BEKRÄFTAT: Sverige agerar på Putins terrorbombningar

2023 01 23

Sverige ska hjälpa Ukraina att reparera och återuppbygga landets energiförsörjning. 

Landets energiförsörjning har tagit stor skada efter intensiva ryska terrorbombningar

Ukraina har därför uppmuntrat företag inom energibranschen att identifiera så mycket material som möjligt som kan användas till återuppbyggnaden av energiförsörjningen. 

Nu drar Sverige sitt strå till stacken. 

Svenska kraftnät har identifierat material som skulle kunna göra nytta i Ukraina.

Myndigheten har skickat en hemställan till regeringen efter att ha konstaterat att materialet är något som de kan avvara.

Regeringen har nu beslutat att materialet får skänkas.

Det meddelar det nya klimat- och näringsdepartementet i ett pressmeddelande.

– Stödet från Svenska kraftnät bidrar till återuppbyggnad av elsystemet. Tillsammans ger dessa stöd ett skydd för samhället, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

Hon understryker att det nya svenska stödet kommer att levereras under en svår tid för Ukraina.

– Ryssland använder vintern och kylan som vapen mot den civila befolkningen och försöker slå ut det ukrainska elsystemet, säger Ebba Busch och tillägger att regeringen tidigare har lanserat ett stödpaket inriktat på luftvärn, som stärker Ukrainas förmåga att försvara sig mot angrepp mot exempelvis energisystemet.

Flera aktörer

Utöver Svenska kraftnät undersöker flera aktörer i energibranschen i Sverige om det finns möjligheter för nya leveranser av nödvändigt material till Ukraina.

– Det handlar om sådant som tidigare kasserats när saker ska bytas ut, och som skulle kunna vara till nytta för Ukraina, uppger regeringen.

Svenska kraftnät för en dialog med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), om transporter av skänkt material.

Ryska terrorbombningar

De ryska terrorbombningarna av civil infrastruktur i Ukraina  – i synnerhet  el- och vattenförsörjning – har eskalerat under hösten och vintern.

I ett försök att göra det så kostsamt som möjligt för Ukraina har Putinregimen bestämt sig för att göra vardagen så svår som möjligt för den ukrainska befolkningen.

Det finns därför ett stort behov av material för att reparera systemen och förse befolkningen med energi.

– Det handlar bland annat om sådant som normalt skulle kasseras vid en reinvestering, det vill säga när man ersätter befintliga - men kanske föråldrade – delar, framhåller regeringen.

Foto: MFA of Ukraine

Text: Redaktionen


15 jan 2026

Militärfartyg sjunker

2026 01 15

Ett iranskflaggat fartyg sjunker i Kaspiska havet.

Fartyget ”Rona” är lastat med vapen och är på väg till Ryssland, rapporterar Kyiv Post med hänvisning till myndigheter i Turkmenistan.

– Fraktfartyget misstänks ha transporterat vapen från Iran till Ryssland via en rutt som ofta används för sådana leveranser, uppger tidningen.

Massiv räddningsinsats

Nu sjunker det stora fraktfartyget, som enligt uppgift är fullastat med militär utrustning och vapen.

En SOS-signal har gått ut från fartyget, vilket fick myndigheter i Turkmenistan att inleda en stor räddningsaktion. Samtliga besättningsmedlemmar på det 2 453 ton tunga fartyget ska ha räddats.

Färdas mellan diktaturerna

Enligt Kyiv Post var militärfartyget på väg till den ryska hamnen Astrakhan.

– Spårningsdata visar att Rona anlöpt till de ryska hamnarna Astrakhan, Makhachkala och Azov omkring 20 gånger mellan oktober 2024 och december 2025. Fartyget avgick då från de iranska hamnarna Amirabad och Anzali, framhåller tidningen.

LÄS MER: Trump skyller på Zelenskyj

Stänger av kommunikationen

Ukrainska styrkor har genomfört flera attacker mot ryskkopplade fartyg i Kaspiska havet.

Förra månaden attackerade en enhet från Ukrainas specialoperationsstyrkor två ryska fartyg som transporterade vapen och militär utrustning.

En kartläggning från CNN har tidigare lokaliserat hundratals fartyg som uppges transportera vapen till Ryssland via Kaspiska havet. Fartygen stänger av sina transpondrar när de närmar sig destinationen.

– De flesta luckorna i spårningsdata för ryskflaggade och iranskflaggade lastfartyg uppstår nära de iranska hamnarna Amirabad och Anzali, samt i närheten av den ryska floden Volga och hamnen i Astrakhan, står det i CNN-rapporten.

Enligt en rapport från Wall Street Journal fraktar ryska fartyg ”stora mängder iranska artillerigranater och annan ammunition över Kaspiska havet för att förse trupper som strider i Ukraina.”

LÄS OCKSÅ: Swish går ut med varning till svenskarna           

Arkivfoto: President of Russia resp Sociala medier

Test: Redaktionen


16 januari 2026

Danmark har fått nog – ”inte vad vi kom överens om”

2026 01 16

Donald Trumps anspråk på Grönland har skapat stor i Europa.

I veckan åkte den danska utrikesministern Lars Løkke Rasmussen till Washington för att möta den amerikanska administrationen.

Grönlands utrikesminister Vivian Motzfeldt deltog också i mötet, där USA representerades av vicepresident JD Vance och utrikesminister Marco Rubio.

Olika bild av överenskommelsen

Under mötet gjorde den danske utrikesministern klart att Grönland inte är till salu.

Under de förutsättningarna lades planen att fortsätta samtalen i en gemensamarbetsgrupp.

Men efter mötet har Vita huset fortsatt med uttalanden om ett amerikanskt övertagande av den stora ön som står under det danska kungadömet.

– Det är helt enkelt inte vad vi kom överens om, Jag vet vad vi kom överens om, säger Lars Løkke Rasmussen, till DR.

”Tittat rakt i ögonen”

Den danske utrikesministern är bestört över att överenskommelsen nu inte följs.

– Jag har suttit i rummet och tittat rakt in i ögonen på den amerikanska vicepresidenten och utrikesministern och varit överens om de här sakerna, säger han.

Och Danmark tänker inte delta i några fortsatta samtal om den amerikanska administrationen vägrar att acceptera landets röda linje.

– När mötena börjar, och om det visar sig att amerikanerna ser annorlunda på det, kommer det att bli en väldigt, väldigt kort serie möten, säger Løkke Rasmussen.

LÄS MER:  Moskva hånar hela Europa

Efterfrågar respekt

Den danska utrikesministern menar att länderna kommit överens om att man ser olika på saken, men att de fortsatta diskussionerna ändå skulle respektera den danska markeringen.

– Därför kom vi överens om att komma överens om att vara oense om detta och försöka inleda en dialog på hög nivå med respekt för kungarikets röda linjer, säger Løkke Rasmussen.

Överens om en sak

På en punkt menar Danmarks utrikesminister att man är fortsatt överens.

Säkerhetsläget kräver fortsatt USA:s engagemang i regionen.

– Vi står inför vissa långsiktiga säkerhetsutmaningar, och de måste hanteras, och det kväver ett amerikanskt åtagande, men det kräver inte en amerikansk övertagning av Grönland, säger Løkke Rasmussen.

LÄS MER: Storbritannien går emot Frankrike och Italien

Foto: P. Weaver resp Wikipedia

Text: Redaktionen