Berättar om sin ångest – tänker på trycket över bröstet

2022 08 14

– Jag är ju en ångestperson. Jag har väldigt mycket ångest emellanåt

Det säger Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson när han berättar om hur han mår för Ångestpodden.

Har varit utbränd

Den kommande valrörelsen innebär hård press och enormt hektiska dagar med risk för allvarlig stress för partiledarna.

Efter flera fullmatade månader under valåret har nu självaste valspurten inletts. Under fyra veckor handlar allt om att träffa väljare, genomföra kampanjevent, delta i partiledardebatter, utfrågningar och andra viktiga moment.

Jimmie Åkesson som 2014 var sjukskriven på grund av utbrändhet berättar nu om sin psykiska hälsa kopplat till valkampanjen.

Har haft fysisk smärta

– Jag tänker på trycket över bröstet, säger Jimmie Åkesson (SD) till Ångestpodden.

Han berättar även för Expressen att han med anledning av sin tidigare utbrändhet har lärt sig att vara ledig och koppla av.

– Alla psykologer och coacher som jag har pratat med genom åren, de säger alltid det, det viktigaste är vila och återhämtning. 

Han berättar även att hans ångest har resulterat i att han haft ont.

– Ångest är inte bara att vara lite orolig, det kan vara fysisk smärta.

– Det har jag upplevt, säger han enligt tidningen.

Känner sig nu pigg

Huvudvärk och overklighetskänslor samt yrsel på grund av kamerablixtar hör till det han tidigare drabbats av.

Men nu känner sig Sverigedemokraternas partiledare mycket pigg och förväntansfull inför valet berättar han.

I går höll Jimmie Åkesson sommartal i Blekinge och sommartalen utgör något av ett startskott inför valets slutspurt.

I dag håller både Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och Moderaternas partiledare Ulf Kristersson sommartal.

Hela schemat

Så här ser schemat ut för partiledarnas sommartal:

Fredag 5 aug Annie Lööf (C) Stockholm

Söndag 7 aug Johan Pehrson (L) Göteborg

Söndag 7 aug Ebba Busch (KD) Hönö

Lördag 13 aug Jimmie Åkesson (SD) Sölvesborg

Söndag 14 aug Ulf Kristersson (M) Strängnäs

Söndag 14 aug Magdalena Andersson (S) Göteborg

Lördag 20 aug Nooshi Dadgostar (V) Göteborg

Miljöpartiet – ingen uppgift

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen


Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen