BEKRÄFTAT: Tung smäll för hushållen

2023 08 18

En färsk kartläggning av Länsförsäkringar visar att kostnaderna har ökat dramatiskt de senaste två åren.

Under helåret 2023 väntas en normal barnfamiljs kostnader för räntor, mat, drivmedel och el uppgå till 256 000 kronor.

Så stor blir ökningen 2023 

Den nya siffran är ett tufft besked för många hushåll i Sverige.

Det innebär att en genomsnittlig barnfamiljs kostnader kommer att öka med 37 000 kronor under 2023 jämfört med ifjol.

På två år har kostnaderna ökat med totalt 79 000 kronor.

Det är en uppgång med 44 procent.

– Hushållen får utstå hårda ekonomiska tacklingar från flera håll samtidigt och kostnaderna tar en allt större del av inkomsterna. Under 2023 lägger hushållen 35 procent av lönen på räntor, mat, drivmedel och el. Det är fyra procentenheter mer än under 2022, och jämfört med 2021 har andelen ökar med hela nio procentenheter, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.

Boven i dramat

Livsmedel står för nästan hälften av hushållens totala kostnader för räntor, mat, bensin och el under 2023. 

Men det är framför allt boräntorna som bidrar den kraftiga ökningen.

Under de fösta månaderna av 2023 har boräntekostnaden ökat med 41 000 kronor för det genomsnittliga hushållet.

– Det som särskilt driver kostnadsökningarna under 2023 är räntorna och mycket pekar på att de kommer fortsätta uppåt under senare delen av 2023, framhåller Stefan Westerberg.

Liten minskning på sikt

Under 2024 väntas hushållens kostnader minska något, jämfört med 2023 års nivåer.

De genomsnittliga kostnaderna väntas landa på 251 000 kronor, enligt Länsförsäkringars beräkningar. 

En minskning, men fortsatt höga nivåer historiskt sett och betydligt högre än 2022 och 2021.

Prognosen: Kommer att sänka räntan

Den förväntade nedgången under 2024 härleds främst till förväntat lägre bolåneräntor. Räntekostnaderna antas sjunka successivt från andra kvartalet av 2024.

Elkostnaderna väntas ligga kvar på befintliga 2023-nivåer, och livsmedel beräknas stå för den stora delen av kostnaderna även under 2024.

– Vid horisonten finns det ljus i form av lägre räntor och lägre elpriser. Det är efterlängtat. Därtill kan man räkna med att vi under 2024 får en nominell löneökning som fullt ut kompenserar för kostnadsökningarna. Det gör att vi under 2024 lägger 33 procent av lönen på räntor, mat, drivmedel och el – alltså lite mindre jämfört med 2023. Men vi kommer inte återgå till de nivåer vi hade för ett par år sedan, säger Stefan Westerberg.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen