11 aug 26

BEKRÄFTAT: Tung smäll för hushållen

2023 08 18

Hushållens genomsnittliga kostnader för räntor, mat, drivmedel och el har skjutit i höjden.

En färsk kartläggning av Länsförsäkringar visar att kostnaderna har ökat dramatiskt de senaste två åren.

Under helåret 2023 väntas en normal barnfamiljs kostnader för räntor, mat, drivmedel och el uppgå till 256 000 kronor.

Så stor blir ökningen 2023 

Den nya siffran är ett tufft besked för många hushåll i Sverige.

Det innebär att en genomsnittlig barnfamiljs kostnader kommer att öka med 37 000 kronor under 2023 jämfört med ifjol.

På två år har kostnaderna ökat med totalt 79 000 kronor.

Det är en uppgång med 44 procent.

– Hushållen får utstå hårda ekonomiska tacklingar från flera håll samtidigt och kostnaderna tar en allt större del av inkomsterna. Under 2023 lägger hushållen 35 procent av lönen på räntor, mat, drivmedel och el. Det är fyra procentenheter mer än under 2022, och jämfört med 2021 har andelen ökar med hela nio procentenheter, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.

Boven i dramat

Livsmedel står för nästan hälften av hushållens totala kostnader för räntor, mat, bensin och el under 2023. 

Men det är framför allt boräntorna som bidrar den kraftiga ökningen.

Under de fösta månaderna av 2023 har boräntekostnaden ökat med 41 000 kronor för det genomsnittliga hushållet.

– Det som särskilt driver kostnadsökningarna under 2023 är räntorna och mycket pekar på att de kommer fortsätta uppåt under senare delen av 2023, framhåller Stefan Westerberg.

Liten minskning på sikt

Under 2024 väntas hushållens kostnader minska något, jämfört med 2023 års nivåer.

De genomsnittliga kostnaderna väntas landa på 251 000 kronor, enligt Länsförsäkringars beräkningar. 

En minskning, men fortsatt höga nivåer historiskt sett och betydligt högre än 2022 och 2021.

Prognosen: Kommer att sänka räntan

Den förväntade nedgången under 2024 härleds främst till förväntat lägre bolåneräntor. Räntekostnaderna antas sjunka successivt från andra kvartalet av 2024.

Elkostnaderna väntas ligga kvar på befintliga 2023-nivåer, och livsmedel beräknas stå för den stora delen av kostnaderna även under 2024.

– Vid horisonten finns det ljus i form av lägre räntor och lägre elpriser. Det är efterlängtat. Därtill kan man räkna med att vi under 2024 får en nominell löneökning som fullt ut kompenserar för kostnadsökningarna. Det gör att vi under 2024 lägger 33 procent av lönen på räntor, mat, drivmedel och el – alltså lite mindre jämfört med 2023. Men vi kommer inte återgå till de nivåer vi hade för ett par år sedan, säger Stefan Westerberg.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen


31 aug 2026

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt. 

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


31 aug 2026

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen