Igår var det, som brukligt, premiär i Sverige.

Den tredje torsdagen i augusti markerar startskottet för surströmming – en maträtt som är lika älskad som avskydd i landet.

Men traditionen är på väg att dö ut och i värsta fall försvinna för gott.

Det menar handlaren Per Åkerlund som driver en delikatessbutik i Umeå, rapporterar SVT.

Anledningen är det bristande intresset hos den yngre generationen att ta över.

– Rent fördomsfullt är de flesta fiskarna äldre medelålders män, som även de har svårt att få det att gå runt med höjda priser och utmaningar. Hur säljer man in det till den yngre generationen? säger Per Åkerlund till tv-kanalen.

Saknar god relation till fisk

Mattraditionen lever med andra ord på lånad tid.

De senaste åren har surströmming även lidit av brist och ökade priser som följd.

Men det är dock inte de ekonomiska förutsättningarna som är avgörande för om yngre personer ska ge sig in branschen, utan snarare relationen till fisk.

– Många har nog blivit skrämd i skolan av någon torr torsk som legat för länge i ett värmeskåp, så tyvärr upplever vi att många unga inte äter så mycket fisk, säger Peter Gustavsson.

Willys slutar sälja

I sommar har flera butiker gett besked om att man stoppar försäljningen av surströmming, som blivit rödlistad av världsnaturfonden WWF och bedöms som hotad.

Två av dessa är Willys Hemköp som inte kommer att erbjuda varan alls under 2024.

– Även om det inte är det småskaliga fisket som är det stora problemet, är strömmingsbeståndets biomassa lägre och åtgärder behöver vidtas, framhåller koncernen Axfood.

– Axfoods butiker kommer därför inte att sälja surströmming under säsongen 2024. Tillsammans med leverantörer ses nu olika hållbara lösningar över för att framöver kunna erbjuda surströmming på ett långsiktigt hållbart sätt framöver.

Finns på Ica

På Ica har dock fisken fortsatt gått att köpa, vilket orsakat stora kundrusningar till dess butiker.

Det har fått konsekvensen att man tvingats införa begränsningar.

– Vi har kunder klockan sex på morgonen som springer direkt till surströmmingen, sade Måns Henningsson, butikschef för Ica Maxi i Västerås, till SR tidigare i augusti.

– Vi har satt en maxgräns på fyra burkar så att det räcker längre och till flera, vi vill inte att det ska bunkras. Det tar slut på en gång.

Foto: DreamPixer

Text: Redaktionen

Och hans ursäkt är ganska uppseendeväckande.

Nekade till att ha suttit vid ratten

Första gången fastnade mannen på fartkameran på E22 i Västerviks kommun.

Trots bilderna förnekade 50-åringen bestämt att det var han suttit bakom ratten. 

Vem det var på bilden kunde mannen inte svara på, men uppgav att hans bil används frekvent av familjen och att han har flera anhöriga som liknar honom till utseendet.

Efter att tingsrätten jämfört fartkamerans bilder med pass- och körkortsbild drogs slutsatsen att det visst var samma man, rapporterar Barometern.

Han dömdes därmed för brott mot trafikförordningen till 2 000 kronor i böter.

Uppmärksammas i Norge

Nu får incidenten uppmärksamhet utomlands.

Det är den norska tidningen Dagbladet som drar upp historien och gör rubriker av händelsen.

Även konsumentmagasinet Elbil24 från Norge sprider nyheten.

– Ibland kan det vara svårt att erkänna att man har gjort fel. Det gäller i allra högsta grad en svensk bilist, skriver tidningen.

I artikeln hånas svenskens ursäkt om att det var någon annan på fartkamerans bild.

– Bara en identisk tvillingbror, som mannen inte har, kunde få dem (tingsrätten, red. anm.) att tvivla på vem som körde bilen, står det i texten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Blev tagen igen

Historien tar dock inte slut där.

Samma man blev senare tagen i en ny fortkörning. Han hade då återigen åkt fast i en fartkamera då han körde 98 kilometer i timmen på en 90-väg.

Den här gången hade 50-åringen en ny ursäkt.

– I rätten uppgav han att han inte varit i närheten av platsen och inte vet var han var det aktuella datumet. Han sa att det var hans pappa på bilden från fartkameran, skriver Barometern om händelsen.

Ny böter

Tingsrätten köpte dock inte den förklaringen heller och det blev 1 500 kronor i böter för hastighetsöverträdelse.

Även detta uppmärksammas i Norge, där bötesbeloppen är högre för fortkörning än i Sverige.

– Alla följer inte hastighetsbegränsningen. Vissa nekar också till att ha kört för fort, konstaterar Dagbladet.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen