Biden vill ställa Putin inför rätta – så kan det gå till

2022 04 04

– Ni kommer ihåg att jag kritiserades för att jag kallade honom en krigsbrottsling. Nu har ni sett vad som har hänt i Butja, han är en krigsbrottsling. Den killen är brutal.

Det säger USA:s president Joe Biden om Rysslands diktator Vladimir Putin, enligt Sky News.

Nu vill den amerikanske presidenten ställa Putin inför rätta, rapporterar flera medier.

Två internationella domstolar

I nederländska Haag finns det två domstolar, ICJ och ICC, som behandlar olika typer av krigsbrott.

ICJ (International Court of Justice) används för fall mellan suveräna stater och ICC (International Criminal Court) utreder fall där individer kan ställas till svars.

Har inlett utredning

Den sistnämnda domstolens chefsåklagare Karim Khan bekräftade för en månad sedan att ICC:s 39 medlemsländer enats om att utreda situationen i Ukraina.

– Vårt arbete med att samla in bevis har börjat, sa chefsåklagaren då.

Information från vanliga människor

Bilder på massgravar och döda civila i bakbundna händer från tidigare ockuperade städer i Ukraina har upprört omvärlden. Utöver bilderna ska bevisföringen stärkas av vittnesförhör och sökandet efter ytterligare dokumentation.

– Man kan anta att ett visst samarbete sker med ukrainska myndigheter. Men den största delen information försöker ICC:s delegater att hämta från vanliga människor. Jag tror inte att ukrainsk polis och åklagare ännu är inblandade så mycket, säger Ove Bring, professor emeritus och folkrättsexpert, till SvD.

Kan bli svårt att väcka åtal

Oavsett stora mängder bevisföring kan det ändå bli svårt att åtala den ryska diktatorn.

Ryssland godkänner nämligen inte ICC:s jurisdiktion och har även veto i FN:s säkerhetsråd. Således kan Ryssland använda sitt veto om frågan behandlas i säkerhetsrådet.

Det är även en förklaring till att krigsbrott i Syrien inte har behandlats av ICC, då Kina och Ryssland använt sitt veto i säkerhetsrådet.

Tidsaspekten

En annan faktor som kan påverka processen att ställa Vladimir Putin inför krigsrätt är tidsaspekten. Vanligtvis tar ICC:s sökande efter krigsförbrytare flera år.

– Det är lättare i teorin att få en utpekad, ansvarig befälhavare på plats i Haag än att få till det i praktiken, säger Ove Bring till SvD.

Foto: The White House resp President of Russia

Text: Redaktionen

Jättebesked för svenska kronan

2026 04 08

Kronan kan vara på väg att stärkas rejält.

Under 2025 stärktes kronan rejält. På senare tid har ”kronrallyt” dock tappat fart.

Men det är långt ifrån över, menar Bank of America – som förutspår att den svenska valutan kommer att stärkas ytterligare.

Tror på stark krona

Kronan kommer att stärkas mot euron och dollarn till slutet av 2026.

Den bedömningen gör Bank of America, rapporterar EFN.

Enligt bankens bedömning kommer kronan fortsätta stärkas under hela det återstående året.

Prognosen gör gällande att en euro kommer att kosta 10,5 kronor i slutet av 2026.

Dollarn kommer att kosta 8,40 kronor i slutet av året, enligt banken.

– Svenska kronan har varit den bäst presterande valutan bland G10-länderna i år, men vi tror inte att dess uppgång är över. Vi räknar med gynnsamma utvecklingar både i och utanför hemmaplan, skriver banken, enligt kanalen.

Starkare än euroområdet

Banken spår också att Sverige kommer att ha en starkare tillväxt än länderna i euroområdet.

Bland annat kommer EU:s stora försvarssatsningar att gynna svensk ekonomi.

– På hemmaplan förväntar vi oss en starkare tillväxt i Sverige jämfört med euroområdet, givet Sveriges svagare utgångsläge, högre räntekänslighet och en mer konsumtionsinriktade finanspolitik, skriver banken, enligt kanalen.

Bank of America tror också att svenska Riksbanken kommer att vara mer ”hökaktig” än ECB och prioritera att hålla inflationen låg.

Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent i sitt senaste räntebesked.

Samtidigt framhöll man tydligt att penningpolitiken kommer att anpassas om inflations- och konjunkturutsikterna kräver det.

LÄS OCKSÅ: Pensionärer lockas med rabatt - banken varnar

Två scenarier för räntan

I uttalandet i samband med räntebeskedet uppgav Riksbanken att det å ena sidan finns ett scenario där man kan tvingas höja räntan, till följd av effekterna av kriget i Mellanöstern.

– Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, skrev Riksbanken i sitt uttalande.

Men det finns också ett scenario där man kan behöva sänka räntan.

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet, enligt Riksbanken.

LÄS OCKSÅ: Sveriges bästa sparkonton utsedda - flera har sänkt

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

En kedja har inte höjt – 100 kronor billigare per tank

2026 04 07

Hos en av bensinkedjorna går det att köpa billigare diesel.

Kriget i Mellanöstern har som bekant inneburit kraftigt stigande oljepriser – och dyrare priser vid pump runt om i världen.

Så även i Sverige – där flera av de stora bensinkedjorna under de senaste dagarna har höjt sina priser, precis lagom till påsk.

Men en kedja har inte höjt inför högtidsdagarna – och där går det att spara så mycket som 100 kronor per tank.

Har inte höjt

Så här ser de senaste dieselpriserna ut hos de ledande bensinkedjorna:

Preem: 25,74 kronor per liter

Circle K: 25,74 kronor per liter

OKQ8: 23,89 kronor per liter

Den som tankar 60 liter hos OKQ8 sparar därmed 111 kronor – och den som tankar 50 liter sparar 93 kronor.

Bensinkedjorna uppger numera bara företagspriser – men listpriser för privatpersoner följer enligt Di sannolikt samma mönster.

Den senaste gången OKQ8 höjde priserna var den första april – medan exempelvis Preem och Circle K har höjt efter dess.

Senaste nytt

Samtidigt fortsätter kriget i Mellanöstern att rasa.

Israels försvarsminister Israel Katz har gått ut med ett uttalande om att de har slagit till mot en petrokemisk anläggning i Iran.

Samtidigt meddelar han att IDF har instruerats att fortsätta attackera iransk infrastruktur "med full kraft", rapporterar BBC.

Läs mer: Vita huset rasar mot rykte om Trump

“85 procent”

Så här låter det från försvarsministern på måndagen:

– IDF har nu genomfört ett kraftigt angrepp mot Irans största petrokemiska anläggning i Asaluyeh, säger han.

– Nu har de två anläggningar som tillsammans står för cirka 85 procent av Irans petrokemiska export tagits ur drift och är inte längre funktionsdugliga.

Inga tecken på avtal

Under gårdagen sade USA:s president Donald Trump att ett avtal kan komma att nås med Iran under måndagen.

Det finns dock i nuläget inga tecken på att någon överenskommelse ska vara nära förestående.

Läs mer: Pengarna kan dröja – många har missat viktig detalj i deklarationen

Foto: Circle K

Text: Redkationen