Att hitta billig mat har blivit allt viktigare för svenskar de senaste åren, till följd av inflationen.

Men vilken matkedja är egentligen billigast?

Ett nytt test visar att en av kedjorna sticker ut.

”Har en helt annan service”

Matkassen har blivit allt dyrare de senaste åren, rapporterar Sydsvenskan.

Nu har tidningen besökt sju olika butiker för att ta reda på var man egentligen hittar den billigaste matkassen.

Resultatet bekräftar att Lidl är billigast.

Den matkasse som tidningen köper kostar 820 kronor på Lidl medan den exempelvis kostar 920 kronor på Ica.

2022 gjordes samma test med exakt samma matkasse. Resultatet blev detsamma – Lidl var billigast.

Enligt Ica beror skillnaden på att de har ett bredare sortiment och erbjuder andra tjänster än Lidl.

– Vi har en helt annan service. Vi har delikatessdisk, fisk, post och manuellt styckat svenskt kött, säger Per Tengberg, Icahandlare på Ica Kvantum Malmborgs Caroli, till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Kommer slå tillbaka mot Ryssland - Trump avslöjar

Bekräftas i annan undersökning

Matkassen har blivit i snitt 20 procent dyrare sedan samma test gjordes 2022, enligt tidningen.

Lågpriskedjor har därför blivit allt viktigare för svenskar de senaste åren.

Att Lidl är billigast har även tidigare bekräftats i en undersökning av PRO, som MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

I PRO:s undersökning kostade en matkasse på Lidl 1 082 kronor. Samma matkasse på Willys låg på 1 088 kronor. På Ica Maxi Stormarknad kostade den 1 090 kronor.

– Vi vill ha koll på matpriserna, helt enkelt. Årets resultat blir också en bra utgångspunkt för att se effekterna av den sänkta matmomsen i april, sade Åsa Lindestam, ordförande i PRO, i en kommentar.

I samband med PRO-undersökningen förra året anklagades Willys och Ica för att tillfälligt sänka sina priser inför granskningen.

I årets undersökning plockade man därför bort butiker som uppvisade stora prisvariationer.

– Vi använder bara ordinarie priser i undersökningen. Tillfälliga sänkningar, kampanjer och extrapriser räknas inte med. Vi har arbetat länge med ett kontrollsystem som fångar upp alltför stora avvikelser, säger Ola Nilsson, sakkunnig på PRO.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Kina sluter upp i kriget

Foto: Maria Lin Kim

Text: Redaktionen

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgäst­föreningen. 

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Samtidigt slopas det skärpta amorteringskravet och ribban för tilläggslån sänks till 80 procent.

– Med de här förändringarna tar vi bort onödiga hinder och gör det lättare för fler att ta steget in på bostadsmarknaden, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) om beslutet, i ett uttalande.

– Med de nya bolånereglerna skapar vi bättre möjligheter för människor att äga sitt hem och ökar rörligheten på bostadsmarknaden.

Swedbank kritiserar

Swedbank går nu ut med en varning inför förändringen.

Bankens privatekonom Arturo Arques är kritisk till de nya reglerna.

– Utformningen av de nya reglerna är inte så bra och min åsikt är att det hade varit bättre att behålla de gamla reglerna. Samtidigt tror jag inte förändringen gör så stor skillnad i praktiken, säger han i ett uttalande.

Ökar risken

Swedbank varnar för att de nya reglerna ur ett privatekonomiskt perspektiv innebär en ökad risk.

– Främsta skälet att de nya reglerna inte är bra är att det ur ett privatekonomiskt perspektiv inte är bra att ta ännu mer lån för att köpa en bostad, säger Arturo Arques.

– Ökad skuldsättning gör låntagarens ekonomi ömtåligare och ökar risken att bostadsköparen förlorar hela det egna kapitalet vid en nedgång på bostadsmarknaden. Ett större lån innebär även att räntekostnaden ökar.

LÄS MER: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

Ytterligare kritik

Förändringen gällande tilläggslån kritiseras också av Swedbanks privatekonom, som menar att det blir sämre för de som redan äger sin bostad.

Och gällande det slopade amorteringskravet är han också kritisk.

– Om man till exempel lånar en miljon kronor till fyra procents ränta och amorterar lånet på 40 år i stället för 50 så sparar man 200 000 kronor, säger han.

– Med mer upplysningar av det slaget vid kreditgivningstillfället kanske presumtiva bostadsköpare tänker till och tar det lite lugnare, vilket vore positivt.

Värnar sund kultur

Regeringen genomför förändringen som en respons på kritik, menar finansmarknadsminister Niklas Wykman (M)

– Det skärpta amorteringskravet har fått mycket kritik och det tar vi nu bort. Samtidigt balanserar vi åtgärderna genom att bland annat begränsa tilläggslånen, säger han.

– Vi ska alltid värna en sund amorteringskultur.

LÄS MER: Nytt land förklarar krig mot Ukraina

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen