BEKRÄFTAT: Tung smäll för svenska konsumenter

2025 06 25

Butiker har höjt priserna på mat mer än vad kostnadsökningarna kan motivera.

Det visar en ny rapport från Konkurrensverket.

Priserna på baslivsmedel som bröd, ost, smör och ägg steg mer än vad inflation och leverantörsparter kunde motivera under perioden 2021–2023.

– Vad vi konstaterar är att priserna i butik inte är kostnadsmotiverade, säger Arvid Fredenerg, chefsekonom på Konkurrensverket till DN.

Ökade marginaler under pandemin

I rapportern fastslår Konkurrensverket att butikernas rörelsemarginaler ökade kraftigt under pandemin, trots att butikernas kostnaderna endast steg måttligt. När marginalerna senare återgick till tidigare nivåer, förblev priserna hos konsumenterna märkbart högre.

– Dagligvaruaktörerna har, i varierande grad och på grund av marknadsmakt, kunnat öka vinstmarginalerna genom oligopolistiska prisstrategier, skriver myndigheten.

Ica granskas extra hårt

Rapporten lyfter särskilt fram Ica, som innehar omkring hälften av svensk livsmedelsmarknad. Myndigheten utreder om avtal mellan Ica-handlare och det centrala Ica-bolaget kan bryta mot konkurrenslagen.

Konkurrensverket undersöker bland annat om samarbeten kring prisstrategier, inköp och hur butiker utformas inom Ica-kedjan kan vara otillåtna.

Tidigare granskning

Utredningen följer upp en tidigare granskning kopplad till de höjda matpriserna. Ica har en marknadsandel på omkring 50 procent, vilket gör granskningen särskilt relevant.

Ica välkomnar granskningen.

– Vi känner oss trygga med att de avtalsvillkor som reglerar relationen mellan Ica och Ica-handlarna fullt ut lever upp till konkurrenslagens krav, säger Icas presskontakt, Jenny Gerdes, till Dagligvarunytt.

Det här är Konkurrensverkets roll

- Konkurrensverket är den myndighet som övervakar att konkurrensregler, upphandlingslagar och handelsmetoder följs både inom privat och offentlig sektor.

- Konkurrensverket är ansvarig för att se till att konkurrensen på marknaden fungerar effektivt, vilket i förlängningen ska gynna både konsumenter och företag. Myndigheten utövar tillsyn över både konkurrensregler och upphandlingslagar.

Foto: Ica-Gruppen resp Willys, City Gross och Coop

Text: Redaktionen

“Kan tvingas avsluta kriget” – bomb i rysk tv

2026 03 31

Tonläget har skiftat i rysk tv.

Rysslands fullskaliga anfallskrig är nu inne på sitt femte år.

Sedan årsskiftet har Ukraina gjort framsteg på fronten – och skickar samtidigt drönare mot rysk energiinfrastruktur över hela landet.

Nu säger en militäranalytiker att Ryssland kan tvingas avsluta kriget, rapporterar TV2.

Bomb i rysk tv

Den ryska militäranalytikern Konstantin Sivkov säger i en intervju i rysk tv att den västliga ekonomiska kapaciteten och stödet just nu ger Ukraina ett avgörande övertag.

Enligt Sivkov blir den ekonomiska skillnaden militärt tydlig då de ”väststödda” ukrainska drönarattackerna nu involverar hundratals drönare.

“Kan tvingas avsluta”

Han varnar för att attackerna bara kommer att öka och att Ryssland inte kan producera tillräckligt med luftvärnsrobotar för att matcha dem, vilket gör landet ”dömt till nederlag” och tvunget att avsluta kriget.

För Sivkov kan Ryssland avsluta kriget på två sätt: antingen genom en ”skamfull fred, som väst insisterar på”, eller genom att besegra Ukraina genom en ”strategisk offensiv operation”.

Läs mer: Lagret nästan tömt – guldläge för Iran

Senaste nytt

Samtidigt kommer uppgifter om oro i ryska kretsar.

– Ukrainas operativa och strategiska förmåga att åsamka Ryssland allt högre kostnader skapar en växande oro inom det ryska ultranationalistiska informationsutrymmet, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Börjar erkänna”

ISW fortsätter.

– Röster inom det ryska krigsvänliga informationsutrymmet börjar nu erkänna Ukrainas framgångar vid fronten, deras BAI-kampanj (flygbekämpning av mål bakom frontlinjen) på medeldistans och deras anpassningar av drönarkrigföringen, uppger tankesmedjan.

– En framstående rysk ultranationalistisk militärbloggare beklagade sig den 26 mars över att ryska styrkor kommer att vara oförmögna att vända en ogynnsam situation på slagfältet under de kommande månaderna, samt att ”ganska framgångsrika” ukrainska motanfall har avbrutit Rysslands möjligheter att fortsätta med offensiva insatser under 2026.

Läs mer: Putin fast i ”återvändsgränd”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

”Sista dagen idag” – Skatteverket uppmanar svenskarna

2026 03 31

Idag är det många svenskar som lär vilja deklarera.

Det är nämligen sista chansen för den som vill ha återbäring i april.

Den som inte väljer att deklarera senast idag – den 31 mars – kommer att få vänta längre innan återbäringen kommer in på kontot.

Sista dagen idag

Skatteverket meddelar att den som vill ha återbäring i april har en sista chans att deklarera idag.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration digitalt, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att ha möjlighet att få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, meddelar myndigheten.

– Det räknas som en ändring att till exempel lämna in eller ta bort en bilaga till deklarationen.

Detta gäller

Den som senast 31 mars har godkänt sin deklaration i e-tjänsten eller genom att sms:a eller ringa, och som inte har ändrat eller lagt till någon uppgift, kan få sin skatteåterbäring 7-10 april.

Den som har deklarerat senast den 4 maj kan få skatteåterbäringen 9-12 juni om Skatteverket har godkänt uppgifterna.

Läs mer: Jättefynd i Sverige: ”En av Europas största”

Senare datum

Om man inte har fått skatteåterbäringen i april eller juni, till exempel för att man har haft anstånd med att deklarera eller för att Skatteverket har kontrollerat deklarationen, kan man få skatteåterbäringen 4-7 augusti om Skatteverket har godkänt uppgifterna i deklarationen.

– Du som inte tidigare har fått besked om din slutliga skatt eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får din skatteåterbäring 8-11 december om Skatteverket har godkänt uppgifterna i din deklaration, förklarar myndigheten.

49 miljarder kronor

Totalt beräknas 4,9 miljoner svenskar få dela på 49 miljarder kronor, enligt preliminära beräkningar.

Summan väntas dock sjunka efter att bland annat bostads- och värdepappersförsäljningar har deklarerats, rapporterar Dagens industri.

Läs mer: Swedbank har smyghöjt – kunder vet inte om det

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen