9 jan 2026

BEKRÄFTAT: Tung smäll för hundratusentals pensionärer

2023 05 30

Pensionsåldern i Sverige skjuts fram.

Det beslutade riksdagen i somras och i dag fastställde regeringen den så kallade riktåldern för pension i Sverige.

Från och med 2026 kommer riktåldern att styra när olika förmåner kan betalas ut.

Därmed står det klart att hundratusentals pensionärer drabbas av en rejäl skattesmocka.

Tre åldersgrupper

Den nya pensionsåldern påverkar personer födda 1957, 1958 och 1959.

I år går alla pensionärer födda 1957 miste om den skattesänkning som skulle utjämna skillnaden mellan skatt på arbete och pension. Åldersgruppen skulle fått ta del av det förhöjda grundavdraget under 2023, men efter riksdagens beslut kommer 57:orna få avdraget först under 2024.

– Det betyder flera tusenlappar i månaden under 2023 för de drygt 100 000 personer som nu drabbas, rapporterar Länsförsäkringar.

Nästa år är det 58:ornas tur och om tre år drabbas den som är född 1959.

 Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, går nu ut med en skarp uppmaning till den sittande regeringen.

– Det vore bra om regeringen ser till att de som är födda 1959 inte behöver vara oroliga för att samma sak upprepas 2026, då det är planerat för nästa justering av åldersgränser och grundavdrag, säger hon.

Skattehöjningen varierar

Hur stor skattehöjningen blir för pensionärerna varierar.

– För en pension som ligger på 17 000 kronor per månad innebär det en skattehöjning med 1 600 kronor i månaden. En pension på 36 000 kronor per månad får en skattehöjning med 3 000 kronor i månaden, skriver Länsförsäkringar.

I snitt handlar det om 500 kronor mer per månad.

Även de som fortsätter att arbeta efter 65 år drabbas.

”Dubbelsmäll”

– Ur ett individperspektiv ger beslutet ett negativt avtryck för de som är födda i slutet av 50 talet och hamnar i kläm och får en högre skatt oavsett om de väljer att gå i pension eller om de väljer att fortsätta arbeta. En dubbelsmäll jämfört med tidigare årskullar. Och ett redan krångligt system har blivit ännu krångligare, säger Trifa Chireh och tillägger:

– Det hade varit en fördel om beslutet om både höja åldersgränser i skattesystemet och den nya riktåldern på 67 år som ska tillämpas under 2026, hade sjösatts samtidigt.

Pensionsekonomen föreslår nu att regeringen vidtar följande två åtgärder:

- Ge personer födda 1957 en retroaktivt skattesänkningen på pension (som matchar det förhöjda grundavdraget för alla födda 1956 och tidigare fått)

- Garantera att årskullen född 1958 inte drabbas nästa år och de som är födda1959 inte behöver vara oroliga för att samma sak sker 2026, då är det planerat för nästa justering av åldersgränser för pension och grundavdrag för pensionärer.

Fakta

- När förra regeringen justerade grundavdraget för pensionärer för att säkerställa att pensionärer inte skulle betala högre skatt än vad en löntagare yngre än 65 betalar för sin lön valde man en konstruktion baserad på just ett höjt grundavdrag för den som är över 65 år.

- Nu har denna konstruktion fått till följd att de som är födda 1957 och tar ut pension 2023 kommer behöva betala markant högre skatt än de som är födda tidigare.

Källa: Länsförsäkringar

Foto: B. Macdonald

Text: Redaktionen


12 januari 2026

Stort regnväder drar in över Sverige

2026 01 12

Snövarningar och minusgrader har präglat den svenska väderkartan under den senaste tiden.

Men nu kommer en vändning i vintervädret.

Imorgon tisdag väntas ett nytt område med nederbörd dra in över södra Sverige.

– Den strängaste kylan ersätts under dagen av mildare luft och snö, säger SMHI:s meteorolog Linus Karlsson, till GP.

Övergår i regn

Temperaturen väntas fortsätta uppåt och nå plusgrader i stora delar av södra Sverige.

Då övergår nederbörden i regn som kan frysa till is på kalla vägar.

Under onsdagen kommer regnet tillta när lågtrycket drar in västerifrån och sprider sig över södra Sverige.

– På onsdag tar sig ett lågtryck med nederbörd in över södra Sverige och högtrycket pressas in över västra Ryssland, säger Viktor Bergman på SMHI, i ett uttalande.

– Samtidigt förs mildare luft in och i Götaland ser det ut att falla mest regn. Från någonstans över sydligaste Svealand och norrut väntas snöfall, men exakt var gränsen mellan regn och snö kommer att gå är fortfarande lite osäkert.

Det kan komma uppemot 15 millimeter regn lokalt.

Vid kusten kan det bli hårda vindbyar, enligt prognosen från SMHI.

LÄS MER: ”Detta saknar motstycke” – slår tillbaka mot Trump

Vädret mot helgen

Det fortsatta vädret under veckan är ännu oklart, men enligt prognosen ser inte kylan i södra Sverige ut att återvända i närtid.

– På torsdag ligger resterna av onsdagens snöväder kvar över norra halvan av landet. I övriga delar av landet mest mulet och i huvudsak uppehållsväder, säger Viktor Bergman.

– Även under helgen blir det liknande temperaturer, men ännu något mildare luft kan ta sig in. Nederbörd i form av både snö och regn kan förekomma, särskilt över västra Götaland och västra Svealand.

Nästa vecka

Över helgen och under början av nästa vecka ser väderinstitutet två olika scenarion framför sig.

– Antingen fortsätter det lite som tidigare med högtryck i öster och lågtryck i väster med ganska milt och blött väder. Alternativt så växer högtrycket tillbaka in över landet och då efterhand kallare igen med minusgrader även i söder, säger Viktor Bergman.

LÄS MER: Oväntad faktura skickas ut via sms – betala inte

Foto: Joey Huang

Text: Redaktionen


12 januari 2026

Historiskt nederlag för Putin – värre än andra världskriget

2026 01 12

Den 22 juni 1941 blev Sovjetunionen indragna i kriget mot Adolf Hitlers Tyskland under andra världskriget.

Naziregimen i Tyskland invaderade och inledde det som i Ryssland kallas för ”Stora fosterländska kriget”.

I maj 1945 lades vapnen ner i Europa, vilket innebar att Sovjetunionen lämnade 1 418 dagar av krig bakom sig.

Nu befinner sig den ryska nationen i ett nytt krig som nu går in i ett historiskt skede.

1 419 dagar

Den 24 februari 2022 invaderade Ryssland, med full kraft, Ukraina.

Efter snart fyra år av krig passeras nu ett historiskt skede i kriget.

– Den "särskilda militära operationen" mot Ukraina, som Vladimir Putin inledde den 24 februari 2022, överskrider nu varaktigheten av Stora fosterländska kriget. Den 12 januari 2025 är den 1 419:e dagen av kriget, rapporterar The Moscow Times.

Var tänkt som ett blixtkrig

Att Ryssland fortfarande, efter nästan fyra år, skulle befinna sig i krig med Ukraina var det troligtvis inte många som trodde i början av invasionen.

Allra minst ryssarna i Kreml.

– Kriget, som var tänkt som ett segerrikt blixtkrig där Kiev skulle falla på tre dagar, har förvandlats till en blodig uppgörelse som gjort Ryssland till världsrekordhållare i antal sanktioner och som har inneburit förluster många gånger högre än krigen i Afghanistan och Tjetjenien tillsammans, uppger tidningen.

LÄS MER: ”Detta saknar motstycke” – slår tillbaka mot Trump

Ryska armén lider stora förluster

Under det långa kriget har den ryska armén lidit stora förluster på slagfältet.

– Enligt Natos uppskattningar har den ryska armén i december 2025 förlorat över 1 miljon soldater som dödats eller sårats, uppger tidningen.

– Bland de skadade är omkring 400 000 personer nu funktionshindrade.

Stora ekonomisk smäll

Utöver de stora mänskliga förlusterna har kriget också inneburit stora ekonomiska bakslag.

– Kriget suger ut ekonomiska, materiella och mänskliga resurser, säger den ryska ekonomen Sergej Aleksasjenko, rapporterar The Moscow Times.

– Trycket från västerländska sanktioner som begränsar tillgången till modern teknik och utrustning gör produktionen omodern och ineffektiv.

LÄS MER: Total “blackout“ efter attack – hundratusentals ryssar strandsatta

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen