BEKRÄFTAT: Tung smäll för hushållen

2023 08 18

Hushållens genomsnittliga kostnader för räntor, mat, drivmedel och el har skjutit i höjden.

En färsk kartläggning av Länsförsäkringar visar att kostnaderna har ökat dramatiskt de senaste två åren.

Under helåret 2023 väntas en normal barnfamiljs kostnader för räntor, mat, drivmedel och el uppgå till 256 000 kronor.

Så stor blir ökningen 2023

Den nya siffran är ett tufft besked för många hushåll i Sverige.

Det innebär att en genomsnittlig barnfamiljs kostnader kommer att öka med 37 000 kronor under 2023 jämfört med ifjol.

På två år har kostnaderna ökat med totalt 79 000 kronor.

Det är en uppgång med 44 procent.

– Hushållen får utstå hårda ekonomiska tacklingar från flera håll samtidigt och kostnaderna tar en allt större del av inkomsterna. Under 2023 lägger hushållen 35 procent av lönen på räntor, mat, drivmedel och el. Det är fyra procentenheter mer än under 2022, och jämfört med 2021 har andelen ökar med hela nio procentenheter, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.

Boven i dramat

Livsmedel står för nästan hälften av hushållens totala kostnader för räntor, mat, bensin och el under 2023.

Men det är framför allt boräntorna som bidrar den kraftiga ökningen.

Under de fösta månaderna av 2023 har boräntekostnaden ökat med 41 000 kronor för det genomsnittliga hushållet.

– Det som särskilt driver kostnadsökningarna under 2023 är räntorna och mycket pekar på att de kommer fortsätta uppåt under senare delen av 2023, framhåller Stefan Westerberg.

Liten minskning på sikt

Under 2024 väntas hushållens kostnader minska något, jämfört med 2023 års nivåer.

De genomsnittliga kostnaderna väntas landa på 251 000 kronor, enligt Länsförsäkringars beräkningar.

En minskning, men fortsatt höga nivåer historiskt sett och betydligt högre än 2022 och 2021.

Prognosen: Kommer att sänka räntan

Den förväntade nedgången under 2024 härleds främst till förväntat lägre bolåneräntor. Räntekostnaderna antas sjunka successivt från andra kvartalet av 2024.

Elkostnaderna väntas ligga kvar på befintliga 2023-nivåer, och livsmedel beräknas stå för den stora delen av kostnaderna även under 2024.

– Vid horisonten finns det ljus i form av lägre räntor och lägre elpriser. Det är efterlängtat. Därtill kan man räkna med att vi under 2024 får en nominell löneökning som fullt ut kompenserar för kostnadsökningarna. Det gör att vi under 2024 lägger 33 procent av lönen på räntor, mat, drivmedel och el – alltså lite mindre jämfört med 2023. Men vi kommer inte återgå till de nivåer vi hade för ett par år sedan, säger Stefan Westerberg.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

JUST NU: Inte hänt på 100 år – politisk bomb i Danmark

2025 11 19

Socialdemokraterna i Danmark tvingas konstatera ett katastrofval.

Under tisdagen gick danskarna till val i kommun- och regionvalen, vilket slutade i ett kraftigt nederlag för danska S.

Förutom att partiet tappar i 87 av 98 kommuner förlorar Socialdemokraterna även makten i Köpenhamn för första gången på 112 år, rapporterar danska medier.

– Det är chock på chock på chock som drabbar Socialdemokraterna var tionde minut just nu. Kommuner som de aldrig förväntat sig skulle komma att äventyras bara glider dem mellan fingrarna, säger TV2:s politiska redaktör Hans Redder till den egna kanalen.

"Härdsmälta"

Hans Redder beskriver kvällen som en “socialdemokratisk härdsmälta”. Andra kommentatorer kallar valnatten för “den mest spännande på väldigt, väldigt länge”.

Som en följd av valresultatet kommer Socialdemokraterna att förlora flera borgmästarposter. Nu kommer finger att pekas mot statsminister Mette Frederiksen, menar den politiske kommentatorn Søs Marie Serup .

– Med tanke på hur kvällen har utvecklats tror jag att man tryggt kan förvänta sig att det kommer att bli en intern diskussion om huruvida Mette Frederiksen har stakat ut rätt riktning för partiet, säger hon till TV2.

"Monumentalt nederlag"

Inför valkvällen hade det talats om en möjlig “politisk jordbävning” i Danmark.

Den danska tidningen BT skriver att valresultatet “överträffar Mette Frederiksens värsta fantasier”.

– Detta är ett monumentalt nederlag för Socialdemokraterna, och inte bara procentuellt sett, säger tidningens analytiker Henrik Qvortrup.

LÄS OCKSÅ: Ryssland rasande – ”ni har förstört i 12 år”

S-ledaren och statsminister Mette Frederiksen sade igår att hon kommer att ta ansvar för vad följderna blir av valutgången.

– Jag har alltid ett ansvar för vad som händer i Socialdemokraterna. Det har jag naturligtvis även idag, säger Mette Frederiksen enligt Ekstra Bladet..

Socialdemokraterna tappade 5,2 procentenheter jämfört med regionvalen 2021, men är fortfarande Danmarks största parti på 23,2 procent sett över hela landet.

I Köpenhamn tappade partiet från 17,2 procent till 12,7 procent.

LÄS OCKSÅ: Brutal anklagelse mot ryska folket – värre än Nazityskland

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Inför förbud mot falukorv – nytt förslag på bordet

2025 11 19

Ett förbud mot flera omtalade maträtter inom offentlig sektor är nu uppe för diskussion.

Det är i en aritkelserie i den ansedda tidskriften The Lancet som forskarna på nytt tar upp frågan om ultraprocesserad mat, det vill säga mat som genomgått omfattad industriell bearbetning och innehåller ingredienser som inte används i vanlig hemmamatlagning.

– Försämrade kostvanor är ett akut hot mot folkhälsan som kräver samordnad politik och opinionsbildning för att reglera och minska ultraprocesserade livsmedel och förbättra tillgången till färska och minimalt förädlade livsmedel, skriver forskarna bland annat.

Vill se förbud i offentlig sektor

Inom begreppet ultraprocesserad mat ingår många olika livsmedel. Bland annat inkluderar det snacks, läsk, nuggets, veganska köttsubstitut, margarin och frukostflingor, men också de flesta falukorvar som exempelvis den omåttligt populära sorten från Scan.

Ultraprocesserad mat har under en längre tid varit på tapeten och pekats ut för att driva på ökningen av kroniska sjukdomar, bland annat fetma, typ 2-diabetes och kronisk njursjukdom.

Nu går forskarna fram med en rad åtgärder för att komma åt problemet.

Bland förslagen finns bland annat obligatoriska varningsetiketter på förpackningar, förbud mot reklam som riktar sig till barn och unga och skatter på särskilda produkter.

Det föreslås även ett förbud mot ultraprocesserad mat i offentliga institutioner. Det inkluderar skolor, sjukhus, militära anläggningar och flera arbetsplatsmatsalar.

LÄS OCKSÅ: Oväntad upptäckt om salt – inte bara blodtrycket som påverkas

Finns frågetecken

Det är inte första gången som forskare förmedlar liknande råd. Förra året uppmanade Carlos Monteiro, professor i näringslära och folkhälsa vid University of Sao Paulo, att sätta varningsetiketter på ultraprocesserad mat, vilket fick stor uppmärksamhet över hela Europa.

De nya kostråden möts dock av blandade reaktioner i Sverige, rapporterar DN som också uppmärksammar forskarnas nya uppmaningar.

Att studierna på ett tydligare sätt visar på en koppling mellan maten och kroniska sjukdomar ses som positivt, men svenska forskare lyfter ett varningens finger för att analysen främst baseras på observationsstudier.

– Hälsoriskerna från tillsatser eller processandet som sådant är mindre väl vetenskapligt belagda, och det krävs mer forskning för att klargöra mekanismerna, säger Karin Leander, epidemiologi vid Karolinska institutet, till DN.

LÄS MER: Populär maträtt utreds – kopplad till dödsfall

Foto: JaBB

Text: Redaktionen