BEKRÄFTAT: Svenska folkets “sämsta köp” – massa klagomål

2024 01 10

Tidigare var det myndigheten Konsumentverket som hade ansvaret för statistiken, men numera är det Sveriges Konsumenter som sammanställer siffrorna.

Och nu kan organisationen bekräfta vad den största andelen av landets kunders klagomål under 2023 berörde: det är köp som handlar om bilar som frodar mest missnöje bland svenska folket.

Vart femte ärende hos kommunala konsumentvägledningen förra året gällde bilar.

– Köp av begagnade är ett återkommande tema bland klagomålen, säger Christine Fransholm, konsumentvägledare på Sveriges Konsumenter, i ett pressmeddelande.

Toppar skamlistan

Det är inte bara bilarna i sig som kunderna klagar på. Även relaterade tjänster och produkter ingår i kategorin, till exempel reparationer.

– Nu blir det spännande att se om det blir någon förändring till nästa år. Förhoppningsvis ser vi färre bilärenden då, tack vare Råd & Röns granskning, säger Christine Fransholm.

Hon hänvisar till konsumentorganisationens “skamlista” som publicerades i november och som toppades av företaget Dinbilgaranti.

Kostar miljarder

Christine Fransholm betonar att det är mycket viktigt att få en samlad bild av vilka problem som konsumenter brottas med.

– Har de drabbats av fulsälj? Är det någon särskild typ av ärende som växer snabbt? Och på vilket sätt vill de helst kunna få stöd, säger konsumentvägledaren.

Klart är även att ärendena som klagomålen leder till kostar massvis med pengar. För 3 500 av de granskade ärendena landar summan på omkring 230 miljoner kronor, men totalt handlar det om miljardbelopp.

– Jag tror att få politiker är medvetna om hur stora pengar det här faktiskt handlar om för konsumenterna och hur viktigt det är att erbjuda en riktigt bra konsumentvägledning, säger Christine Fransholm.

Hela listan

Nedan finner du hela listan över de 10 vanligaste konsumentklagomålen 2023.

• Fordon, 20 % (köp av begagnad bil, reparation etc.)
• Boende, 17 % (hantverkartjänster etc.)
• Telekomtjänst 8,5 %
• Hem och hushåll, 8 %
• Energi och värme, 6 %
• Fritid och hobby, 5 %
• Hemelektronik, 5 %
• Kläder, skor och accessoarer, 5 %
• Resa, 4 %
• Hälsa och skönhet, 3 % (prenumerationstjänster på olika preparat etc.)

Källa: Sveriges Konsumenter

LÄS MER: “Landets värsta företag” fastställt – Sveriges kunder överens

Foto: Rupixen

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen