BESKEDET: Sverige näst bäst i världen

2024 09 28

Sverige rankas som näst bäst i världen i en global undersökning.

Det är US News and World Report som har gjort rankingar av länder inom en rad olika kategorier.

Sverige, liksom de övriga nordiska länderna, klarar sig väldigt bra i rankingen inom en specifik kategori: Livskvalitet.

Enligt rankingen har Sverige den näst högsta livskvaliteten i världen.

Sverige tvåa i världen

US News and World Report har intervjuat 17 000 människor i 89 olika länder för att få fram sina resultat, rapporterar Svenska Yle.

Och resultatet visar alltså att Sverige har den näst högsta livskvaliteten i världen.

Endast vårt grannland Danmark, som hamnar på första plats, har högre livskvalitet, enligt rankingen.

Det är framför allt vissa specifika faktorer som gör att Sverige anses ha en väldigt hög livskvalitet, om man ska tro undersökningen.

Därför är Sverige bra

Sverige får till exempel 100 poäng, alltså full pott, inom när det gäller ”välutvecklat offentligt sjukvårdssystem”.

Nästan lika hög poäng, 99,9, får vi för ”välutvecklat offentligt utbildningssystem”.

Andra faktorer som anses ge oss en hög livskvalitet är politisk stabilitet, att landet anses vara familjevänligt, ekonomisk stabilitet.

När det gäller säkerhet får Sverige poängen 94,2.

Dock finns det även negativa sidor avseende livskvaliteten i Sverige, enligt undersökningen.

Framför allt anses Sverige vara för dyrt. När det gäller levnadskostnader får Sverige bara 2,8, alltså en mycket låg poäng.

Island sämst i Norden

Även de andra nordiska länderna klarar sig bra i rankingen när det gäller livskvalitet.

Danmark rankas etta på listan, medan Norge hamnar fyra och Finland sexa.

Att Finland hamnar lite lägre beror bland annat på att landet klarar sig lite sämre när det gäller arbetsmarknad. Dessutom anses levnadsomkostnaderna vara för höga, men det gäller samtliga nordiska länder.

Sämst bland de nordiska länderna rankas dock Island.

De hamnar på 19:e plats i rankingen, och fick dåliga poäng när det gäller bland annat arbetsmarknad, ekonomisk stabilitet, jämställd lön samt skol- och hälsovårdssystem, rapporterar Svenska Yle.

Foto: D Posteby

Text: Redaktionen

19nov25

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.  

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas 

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

-  Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner 

- Ukraina ska förbli neutralt 

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan 

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen