BESKEDET: Lurade kunder måste betala – för att få pengarna tillbaka

2024 05 29

Den senaste tiden har anmälningar om oseriösa och bedrägliga nätbutiker vällt in till Allmänna reklamationsnämnden, ARN.

Under 2023 hanterade myndigheten 32 000 anmälningar.

Nu uppger ARN att situationen är ohållbar. Myndigheten framhåller att handläggningstiderna är för långa och att resurserna inte används effektivt.

Därför väljer ARN att införa en avgift för den som vill anmäla en nätbluff och få tvisten löst. Det kan till exempel handla om en anmälan av en undermålig vara man köpt på nätet, rapporterar Di.

Varje anmälan kommer kosta 150 kronor från och med den 1 augusti.

Införandet av avgiften är ett resultat av ett riksdagsbeslut från den 31 januari, men har även andra orsaker.

– Införandet av avgiften hänger bland annat ihop med att ärendemängden hos nämnden har ökat under flera år, vilket medfört att våra handläggningstider blivit längre, säger Hanna Björkman, presskontakt på ARN, till tidningen.

”Positivt för konsumenter”

Enligt Björkman är den nya avgiften ”positivt för alla de konsumenter som vill få sin sak prövad av nämnden”.

Hon hänvisar till att ungefär en tredjedel av alla anmälningar till ARN avvisas.

– Oftast beror det på att anmälaren inte har lämnat de kompletteringar som behövs för att nämnden ska kunna pröva ärendet. ARN lägger i dessa fall onödiga resurser på att handlägga ärenden som konsumenten ändå inte avser att fullfölja.

– Om det blir som förväntat kan nämnden alltså lägga mer resurser på de ärenden som fullföljs och därmed korta handläggningstiderna i dessa fall, säger Hanna Björkman till tidningen.

79 procent följer besluten

En majoritet av företagen följer upp beslut från ARN, där anmälaren har fått helt eller delvis rätt.

Statistik från 2023 visar att 79 procent av företagen följer myndighetens beslut.

Det är alltid så att ännu fler företag följer våra beslut efter det att vi har avslutat vår uppföljning. Publicitet i media i samband med uppföljningen brukar göra att ytterligare cirka 10 procent av besluten följs, säger ARN:s chef Marcus Isgren och tillägger.

- Det här innebär att våra beslut följs i nästan alla fall, och det är något som i längden är mycket positivt för både konsumenter och företag.

Foto: C. Hume

Text: Redaktionen


4 maj 2026

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen


1 jul 26

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi  CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen