Besvärande förändring bland svenskarnas matvanor

2023 02 16

En ny undersökning utförd av Folkhälsomyndigheten visar att svenskarna äter allt sämre.

Studien baseras på konsumtion av bland annat grönsaker, frukt, fisk och sötad dryck i Sverige.

Matvanorna går i en negativ riktning som kan påverka både hälsa och miljö.

Det råder även ojämlikhet bland befolkningen, då kvinnor haft en sämre utveckling än män och en högre andel äldre äter frukt, bär och fisk än de yngre.

– För att minska skillnaderna i matrelaterad hälsa behövs både ett långsiktigt hälsofrämjande arbete som når hela befolkningen samtidigt som riktade insatser ges till de med störst behov, säger Pia Lindeskog, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Kan vara pandemieffekt

En bidragande anledning till den försämrade matkonsumtionen kan vara covidpandemin.

En intervjustudie från i fjol visade att unga vuxna upplevde att pandemin haft negativa effekter på deras fysiska och psykiska hälsa.

Bland annat beskrevs kosthållningen som problematisk.

– Resultaten ligger i linje med det som Folkhälsomyndigheten nu ser med försämrade matvanor hos vuxna. Vi har inte frågat deltagarna specifikt om orsakerna den här gången, men vi kan se att förändringarna delvis sammanfaller med pandemin och kan alltså bero på förändrade förutsättningar, säger Pia Lindeskog.

Minskad risk

Att äta mer hälsosam mat kan minska risken för för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och cancer.

Rekommendationer handlar bland annat om att äta mycket grönsaker, frukt och bär.

Det kan även innebära att minska mängden godis och andra sockerrika saker.

– Frukt och grönt innehåller mycket vitaminer, mineraler och fibrer. Att äta mycket grönsaker minskar risken för bland annat fetma, hjärt-kärlsjukdomar och vissa cancerformer, förklarar Vårdguiden 1177.

2-3 gånger i veckan

Svenskar rekommenderas även att äta fisk två till tre gånger i veckan och variera mellan olika sorter.

Fisk innehåller flera viktiga mineraler och vitaminer såväl som nyttiga omega 3-fetter.

Orsak till sjukdomsbördan

Matvanor är kopplade till flera orsaker till sjukdomsbördan och förlorade friska levnadsår i Sverige.

– Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket arbetar på uppdrag av regeringen med att ta fram förslag till nationella mål med indikatorer, samt insatsområden för att ge en tydlig inriktning för arbetet med hållbar livsmedelskonsumtion, framhåller FHM.

Foto: Maria Lin Kim

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen