Under 2023 hanterade myndigheten 32 000 anmälningar.

Nu uppger ARN att situationen är ohållbar. Myndigheten framhåller att handläggningstiderna är för långa och att resurserna inte används effektivt.

Därför väljer ARN att införa en avgift för den som vill anmäla en nätbluff och få tvisten löst. Det kan till exempel handla om en anmälan av en undermålig vara man köpt på nätet, rapporterar Di.

Varje anmälan kommer kosta 150 kronor från och med den 1 augusti.

Införandet av avgiften är ett resultat av ett riksdagsbeslut från den 31 januari, men har även andra orsaker.

– Införandet av avgiften hänger bland annat ihop med att ärendemängden hos nämnden har ökat under flera år, vilket medfört att våra handläggningstider blivit längre, säger Hanna Björkman, presskontakt på ARN, till tidningen.

”Positivt för konsumenter”

Enligt Björkman är den nya avgiften ”positivt för alla de konsumenter som vill få sin sak prövad av nämnden”.

Hon hänvisar till att ungefär en tredjedel av alla anmälningar till ARN avvisas.

– Oftast beror det på att anmälaren inte har lämnat de kompletteringar som behövs för att nämnden ska kunna pröva ärendet. ARN lägger i dessa fall onödiga resurser på att handlägga ärenden som konsumenten ändå inte avser att fullfölja.

– Om det blir som förväntat kan nämnden alltså lägga mer resurser på de ärenden som fullföljs och därmed korta handläggningstiderna i dessa fall, säger Hanna Björkman till tidningen.

79 procent följer besluten

En majoritet av företagen följer upp beslut från ARN, där anmälaren har fått helt eller delvis rätt.

Statistik från 2023 visar att 79 procent av företagen följer myndighetens beslut.

– Det är alltid så att ännu fler företag följer våra beslut efter det att vi har avslutat vår uppföljning. Publicitet i media i samband med uppföljningen brukar göra att ytterligare cirka 10 procent av besluten följs, säger ARN:s chef Marcus Isgren och tillägger.

- Det här innebär att våra beslut följs i nästan alla fall, och det är något som i längden är mycket positivt för både konsumenter och företag.

Foto: C. Hume

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen