BEKRÄFTAT: Svenskar usla på sjukanmälan

2023 11 07

Sjukdomsfallen duggar tätt.

Trots det väljer en majoritet av svenska folket att arbeta hemifrån när de egentligen är sjuka.

Det visar en undersökning som Novus tagit fram på uppdrag av det globala workplace experience och facility managementföretaget ISS.

I undersökningen svarar 58 procent att de arbetar hemifrån när de egentligen är sjuka. 

Kvinnor sticker ut – sex av tio uppger att de jobbar trots sjukdom.

– Den vanligaste anledningen är att arbetsbelastningen blir för stor när de väl kommer tillbaka. Även här är det främst kvinnor som upplever detta, med fem av tio svarande, framhåller ISS i ett pressmeddelande.

Blir mer nedstämda

Andreas Thorling är vd på ISS Sverige. 

Han anser att resultatet av undersökningen är oroväckande.

– Att inte ha en genomarbetad strategi för den digitala och fysiska arbetsplatsen kan medföra en fara för människors välmående och hälsa. Utöver att man jobbar fast man är sjuk så upplever var tionde svensk att de blir mer nedstämda av att jobba hemifrån, samtidigt som fyra av tio svenskar tycker att arbetsdagen får ett tydligare slut på kontoret, säger han och tillägger:

– Dessa siffror visar på hur viktigt det är att kunna fånga upp sina medarbetare, att skapa en plats som adderar andra värden än hemmakontoret, en plats där vi har möjlighet att verkligen se och möta personen. I en värld av hybridarbete där jobb och fritid allt mer flyter samman blir platser att mötas viktigare än någonsin.

Här är främsta anledningen

Novusundersökningen visar att det finns en primär anledning till varför svenskar väljer att arbeta hemifrån, trots att de är sjuka.

Hela 41 procent uppger att de väljer att arbeta hemifrån för att de inte vill förlora pengar.

Personer med barn i hushållet är överrepresenterade i gruppen.

En av tio uppger dessutom att det finns en förväntan att man ska jobba hemifrån vi sjukdom.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

JUST NU: Förbjuden hamburgare ska säljas i Sverige

2025 07 11

International Food Festival, den återkommande internationella matmarknaden, är på turné genom landet igen. Just nu pågår festivalen i Helsingborg.

Men mattältet Down under som bland annat säljer krokodil- och känguruburgare har stött på patrull.

Burgarna förbjöds nyligen av kommunens inspektörer när festivalen var på plats i Jönköping i slutet av förra månaden, rapporterar Jönköpings-Posten.

Anledningen var att det till exempel inte gått att fastställa att det verkligen var krokodil i köttet.

– Enligt intyget så rörde det sig om krokodilkött, men man sålde det som hamburgare med krokodil och inslag av kalv. Därför sa vi att det här är inte tillräckligt säkert för konsumenter och förbjöd dem att sälja det, säger Niclas Purfürst, chef för miljö- och hälsoskyddskontoret i Jönköpings kommun, till lokaltidningen.

"Inget underlag överhuvudtaget"

Samma mattält har även strutskött på menyn. Inte heller dessa eller känguruburgarna fick säljas. Enligt kommunen hade företaget inte uppvisat “något underlag på övriga köttslag överhuvudtaget”.

– Så de fick inte heller säljas. Det stängdes ned helt och hållet, det här ståndet, säger Niclas Purnfürst.

Jönköping hade fått tipset från Lidköping där matmarknaden hade varit veckan innan.

Där hade inspektörerna även synpunkterna på bristen på god handhygien. Kommunen påpekade dessutom att “ingen spårbarhet inkommit för exotiska köttslag såsom känguru, struts eller krokodil”, skriver JP.

Vändningen: får grönt ljus

Följden blev att köttet fick slängas.

Efter ett stopp i Ystad har festivalen nu dragit vidare till Helsingborg.

Och där har burgarna fått grönt ljus, rapporterar SR. Kommunens inspektörer har nu kunnat verifiera varifrån köttet kommer. Klartecknet kommer efter att företaget fått ordning på dokumentationen, bekräftar Lotten Johansson, tf miljödirektör i Helsingborg.

Patrik Kjörling, ägare till Becano AB som står bakom ståndet, välkomnar beskedet. Att företaget till slut har fått rätt beskriver han som viktigt.

Han är dock kritisk till att kommunernas inspektörer varnat varandra för burgarna. Kjörling menar även att kommunernas krav på att ta fram rätt uppgifter kom med för kort varsel.

– De får stanna upp och lyssna så de får rätt information. Så där är det i ett nötskal, det spelar ingen roll om det är en hälsomyndighet eller arbetsmiljöverk, de lyssnar inte, säger Patrik Kjörling till SR.

Foto S. Dalhuisen

Text: Redaktionen