Bensinpriset förändras snabbt – på väg mot rekord

2024 09 15

Det svenska bensinpriset har förändrats väldigt snabbt jämfört med priset i övriga Europa.

På bara ett år har svenska drivmedelspriser sjunkit avsevärt.

I rankingen över europeiska drivmedelspriser har Sveriges position förändrats med hela 14 placeringar när det gäller bensin och 18 placeringar när det gäller diesel, rapporterar DI.

Sverige har nu det sjunde lägsta bensinpriset i Europa – av 32 jämförda länder, enligt statistik från M Sverige. Det rör sig om en rekordsnabb förändring jämfört med hur Sverige brukar stå sig i jämförelse med andra europeiska länder.

Snabb förändring i europeisk jämförelse

I statistiken jämförs drivmedelspriser i europeiska länder i september varje år.

En liter bensin kostar i snitt 16,64 kronor i Sverige i september.

Det innebär att vi går från en 21:a plats till en 7:e plats i Europa, när länderna rankas utifrån hur billig bensinen är, rapporterar tidningen.

När det gäller diesel har Sverige gått från en 32:a plats, alltså bottenplaceringen, till en 14:e plats.

Effekt av sänkt reduktionsplikt

De sjunkande drivmedelspriserna tros bland annat bero på att oljepriset har fallit, enligt tidningen.

Men prissänkningen är också en effekt av den sänkta reduktionsplikten.

Regeringen planerar dock att höja reduktionsplikten igen, men kompensera genom att sänka skatten på drivmedel.

Något som M Sverige tycker är bra, eftersom reduktionsplikten fyller en funktion.

– Inblandningen gör ju att det skapar möjligheter att kunna fortsätta köra med den bil man har i dag eftersom utsläppen blir mindre, säger Carl-Erik Stjernvall, teknisk expert på M Sverige, enligt tidningen.

Sänker bränsleskatter

Att sänka reduktionsplikten var ett viktigt vallöfte från Tidöpartierna, men nu har man alltså föreslagit att den ska höjas igen eftersom man vill minska svenska klimatutsläpp, rapporterar SVT.

Nivån på reduktionsplikten planeras att höjas från 6 till 10 procent.

Det är tillräckligt för att minska CO2-utsläppen med minst en halv miljon ton per år, enligt kanalen.

Men samtidigt väljer man alltså att sänka drivmedelsskatterna.

Tidöpartiernas förhoppning är att skattesänkningen ska innebära att det inte blir dyrare att tanka, trots en höjd reduktionsplikt.

– De som oroas av detta kan sova lugnt, vi kompenserar genom skattesänkningar på drivmedel, uppger Sverigedemokraterna i en skriftlig kommentar till kanalen.

Foto: engin akyurt

Text: Redaktionen

Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

2026 08 28

Ukraina har slagit ut en dyrbar rysk radarstation.

Ukrainska drönare fortsätter att leta sig in på rysk mark.

På torsdagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ukraina har förstört en rysk radarstation av typen Nebo-U.

Radarstationen är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande drygt 951 miljoner svenska kronor, rapporterar United24Media.

Har förstörts

Ukrainska drönarförband har skickat farkoster mot Rostov oblast – beläget förhållandevis nära Donetsk vid den östra gränsen.

Där har det militära flygfältet Millerovo attackerats.

Ryssland använder bland annat Millerovo för att skicka Shahed-drönare mot ukrainska städer.

Men nu har den viktiga Nebo-U-radarstationen vid flygfältet slagits ut.

Viktig för luftförsvaret

Nebo-U är en långräckviddig rysk radar som är konstruerad för att upptäcka och spåra flygande mål över stora avstånd, vilket gör den till en viktig komponent i Rysslands bredare luftövervakningsnätverk.

Ukraina bekräftar attacken.

– Långdistansanfallskompaniet inom den 429:e Akhilles-brigaden slog till mot en Nebo-U-radar vid flygfältet Millerovo i Rostovregionen. Det beräknade priset för en Nebo-U är 100 miljoner dollar, framhåller brigaden.

Läs mer: Finansministern utlovar 50 miljarder kronor

Mobilisering närmar sig

Samtidigt kommer uppgifter om att en ny rysk mobilisering närmar sig.

Ukrainsk underrättelse pekar på att så många som 600 000 kan mobiliseras under 2026 och 2027, rapporterar Kyiv Independent.

Planen är att Kreml ska mobilisera 300 000 i år och ytterligare 300 000 nästa år.

“Som ett svar”

Så här låter det från den ukrainska administrationen:

– Rysslands politiska ledning betraktar en ytterligare mobiliseringsvåg som ett svar på att angripargstaten har förlorat initiativet i kriget, de fortsatta ökningarna av personalförluster vid fronten samt den kraftiga inbromsningen av kontraktsrekryteringen i regionerna, menas det.

Läs mer: Här kan Sverige slås ihop med grannländerna

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ny stormakt i Europa – kör om Tyskland och Frankrike

2026 08 27

En ny supermakt är på väg att resa sig i Europa.

Den nya giganten förutspås bli den ledande nationen för hela EU, inte minst militärt.

Så lyder analysen från Katalin Miklóssy, professor vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet, som pekar ut Polen som Europas kommande stormakt.

– Jag är övertygad om att vi går in i den polska eran. Denna nya supermakt kommer att framstå som en nyckelfaktor i Europas framtid just på grund av kriget, skriver Miklóssy i en ny bok enligt finländska tidningen Iltalehti.

Kör om jättarna

Enligt Miklóssy är Polen på god väg att köra om både Tyskland och Frankrike militärt. Allt bottnar i vad som hände efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 – ett scenario Polen hade varnat för tidigare.

– Efter att ett fullskaligt krig med Ryssland hade inletts förstod Europa äntligen att polska politiker hade haft rätt hela tiden. Växande militär makt, en stark ekonomi och en träffsäker analys av Ryssland förde Polen till Europas hjärta, skriver Miklóssy.

Försvarar östra flanken

Polen investerade i sin armé i god tid innan kriget bröt ut. Ett avgörande drag för EU, menar den ungerska professorn.

Tillsammans med Finland och de baltiska länderna har Polen snabbt kunnat utveckla ett försvar av EU:s östra flank.

– Polen håller därmed snabbt på att bli Europas ledande vapenexportör, och det är mycket goda nyheter för Finland. Medan USA blev en opålitlig Natopartner under Donald Trumps tid, är Polen verkligen nära, framhåller Miklóssy.

Andra läser: Eldinferno i Ryssland – flera dödsfall

Väst tar efter

Professorn ser Östeuropas växande makt på fler plan. Exempelvis i invandringspolitiken, där flera västländer anammat mer restriktiva förhållningssätt likt de som funnits i Polen.

– År 2015 sågs dessa länder som både exempel på bristande medkänsla och snålskjutsar på EU-stöd. Deras attityder förklarades bort av deras kommunistiska förflutna.

– Men på mindre än tio år blev motståndet mot invandring allmänt accepterat i EU, menar Miklóssy.

Andra läser: Land vill uteslutas ur Putins militärallians

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen