9 jan 2026

BEKRÄFTAT: Tung smäll för hundratusentals pensionärer

2023 05 30

Pensionsåldern i Sverige skjuts fram.

Det beslutade riksdagen i somras och i dag fastställde regeringen den så kallade riktåldern för pension i Sverige.

Från och med 2026 kommer riktåldern att styra när olika förmåner kan betalas ut.

Därmed står det klart att hundratusentals pensionärer drabbas av en rejäl skattesmocka.

Tre åldersgrupper

Den nya pensionsåldern påverkar personer födda 1957, 1958 och 1959.

I år går alla pensionärer födda 1957 miste om den skattesänkning som skulle utjämna skillnaden mellan skatt på arbete och pension. Åldersgruppen skulle fått ta del av det förhöjda grundavdraget under 2023, men efter riksdagens beslut kommer 57:orna få avdraget först under 2024.

– Det betyder flera tusenlappar i månaden under 2023 för de drygt 100 000 personer som nu drabbas, rapporterar Länsförsäkringar.

Nästa år är det 58:ornas tur och om tre år drabbas den som är född 1959.

 Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, går nu ut med en skarp uppmaning till den sittande regeringen.

– Det vore bra om regeringen ser till att de som är födda 1959 inte behöver vara oroliga för att samma sak upprepas 2026, då det är planerat för nästa justering av åldersgränser och grundavdrag, säger hon.

Skattehöjningen varierar

Hur stor skattehöjningen blir för pensionärerna varierar.

– För en pension som ligger på 17 000 kronor per månad innebär det en skattehöjning med 1 600 kronor i månaden. En pension på 36 000 kronor per månad får en skattehöjning med 3 000 kronor i månaden, skriver Länsförsäkringar.

I snitt handlar det om 500 kronor mer per månad.

Även de som fortsätter att arbeta efter 65 år drabbas.

”Dubbelsmäll”

– Ur ett individperspektiv ger beslutet ett negativt avtryck för de som är födda i slutet av 50 talet och hamnar i kläm och får en högre skatt oavsett om de väljer att gå i pension eller om de väljer att fortsätta arbeta. En dubbelsmäll jämfört med tidigare årskullar. Och ett redan krångligt system har blivit ännu krångligare, säger Trifa Chireh och tillägger:

– Det hade varit en fördel om beslutet om både höja åldersgränser i skattesystemet och den nya riktåldern på 67 år som ska tillämpas under 2026, hade sjösatts samtidigt.

Pensionsekonomen föreslår nu att regeringen vidtar följande två åtgärder:

- Ge personer födda 1957 en retroaktivt skattesänkningen på pension (som matchar det förhöjda grundavdraget för alla födda 1956 och tidigare fått)

- Garantera att årskullen född 1958 inte drabbas nästa år och de som är födda1959 inte behöver vara oroliga för att samma sak sker 2026, då är det planerat för nästa justering av åldersgränser för pension och grundavdrag för pensionärer.

Fakta

- När förra regeringen justerade grundavdraget för pensionärer för att säkerställa att pensionärer inte skulle betala högre skatt än vad en löntagare yngre än 65 betalar för sin lön valde man en konstruktion baserad på just ett höjt grundavdrag för den som är över 65 år.

- Nu har denna konstruktion fått till följd att de som är födda 1957 och tar ut pension 2023 kommer behöva betala markant högre skatt än de som är födda tidigare.

Källa: Länsförsäkringar

Foto: B. Macdonald

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen


28 januari 2026

LARMET: ”Bensin- och dieselbilar i fritt fall”

2026 01 29

Bilmarknaden växer i Europa.

Antalet nyregistrerade bilar i EU ökade med 1,8 procent 2025 jämfört med föregående år.

Det visar färsk statistik från ACEA (European Automobile Manufacturers Association), som förenar Europas 17 största tillverkare av bilar, lastbilar, skåpbilar och bussar.

Tillväxten för elbilar sticker ut i statistiken. Under 2025 stod elbilar för 17,4 procent av EU:s marknadsandel, jämfört med 13,6 procent året innan.

Hybridbilar stod för 34,5 procent av marknaden och förblir därmed det föredragna valet bland EU:s bilförare. 

Samtidigt sjönk den sammanlagda marknadsandelen för bensin- och dieselbilar kraftigt – från 45,2 procent 2024 till 35,5 procent 2025.

”Fritt fall”

Försäljningen av bensinbilar i EU sjönk med 18,7 procent jämfört med föregående år. Trenden syns på alla större marknader. Frankrike upplevde den brantaste nedgången, med 32 procent, följt av Tyskland (-21,6 procent), Italien (-18,2 procent) och Spanien (-16 procent).

Samtidigt minskade försäljningen av dieselbilar med hela 24,4 procent under året.

Bilsajten Carup kallar det för ett ”mörkt år” för bilar som drivs av fossila bränslen.

– Försäljningen av bensin- och dieselbilar är fritt fall i Europa, skriver sajtens skribent Maths Nilsson.

TABELL: Antalet nyregistrerade bilar i EU

-  3 733 325 hybridbilar

- 2 889 298 bensin- och dieselbilar

- 1 880 370 elbilar

LÄS MER: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

FAKTA: ACEA

- European Automobile Manufacturers' Association (ACEA) representerar de 17 stora Europabaserade tillverkarna av bilar, skåpbilar, lastbilar och bussar: BMW Group, DAF Trucks, Daimler Truck, Ferrari, Ford of Europe, Honda Motor Europe, Hyundai Motor Europe, Iveco Group, JLR, Mercedes-Benz, Nissan, Renault Group, Stellantis, Toyota Motor Europe, TRATON GROUP, Volkswagen Group och Volvo Group.

Källa: ACEA

LÄS OCKSÅ: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa 

Foto: OKQ8 Scandinavia

Text: Redaktionen