossildrivna fordon mot elbilar, säger hon.

Men alla håller inte med.

Inom delar av bilbranschen riktas kritik mot förslaget.

– Tanken är god med premien, men jag tror inte att den kommer att träffa rätt, säger Åsa Post, vd för Borås bildemontering, till P4 Sjuhärad.

500 miljoner kronor

Hon tillägger:

– En generell skrotningspremie hade varit bättre. Det är inte jättemånga som har en bil som är värd mindre än 10 000 som sedan har möjlighet att köpa en elbil.

Regeringen har avsatt 500 miljoner kronor för skrotningspremien.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp H. Berg

Text: Redaktionen


JUST NU: ÖB varnar för attack

2025 07 07

Ryssland har kapacitet att attackera Europa i dag. 

Det uppger överbefälhavare Michael Claesson.

– De har kapacitet att attackera oss nu, säger han till DN.

Testa artikel 5

Enligt Claesson skulle Ryssland kunna testa Natos artikel 5 genom mindre militära operationer.

Artikel 5 fastställer att en väpnad attack mot ett Natoland ses som en attack mot alla medlemsstater. Om artikeln aktiveras är varje medlemsland förpliktigat att stödja den medlem som angripits.

Kommer utnyttja tecken på svaghet 

Michael Claesson bedömer att Ryssland skulle kunna ockupera ett mindre territorium för att se hur Nato agerar. Om försvarsalliansen slår tillbaka med full kraft kommer de ryska styrkorna troligtvis att retirera.

Men om en reaktion uteblir kommer ryssarna utnyttja situationen, enligt ÖB.

– Ser man att det inte händer någonting så har man identifierat en ny svaghet som man sen kan fortsätta exploatera, säger han till tidningen.

Efter tyska varningen

Tysklands underrättelsechef Bruno Kahl har gått ut med en liknande varning.

Enligt Kahl pågår samtal mellan högt uppsatta ryska politiker om när det kan vara rätt tidpunkt att testa västvärldens, och särskilt USA:s, beslutsamhet att svara på rysk aggression.  

– Vi förväntar oss inte att stridsvagnar ska rulla västerut, men vi bedömer att Natos stadga om ett kollektivt försvar kan sättas på prov, säger  underrättelsechefen i  den tyska nyhetskanalen Table Medias podcast "Table Today"

– Det räcker med att de skickar ”små gröna män” till Estland för att skydda en påstådd förtryckt rysk minoritet, fortsätter Kahl.

Soldater utan nationella symboler

Termen ”små gröna män” är en hänvisning till Rysslands annektering av Krym 2014. Den ryska militären skickade soldater utan nationella symboler till den ukrainska halvön.

Soldaterna tog snabbt kontroll över viktiga byggnader, flygplatser och militära installationer. Samtidigt förnekade Ryssland all inblandning.

Foto: Axel Öberg Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Ryssland ställer ultimatum till hela världen

2025 07 07

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov förmedlar ett ryskt ultimatum för att nå en ”hållbar fred i Ukraina”.

I en intervju med den ryska nyhetsbyrån RIA Novosti, som TV2 har tagit del av, utfärdar Lavrov ett ultimatum för fred i Ukraina.

Enligt utrikesministern måste omvärlden officiellt erkänna fem ukrainska regioner som ryska:

- Krym

- Donetsk

- Luhansk

- Zaporizjzja 

- Kherson

Vidare framhåller Lavrov att den ryska regimen kräver en ”demilitarisering och avnazifiering” av hela Ukraina, ett upphävande av de ”antiryska sanktionerna” samt återlämnande av tillgångar som enligt Moskva ”olagligt beslagtagits i väst”.

– En hållbar lösning är omöjlig utan att eliminera konfliktens grundorsaker, säger Sergej Lavrov enligt RIA.

Hävdar: ”Har utrotat allt”

Lavrov nämner också andra problem som enligt honom måste hanteras om fred ska uppnås:

- Hot mot Rysslands nationella säkerhet måste elimineras – vilket inkluderar Natos expansion och Ukrainas engagemang i militäralliansen.

- Mänskliga rättigheter måste upprätthållas i territorier under ukrainsk kontroll. Enligt Lavrov har Ukraina sedan 2014 ”utrotat allt som har med Ryssland, ryssar och rysktalande människor att göra”.

LÄS MER: “Värsta krisen sedan 2008” – tung signal om rysk ekonomi 

Tillhör den ryska propaganda

Påståendena om att den ukrainska ledningen är nazister och förtrycker rysktalande medborgare är vanliga inslag i Kremls propaganda.

Innan invasionen av Ukraina gick den ryska propagandamaskinen på högvarv och spred myter om grannlandet.

Den ryska regimen utmålade Ukraina som ett nazistiskt land och motiverade anfallskriget med att man ska ”avnazifiera” Ukraina och befria världen från nazister. Påståendet om att Ukraina är ett nazistiskt land saknar någon som helst stöd.

Anna-Karin Selberg, doktor i filosofi vid Södertörns högskola, har studerat de ryska lögnerna under kriget. I en intervju på sajten forskning.se kommenterar hon den ryska nazistlögnen. 

– I en auktoritär eller totalitär regim har det alltid varit lättare att ljuga eftersom det inte finns fria, granskande, medier. Men det här är också ett exempel på den moderna politiska lögnen, säger hon till sajten.

Ryska krigsbrott

Sedan starten av kriget i Ukraina 2014 har den ryska krigsmakten gjort sig skyldig till flera krigsbrott.

Människorättsorganisationen Amnesty nämner bland annat följande:

- Avsiktliga attacker mot civila

- Påtvingade försvinnanden

- Utomrättsliga avrättningar

- Tortyr

- Olagligt frihetsberövande

- Tvångsförflyttning

- Övergrepp mot krigsfångar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen