På onsdagen har regeringen sammanfattat det ekonomiska läget och utsikterna framåt.

Den stora osäkerheten i omvärlden – kopplat till bland annat krigen i Iran och Ukraina – kan ställa till det för svensk ekonomi.

Mer glädjande för alla svenskar som jobbar är att reallönerna väntas öka framöver.

Alla som jobbar får mer pengar

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har presenterat en ny prognos över den ekonomiska utvecklingen.

– Överlag väntas stigande reallöner, lägre inflation och skattesänkningar stödja hushållens konsumtion och bostadsmarknaden framgent, framhåller regeringen.

– Samtidigt väntas finanspolitiken bidra till högre offentlig konsumtion och investeringar. 

Viss ljusning

Regeringen vittnar även om en viss ljusning på arbetsmarknaden.

– På arbetsmarknaden syns vissa tecken på återhämtning. Sysselsättningen började öka under slutet av 2025 och arbetsmarknadsindikatorerna tyder på en ökad efterfrågan på arbetskraft i närtid, menas det.

Läs mer: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Stor osäkerhet

Men det råder alltjämt stora osäkerheter i den bredare ekonomin.

Krig i Iran och Ukraina samt förvirring om amerikanska tullar ställer till det.

– Osäkerheten i världsekonomin väntas förbli stor under 2026, särskilt med anledning av kriget i Mellanöstern och den amerikanska administrationens tullutspel i början av året.

Fakta: Reallön 

- Med reallöneutveckling menas den del av löneökningen som blir kvar när man dragit bort prisökningar på varor och tjänster. Det vill säga löneökning minus inflation.  

- Förenklat innebär det att om det du konsumerar ökar i pris sjunker din reallön. Det motsatta sker om varor eller tjänster minskar i pris, då ökar din reallön. Det kan vara lätt att blanda ihop reallön med nominell lön, vilket är den siffra du ser i din lönespecifikation. Även om din nominella lön är oförändrad kan alltså reallönen både öka och minska.

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Den senaste tiden har flera bedrägerivarningar utfärdats.

Nu går polisen ut med ett meddelande där de varnar för bedragare som påstår sig ringa från myndigheten.

– Bedragarna ringer i polisens namn och använder polisens logotyp som profilbild när de kontaktar personer via en välkänd meddelandeapplikation, förklarar polisen.

Anmälningar ramlar in

Myndigheten har nu tagit emot återkommande anmälningar om bedrägeriförsök via telefon.

Och därför går nu polisen ut med en uppmaning till allmänheten.

– Polisen ringer aldrig upp via appar och begär aldrig legitimering med Bank-ID, uppmanar polisen.

– Får du ett sådant samtal ska du genast lägga på luren!

Snart vanligaste brottet

Brott mot enskilda personer generellt har minskat under de senaste 20 åren.

Men när det kommer till bedrägerier, som är på väg att bli det vanligaste brottet i landet, är utvecklingen den motsatta, enligt en ny rapport från Brå.

Under 2024 utsattes hela 6,6 procent av Sveriges befolkning för bedrägeri i någon form.

Extra utsatta är äldre personer.

Våg av bedrägerier

För ett par veckor sedan varnade polisen för en bedrägerivåg i Stockholm.

– Totalt rör det sig om cirka 25 brott som riktats mot målsägare som i huvudsak är i 80- till 90-årsåldern. Detta är ovanligt många, uppgav polisen i samband med varningen.

Den gången handlade det både om telefonbedrägerier, men också fysiska besök i hemmet, enligt myndigheten.

LÄS OCKSÅ: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Spara numret

Om någon blivit utsatt för ett bedrägeriförsök är det viktigt att anmäla det till polisen genom att ringa 114 14 eller genom att gå in på myndighetens hemsida.

Och för att underlätta att gå vidare efter en anmälan uppmanas drabbade att lämna så många uppgifter som möjligt vid kontakten med myndigheten.

– Om du misstänker att du blivit lurad, spara telefonnumret du blev uppringd från och eventuellt namn på bedragaren. Dessa uppgifter kan du bifoga när du anmäler ett bedrägeri, uppger polisen.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Text: Redaktionen