Bilägare riskerar kalldusch – “kan öka till 40 kronor per liter”

2024 03 14

Den varningen kommer nu från fordonsbranschen samt konsumentorganisationen Riksförbundet M Sverige.

Anledningen är en ny EU-avgift i form av ett nytt men hittills relativt okänt utsläppshandelssystem för vägtransporter, byggnader och mindre industrier som träder i kraft 2027.

"Blir en kalldusch"

Handelssystemet kallas ETS-2 och innehåller, till skillnad från det befintliga systemet EU ETS, ett eget utsläppstak och egna utsläppsrätter.

Inledningsvis bedömer Naturvårdsverket att priset på drivmedel kan komma att höjas med en krona per liter mellan 2027-2029.

Men fram till och med 2040 menar M Sverige att priserna kan skruvas åt ytterligare – med syftet att minska bilanvändandet och i förlängningen utsläppen.

– Detta kan bli en kalldusch för väljare som röstat för att diesel och bensin skulle bli billigare, och ett svårt mål att uppnå i Sverige där vi har långa avstånd och en stor andel av befolkningen som har behov av bilen dagligen för att till exempel ta sig till jobbet, säger Caroline Drabe, vd på Riksförbundet M Sverige.

– När ETS-2 införs bör nationella styrmedel ses över så att inte bränslekostnaderna skenar.

“40 kronor per liter”

Flera aktörer oroas av kraftiga följdeffekter av ETS-2.

Inte minst eftersom systemet är på väg att införas kort efter att reduktionsplikten minskat och drivmedelspriserna efter en längre tids höjning gått ner igen.

– Nu ser vi att ETS-2 ser ut att bli ett ännu större hot mot rimliga bränslepriser som gör att svenska folket har råd att köra bil och upprätthålla en vettig levnadsstandard, säger Bränsleupprorets talesperson Peder Blohm Bokehielm till motormagasinet Carup.

– Vi har haft möten med företrädare inom bränslebranschen som tror att bränslepriset kan öka till uppemot 40 kronor per liter.

Beslutet redan fattat

Det nya utsläppshandelssytemet innebär avgifter ovanpå bränslepriserna för bilister och åkerier men även inom bostäder och andra sektorer.

Pengarna ska öronmärkas till en större klimatfond i EU.

Både regeringen och Naturvårdsverket har bekräftat ramarna för den nya förändringen.

– Redan från 1 januari 2025 ska utsläppen övervakas och rapporteras, framhåller Naturvårdsverket och tillägger:

– EU-reglerna för ETS 2 är beslutade och den svenska lagen och förordningen planeras att träda i kraft i november 2024. Med införandet av ETS 2 kommer omkring 80 procent av EU:s växthusgasutsläpp att regleras av de båda utsläppshandelssystemen.

LÄS MER: Oväntat besked om bensin och diesel – räknar med kraftig förändring

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen