Biden vill ställa Putin inför rätta – så kan det gå till

2022 04 04

– Ni kommer ihåg att jag kritiserades för att jag kallade honom en krigsbrottsling. Nu har ni sett vad som har hänt i Butja, han är en krigsbrottsling. Den killen är brutal.

Det säger USA:s president Joe Biden om Rysslands diktator Vladimir Putin, enligt Sky News.

Nu vill den amerikanske presidenten ställa Putin inför rätta, rapporterar flera medier.

Två internationella domstolar

I nederländska Haag finns det två domstolar, ICJ och ICC, som behandlar olika typer av krigsbrott.

ICJ (International Court of Justice) används för fall mellan suveräna stater och ICC (International Criminal Court) utreder fall där individer kan ställas till svars.

Har inlett utredning

Den sistnämnda domstolens chefsåklagare Karim Khan bekräftade för en månad sedan att ICC:s 39 medlemsländer enats om att utreda situationen i Ukraina.

– Vårt arbete med att samla in bevis har börjat, sa chefsåklagaren då.

Information från vanliga människor

Bilder på massgravar och döda civila i bakbundna händer från tidigare ockuperade städer i Ukraina har upprört omvärlden. Utöver bilderna ska bevisföringen stärkas av vittnesförhör och sökandet efter ytterligare dokumentation.

– Man kan anta att ett visst samarbete sker med ukrainska myndigheter. Men den största delen information försöker ICC:s delegater att hämta från vanliga människor. Jag tror inte att ukrainsk polis och åklagare ännu är inblandade så mycket, säger Ove Bring, professor emeritus och folkrättsexpert, till SvD.

Kan bli svårt att väcka åtal

Oavsett stora mängder bevisföring kan det ändå bli svårt att åtala den ryska diktatorn.

Ryssland godkänner nämligen inte ICC:s jurisdiktion och har även veto i FN:s säkerhetsråd. Således kan Ryssland använda sitt veto om frågan behandlas i säkerhetsrådet.

Det är även en förklaring till att krigsbrott i Syrien inte har behandlats av ICC, då Kina och Ryssland använt sitt veto i säkerhetsrådet.

Tidsaspekten

En annan faktor som kan påverka processen att ställa Vladimir Putin inför krigsrätt är tidsaspekten. Vanligtvis tar ICC:s sökande efter krigsförbrytare flera år.

– Det är lättare i teorin att få en utpekad, ansvarig befälhavare på plats i Haag än att få till det i praktiken, säger Ove Bring till SvD.

Foto: The White House resp President of Russia

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen