Beslut från regeringen har höjt inflationen

2023 03 30

Efter elkrisen som varit valde regeringen att genomföra en utbetalning av 56 miljarder kronor i elstöd.

Många ekonomer har menat att elstödet höjt inflationen och i sin tur räntorna.

Nu bekräftar riksbankschef Erik Thedéen ekonomernas uttalanden.

– Om man inte hade gjort det så hade inflationen varit något lägre, säger Erik Théeden i 30 minuter.

Ingen kritik

Ekonomiprofessor John Hassler menar att räntan hade varit en kvarts procent lägre utan elstödet.

Thedéen instämmer med Hassler men väljer samtidigt att inte rikta någon kritik mot beslutet.

– Den extrema elprischock som vissa hushåll utsatts för är kraftigt åtstramande. Det förefaller för mig rimligt att kompensera dem, säger han.

Högt över målet

Enligt måttet KPIF landade inflationssiffran för februari på 9,4 procent, högt över riksbankens mål om 2 procent.

Enligt måttet KPI, där även förändringen av hushållens bolån räknas in, hamnade siffran på 12 procent.

Bara under februari månad steg livsmedelspriserna i Sverige med 2,8 procent och under det senaste året har de gått upp med över 22 procent.

– Vi får gå tillbaka till 1951 för att hitta den senaste tolvmånadersperioden då matpriserna ökade med över 20 procent, säger John Eliasson, prisstatistiker på SCB till SVT.

Matjättarna agerar

Sedan stark kritik riktats mot de svenska matjättarna har flera butiker valt att frysa eller sänka priserna på vissa varor.

Detta efter att Lidl först att agera genom att ändra priserna på över 100 produkter.

– Den respons vi fått är fullkomligt överväldigande och visar vilket stort behov det finns av den här typen av initiativ. Det gör mig oerhört stolt att vi kunnat visa vägen. Det här kommer att kosta pengar, men vi är beredda att ta den här kostnaden för att underlätta för de svenska hushållen, Jakob Josefsson, Sverigechef på Lidl.

Följer Lidl

Även Coop och Ica har valt att gå i Lidls fotspår.

Ica har för avsikt att sänka priserna på över 300 varor, medan Coop sänker priserna för medlemmar på färska grönsaker, frukt och bär med 12 procent.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Alla pensionärer får inte sänkt skatt – de omfattas inte

2024 09 19

I budgeten ingår stora satsningar på skattesänkningar.

Regeringen och SD sänker skatten med 27 miljarder kronor, bland annat förstärks jobbskatteavdraget och marginalskatten för höginkomsttagare sänks från 55 till 52 procent.

1 400 kronor för pensionärer

Pensionärer kommer också få behålla mer i plånboken, enligt Tidöpartierna.

Regeringen och SD går fram med en skattesänkning för pensionärer som ska motsvara förstärkningen av jobbskatteavdraget.

Det innebär att skatten för pensionärer i genomsnitt sänks med 1 400 kronor per år, enligt regeringens beräkningar.

Alla pensionärer får inte sänkt skatt

Alla pensionärer kommer dock inte kunna ta del av sänkningen, uppger Pensionärernas riksorganisation (PRO).

– Någon skattesänkning för pensionärer rör det sig inte om, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO, i ett uttalande.

Lindestam påpekar att många inte omfattas av skattesänkningen.

– Det finns yngre pensionärer som inte omfattas av förslaget, till exempel personer som väljer att gå i pension vid 62 eller 64 års ålder. Dessa personer är pensionärer, men de får ingen sänkt skatt, säger hon och tillägger:

– Detsamma gäller personer med sjukersättning, förtidspension som det hette tidigare. Personer som varken arbetar eller som fyllt 66 betalar många tusenlappar mer i skatt än andra. De unga pensionärerna är helt bortglömda i regeringens skattepolitik. 

”Känns inte bra”

I höstbudgeten satsar regeringen 3,4 miljarder kronor på förstärkt högkostnadsskydd för tandvård för seniorer över 67 år.

– Seniorers tandhälsa ska inte behöva vara en plånboksfråga, sade Linda Lindberg, gruppledare för Sverigedemokraterna, när förslaget presenterades.

PRO välkomnar tandvårdsreformen, men är kritiska till att åldersgränsen för fri tandvård samtidigt sänks från 23 år till 19 år.

– Det känns inte bra att bättre tandvård för pensionärer finansieras med att åldersgränsen för den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården sänks. Det betyder att våra barnbarn får sämre villkor. Vi vill inte att äldres rättigheter ställs mot yngres. Alla ska ha rätt till en god tandhälsa, säger Åsa Lindestam.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

Anstormning till Jysk

2024 09 19