BEKRÄFTAT: Tung smäll för hundratusentals pensionärer

2023 05 30

Pensionsåldern i Sverige skjuts fram.

Det beslutade riksdagen i somras och i dag fastställde regeringen den så kallade riktåldern för pension i Sverige.

Från och med 2026 kommer riktåldern att styra när olika förmåner kan betalas ut.

Därmed står det klart att hundratusentals pensionärer drabbas av en rejäl skattesmocka.

Tre åldersgrupper

Den nya pensionsåldern påverkar personer födda 1957, 1958 och 1959.

I år går alla pensionärer födda 1957 miste om den skattesänkning som skulle utjämna skillnaden mellan skatt på arbete och pension. Åldersgruppen skulle fått ta del av det förhöjda grundavdraget under 2023, men efter riksdagens beslut kommer 57:orna få avdraget först under 2024.

– Det betyder flera tusenlappar i månaden under 2023 för de drygt 100 000 personer som nu drabbas, rapporterar Länsförsäkringar.

Nästa år är det 58:ornas tur och om tre år drabbas den som är född 1959.

 Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, går nu ut med en skarp uppmaning till den sittande regeringen.

– Det vore bra om regeringen ser till att de som är födda 1959 inte behöver vara oroliga för att samma sak upprepas 2026, då det är planerat för nästa justering av åldersgränser och grundavdrag, säger hon.

Skattehöjningen varierar

Hur stor skattehöjningen blir för pensionärerna varierar.

– För en pension som ligger på 17 000 kronor per månad innebär det en skattehöjning med 1 600 kronor i månaden. En pension på 36 000 kronor per månad får en skattehöjning med 3 000 kronor i månaden, skriver Länsförsäkringar.

I snitt handlar det om 500 kronor mer per månad.

Även de som fortsätter att arbeta efter 65 år drabbas.

”Dubbelsmäll”

– Ur ett individperspektiv ger beslutet ett negativt avtryck för de som är födda i slutet av 50 talet och hamnar i kläm och får en högre skatt oavsett om de väljer att gå i pension eller om de väljer att fortsätta arbeta. En dubbelsmäll jämfört med tidigare årskullar. Och ett redan krångligt system har blivit ännu krångligare, säger Trifa Chireh och tillägger:

– Det hade varit en fördel om beslutet om både höja åldersgränser i skattesystemet och den nya riktåldern på 67 år som ska tillämpas under 2026, hade sjösatts samtidigt.

Pensionsekonomen föreslår nu att regeringen vidtar följande två åtgärder:

- Ge personer födda 1957 en retroaktivt skattesänkningen på pension (som matchar det förhöjda grundavdraget för alla födda 1956 och tidigare fått)

- Garantera att årskullen född 1958 inte drabbas nästa år och de som är födda1959 inte behöver vara oroliga för att samma sak sker 2026, då är det planerat för nästa justering av åldersgränser för pension och grundavdrag för pensionärer.

Fakta

- När förra regeringen justerade grundavdraget för pensionärer för att säkerställa att pensionärer inte skulle betala högre skatt än vad en löntagare yngre än 65 betalar för sin lön valde man en konstruktion baserad på just ett höjt grundavdrag för den som är över 65 år.

- Nu har denna konstruktion fått till följd att de som är födda 1957 och tar ut pension 2023 kommer behöva betala markant högre skatt än de som är födda tidigare.

Källa: Länsförsäkringar

Foto: B. Macdonald

Text: Redaktionen


2januari2026

Ryssland drar i handbromsen – ”erkänner misslyckande”

2026 01 02

Ryssland tvingas att backa från sina planer.

Efter den ryska invasionen av Ukraina 2022, med tunga sanktioner från omvärlden som följd, har den ryska ekonomin stagnerat på punkt efter punkt.

Detsamma gäller den ryska förmågan att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner och investeringar som behövs för en fungerande tillvaro för befolkningen.

Inför 2026 tvingas nu myndigheterna att återigen dra i handbromsen för viktiga investeringar.

– Ryska järnvägar minskar investeringarna för tredje året i rad. Investeringsprogrammet för 2026 har minskats med nästan en femtedel, vilket signalerar att den ryska ledningen erkänner ett misslyckande, uppger Ukrainas underrättelsetjänst, i ett uttalande.

Påskyndar försämring

Uteblivna investeringar i den ryska järnvägen riskerar att slå hårt mot landet på sikt, då ett fungerande transportsystem är avgörande för den ryska ekonomin.

– Mot bakgrund av den kroniska stagnationen i transportsystemet påskyndas försämringen av en sådan minskning. Istället för utveckling och modernisering går de flesta resurser till primitivt underhåll av utslitna medel, uppger underrättelsetjänsten.

Järnvägarna till Östersjön

Ett arbete som nu väntas stanna av är de planerade ryska projekten för att öka transportkapaciteten till sina hamnar i Östersjön.

– Baserat på nuvarande finansieringsnivåer har genomförandet 2026 i praktiken kollapsat. Det lämnar strategiska rutter begränsade och berövar ekonomin på exportmöjligheter, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: Nyårssmäll i Ryssland – video på explosioner sprids

Systemkris i infrastrukturen

De återkommande minskningarna inom den ryska järnvägen är en del av ett större problem i landet.

– Det pekar på en systemkris inom transportinfrastrukturen. Som en följd levereras inte nyckelprojekt, entreprenörer står utan arbete och järnvägsnätet fortsätter att försämras, rapporterar tidningen.

– Detta är inte bara ett problem för järnvägen. Det speglar den övergripande försämringen av Rysslands ekonomi, som inte ens kan upprätthålla grundläggande investeringsprogram, framhåller rapporten från den ukrainska underrättelsetjänsten.

LÄS MER: Ryskt sammanbrott – sämsta sedan 70-talet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Sverige och EU har ”förlorat hela internet”

2026 01 02

Sverige och övriga Europa har "förlorat hela internet”.

Det larmet kommer nu från den belgiska cybersäkerhetschefen Miguel De Bruckyer på fredagen.

Experten syftar på hur beroende EU, däribland Sverige, har blivit av amerikanska molntjänster och annan digital infrastruktur. 

– Om jag skulle vilja att min information stannade inom EU så är det bara att fortsätta drömma. Det är ett mål som helt enkelt inte är realistiskt, säger Miguel De Bryckyer till Financial Times.

Varningen: kan stänga ned Sverige

Det är inte första gången experter eller myndigheter varnar för att EU är för beroende av USA när det gäller tekniken, i synnerhet internet.

– Om vi som land skulle få en hård sanktion från USA, då står vi i bästa fall på fötterna i 30 dagar, sade exempelvis Gabor Sebastiani från Arbetsförmedlingen, ansvarig för digital riskhantering på myndigheten, till DN i somras.

I synnerhet är Sverige särskilt beroende av Microsoft. Hela offentliga sektorn använder sig mer eller mindre av dess tjänster, exempelvis Teams och Officepaketet.

Gabor Sebastiani menar att techjättarna är “ett vapen” för USA. 

LÄS OCKSÅ: Swedbank pekar ut tre grupper – ”Kommer få det sämre”

Kan släcka Danmark "på en timme"

Även Danmark har flaggat för liknande scenarier.

I Sveriges grannland bedöms en omfattande amerikansk cyberattack som realistisk, enligt Jacob Herbst, chef för Cyber Security Control.

Enligt den danska regeringsrådgivaren skulle USA kunna stänga ned Danmark, som är enormt beroende av molntjänster från exempelvis Microsoft och Apple,  inom loppet av en timme.

– Om amerikanerna på måndag morgon klockan åtta bestämmer sig för att stänga ner de amerikanska molntjänsterna, då har Danmark stannat av klockan nio, sade Jacob Herbst till TV2 förra året.

LÄS OCKSÅ: Amerikansk bransch trotsar Trump – ”Nödvändigt”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen