Bilister får 10 000 kronor – ansökningar öppnar i morgon

2024 08 20

Snart öppnar E-tjänsten för att ansöka om skrotningspremie.

Det meddelar Boverket.

Från och med den 20 augusti kan privatpersoner som skrotar en äldre bil med förbränningsmotor få en premie på 10 000 kronor om de i samband med skrotningen köper eller leasar en ny eller begagnad elbil.

Möjligheten till att söka om skrotningspremie öppnar klockan 10.00 i morgon tisdag.

Så gör du

Boverket förklarar hur den som är intresserad ska bära sig åt.

– Tisdagen den 20 augusti klockan 10.00 öppnar vår e-tjänst för ansökningar till det nya tillfälliga skrotningsstödet.

– Genom att fylla i registreringsnumret på den skrotade bilen och elbilen kommer uppgifterna till ansökan att hämtas direkt från vägtrafikregistret. E-tjänsten kommer att finnas på Boverkets webbplats.

Här är kraven

Det finns ett antal krav som måste uppfyllas för den som vill åt skrotningspremien.

– Den skrotade bilen ska vara en personbil i klass 1 med en totalvikt på max 3 500 kilo, meddelar Boverket.

– Den skrotade bilen ska ha förbränningsmotor och vara klassificerad i utsläppsklass Euro 4 eller motsvarande äldre utsläppsklass.

– Den ska ha ägts av sökanden sedan den 6 september 2023, godkänts vid kontrollbesiktning någon gång efter den 6 juli 2022 och skrotats tidigast den 20 augusti 2024.

– Skrotningen ska genomföras av en auktoriserad bilskrotare.

– Både skrotningen av den äldre bilen och införskaffandet av elbilen ska göras under perioden 20 augusti 2024 - 19 augusti 2025. Båda händelser måste ha registrerats i vägtrafikregistret innan ansökan kan göras. Det spelar däremot ingen roll i vilken ordning det sker.

“Viktig del i vårt arbete”

Regeringen framhåller att beslutet om att införa en skrotningspremie är en del i deras arbete för att fasa ut fossildrivna fordon till förmån för eldrivna sådana.

– Skrotningspremien är en viktig del i regeringens arbete för att öka takten i elektrifieringen av transportsektorn, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

– Stödet innebär att vi snabbare kan fasa ut fossildrivna fordon och möjliggöra för fler att byta till eldrivet i stället. Att snabbt kunna ställa om vår fordonsflotta är helt centralt för att Sverige ska lyckas nå hela vägen ner till nettonollutsläpp senast år 2045.

Har fått kritik

Elektrifieringen av fordonsflottan bedöms alltjämt vara en av de viktigaste delarna i klimatarbetet.

Samtidigt har skrotningspremien fått kritik från olika håll, bland annat M Sverige som menar att villkoren är felaktigt prioriterade.

Foto: B. Kwitkowski

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen