Biden vill ställa Putin inför rätta – så kan det gå till

2022 04 04

– Ni kommer ihåg att jag kritiserades för att jag kallade honom en krigsbrottsling. Nu har ni sett vad som har hänt i Butja, han är en krigsbrottsling. Den killen är brutal.

Det säger USA:s president Joe Biden om Rysslands diktator Vladimir Putin, enligt Sky News.

Nu vill den amerikanske presidenten ställa Putin inför rätta, rapporterar flera medier.

Två internationella domstolar

I nederländska Haag finns det två domstolar, ICJ och ICC, som behandlar olika typer av krigsbrott.

ICJ (International Court of Justice) används för fall mellan suveräna stater och ICC (International Criminal Court) utreder fall där individer kan ställas till svars.

Har inlett utredning

Den sistnämnda domstolens chefsåklagare Karim Khan bekräftade för en månad sedan att ICC:s 39 medlemsländer enats om att utreda situationen i Ukraina.

– Vårt arbete med att samla in bevis har börjat, sa chefsåklagaren då.

Information från vanliga människor

Bilder på massgravar och döda civila i bakbundna händer från tidigare ockuperade städer i Ukraina har upprört omvärlden. Utöver bilderna ska bevisföringen stärkas av vittnesförhör och sökandet efter ytterligare dokumentation.

– Man kan anta att ett visst samarbete sker med ukrainska myndigheter. Men den största delen information försöker ICC:s delegater att hämta från vanliga människor. Jag tror inte att ukrainsk polis och åklagare ännu är inblandade så mycket, säger Ove Bring, professor emeritus och folkrättsexpert, till SvD.

Kan bli svårt att väcka åtal

Oavsett stora mängder bevisföring kan det ändå bli svårt att åtala den ryska diktatorn.

Ryssland godkänner nämligen inte ICC:s jurisdiktion och har även veto i FN:s säkerhetsråd. Således kan Ryssland använda sitt veto om frågan behandlas i säkerhetsrådet.

Det är även en förklaring till att krigsbrott i Syrien inte har behandlats av ICC, då Kina och Ryssland använt sitt veto i säkerhetsrådet.

Tidsaspekten

En annan faktor som kan påverka processen att ställa Vladimir Putin inför krigsrätt är tidsaspekten. Vanligtvis tar ICC:s sökande efter krigsförbrytare flera år.

– Det är lättare i teorin att få en utpekad, ansvarig befälhavare på plats i Haag än att få till det i praktiken, säger Ove Bring till SvD.

Foto: The White House resp President of Russia

Text: Redaktionen

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen

Danmark har läxat upp USA

2025 05 09

Enligt uppgifter till The Wall Street Journal avser USA att öka spionaget mot Grönland, som tillhör det danska kungariket.

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.  

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till  den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen