Personen i fråga, som är hemmahörande i Göteborg, köpte sin Tesla-bil redan 2022.

Sedan dess har han befunnit sig i en fejd med jätteföretaget.

Den bil han provkörde och tackade ja till var nämligen utrustad med parkeringssensorer.

Men bilen han fick hem saknade den funktionen, och var istället utrustad med ett kamerasystem.

Inte okej, enligt göteborgaren, som anmälde Tesla till Allmänna reklamationsnämnden, ARN, när han inte fick pengarna tillbaka.

Ger besked: ska betala tillbaka

Och nu ger ARN kunden rätt, rapporterar P4 Göteborg.

Kamerasystemet bedöms inte vara likvärdigt och nu uppmanar nämnden Tesla att betala tillbaka 800 000 kronor till kunden.

Gör man inte det riskerar man att hamna på Råd & Röns svarta lista, vilket i så fall inte vore första gången.

Redan 2022 figurerade Tesla på den ökända listan efter att företaget bland annat vägrat ta tillbaka en bil som präglades av oväntade inbromsningar, sidorutor som automatiskt vevades ned och larm som utlöstes av kyrkklockor.

– Tvisten hamnade hos Allmänna reklamationsnämnden, som i sitt beslut menar att kunden visserligen inte kunnat visa att felen kvarstår, men eftersom bilen beställts via nätet rekommenderar nämnden att kunden ska få ångra sitt köp enligt distansavtalslagen, framhåll Råd och Rön vid tillfället.

Liknande fall i våras

Tidigare i år fick en annan kund rätt i ett liknande ärende som det i Göteborg. En person i Kalmar hade behövt ta sin nyköpta Tesla till verkstaden fem gånger efter att bagageutrymmet fyllts med vatten när det regnade.

Luckan byttes ut vid två tillfällen men problemet kvarstod och fler skador uppstod.

Tesla vägrade dock att betala tillbaka, vilket gjorde att ärendet hamnade hos ARN.

– Reklamationsnämnden ger nu bilägaren rätt. De rekommenderar Tesla att betala 806 170 kronor till bilägaren, alternativt att han lämnar tillbaka bilen, rapporterade Dagens Kalmar vid tillfället.

Nästan alla följer

ARN:s beslut är inte bindande, men de senaste åren struntar allt färre att följa nämndens rekommendationer.

Anledningen är just att man vill undvika att hamna på Råd & Röns svarta lista och förlora anseende bland sina kunder.

– Det här innebär att nästan alla våra beslut följs, och det är något som är mycket positivt för både konsumenter och företag, säger Marcus Isgren, chef på ARN.

Foto: B. van Oost

Text: Redaktionen

Det visar en färsk undersökning från bransch- och arbetsgivarorganisationen Svensk Handel.

Undersökningen ”Kontanthantering i svensk detaljhandel 2024” visar att 91 procent av butikerna i sin helhet fortsatt tar emot kontanter. 

Inom dagligvaruhandel, där matbutiker och stormarknader ingår, är siffran ännu högre. Hela 97 procent av Sveriges butiker inom dagligvaruhandel erbjuder kontantbetalning.  

Det finns dessutom inga tecken på att situationen kommer förändras.  

Ytterst få butiker uppger att de i närtid har planer på att avskaffa kontantbetalning.

Av de tillfrågade butikerna är det enbart två procent som planerar att göra det inom det närmaste året, och tre procent inom 1–3 år.

– Handeln fortsätter att ta sitt ansvar i kontanthanteringsfrågan. Så länge efterfrågan bland kunderna finns kommer handeln fortsätta att tillhandahålla betalsättet. Det är viktigt, inte minst utifrån ett beredskapsperspektiv i en orolig omvärld, säger Bengt Nilervall, betalexpert på Svensk Handel.

Stora grupper väljer kontanter

Enligt undersökningen väljer cirka 10 procent av kunderna att betala med kontanter under en ”normal dag”.

– Det måste poängteras att stora grupper i samhället fortsatt är beroende av att använda kontanter för att göra sina dagliga inköp. Siffrorna som nu publiceras är ett tydligt kvitto på att handeln möter upp den efterfrågan som uppenbart finns, säger Bengt Nilervall och tillägger:

– För en ökad inkludering på sikt krävs dock att både banker och andra betaltjänstleverantörer också måste utveckla och anpassar sina tjänster efter kundernas behov. Vi måste arbeta tillsammans.

Statlig kontantutredning

I början av året tillsatte regeringen en statlig kontantutredning. Syftet med utredningen är att se över kontanternas ställning i samhället, bland annat ska utredningen undersöka möjligheten att göra kontanta betalningar för livsnödvändiga varor såsom läkemedel, livsmedel och drivmedel. 

Svensk Handel är en av flera aktörer som medverkar i kontantutredningen. Organisationen betonar att staten måste bidra om kontantkraven ökar på butiker.

– Om staten ställer krav på marknadsaktörer att utföra samhällsviktiga kontanttjänster, som dessutom saknar kommersiell bärkraft måste den också öka sitt ansvar för att upprätthålla och finansiera kontanthanteringen i framtiden. Annars går ekvationen inte ihop, säger Bengt Nilervall.

Foto: Jens Lindström MSB

Text: Redaktionen