BEKRÄFTAT: Tung smäll för hushållen

2023 08 18

Hushållens genomsnittliga kostnader för räntor, mat, drivmedel och el har skjutit i höjden.

En färsk kartläggning av Länsförsäkringar visar att kostnaderna har ökat dramatiskt de senaste två åren.

Under helåret 2023 väntas en normal barnfamiljs kostnader för räntor, mat, drivmedel och el uppgå till 256 000 kronor.

Så stor blir ökningen 2023

Den nya siffran är ett tufft besked för många hushåll i Sverige.

Det innebär att en genomsnittlig barnfamiljs kostnader kommer att öka med 37 000 kronor under 2023 jämfört med ifjol.

På två år har kostnaderna ökat med totalt 79 000 kronor.

Det är en uppgång med 44 procent.

– Hushållen får utstå hårda ekonomiska tacklingar från flera håll samtidigt och kostnaderna tar en allt större del av inkomsterna. Under 2023 lägger hushållen 35 procent av lönen på räntor, mat, drivmedel och el. Det är fyra procentenheter mer än under 2022, och jämfört med 2021 har andelen ökar med hela nio procentenheter, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.

Boven i dramat

Livsmedel står för nästan hälften av hushållens totala kostnader för räntor, mat, bensin och el under 2023.

Men det är framför allt boräntorna som bidrar den kraftiga ökningen.

Under de fösta månaderna av 2023 har boräntekostnaden ökat med 41 000 kronor för det genomsnittliga hushållet.

– Det som särskilt driver kostnadsökningarna under 2023 är räntorna och mycket pekar på att de kommer fortsätta uppåt under senare delen av 2023, framhåller Stefan Westerberg.

Liten minskning på sikt

Under 2024 väntas hushållens kostnader minska något, jämfört med 2023 års nivåer.

De genomsnittliga kostnaderna väntas landa på 251 000 kronor, enligt Länsförsäkringars beräkningar.

En minskning, men fortsatt höga nivåer historiskt sett och betydligt högre än 2022 och 2021.

Prognosen: Kommer att sänka räntan

Den förväntade nedgången under 2024 härleds främst till förväntat lägre bolåneräntor. Räntekostnaderna antas sjunka successivt från andra kvartalet av 2024.

Elkostnaderna väntas ligga kvar på befintliga 2023-nivåer, och livsmedel beräknas stå för den stora delen av kostnaderna även under 2024.

– Vid horisonten finns det ljus i form av lägre räntor och lägre elpriser. Det är efterlängtat. Därtill kan man räkna med att vi under 2024 får en nominell löneökning som fullt ut kompenserar för kostnadsökningarna. Det gör att vi under 2024 lägger 33 procent av lönen på räntor, mat, drivmedel och el – alltså lite mindre jämfört med 2023. Men vi kommer inte återgå till de nivåer vi hade för ett par år sedan, säger Stefan Westerberg.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito.

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen

Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv.

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt

Text: Redaktionen