BEKRÄFTAT: Så mycket julmust räknas som rattfylleri

2023 12 23

Bland annat spreds det tidigare videos på Tiktok där detta påstås bevisas, någonting som fick polisen att sätta ned foten.

– Det stämmer inte. Ni kan dricka hur mycket julmust som helst, framhöll Karlskronapolisen på sin Facebooksida efter att myndigheten förklarat att man själva testat.

Men polisen visade sig ha fel.

Det går inte att dricka hur mycket som helst och fortfarande blåsa negativt. Däremot krävs det otroliga mängder.

Så mycket krävs

För att tekniskt sett bli rattfull krävs det nämligen 4,6 liter för en genomsnittlig man och tre liter för en genomsnittlig kvinna, slår företaget Alocosense laboratories fast, enligt P4 Östergötland.

Musten måste dessutom mer eller mindre drickas med botten upp utan paus, och toleransen kan fortfarande variera från person till person.

– Risken för rattfylla är alltså liten då det i stort sett krävs att man sveper stora mängder must, betonar radiokanalen.

Ingenting som med andra ord rekommenderas att göra nu när svenska folket i dagarna sätter sig ned för äta julmiddag runtom i landet.

"Rattfyllans högtid"

Enligt siffror från samma företag som genomfört testet ökade antalet rattfyllerier med 19 procent förra året jämfört med 2021.

Polisen har ofta beskrivit julen som “rattfyllans högtid”.

I Sverige räknas det som att köra rattfull om du med minst 0,2 promille i alkohol i blodet, eller 0,1 milligram per liter i utandningsluften, framför ett motordrivet fordon. Även narkotika faller under rattfylleri.

Gränsen för grovt rattfylleri går vid 1,0 promille alkohol i blodet eller 0,5 milligram per liter i utandningsluften.

Straffen för att köra rattfull är allt från böter till fängelse i upp till två år.

– Om det är ett förstagångsbrott och om föraren inte har orsakat någon olycka, brukar straffet bli villkorlig dom eller skyddstillsyn kombinerat med samhällstjänst. Skyddstillsyn kan innebära att den dömde får läkarvård eller nykterhetsvårdande behandling, förklarar Trafikverket på sin hemsida.

Slagit rekord 2023

Men att julmust skulle vara grund för att köra påverkad är alltså osannolikt, förutsatt att man inte är extremt törstig. 

– Det finns lite alkohol i julmust och jästa produkter överlag, har Tomas Jonsson på Motorförarnas Helnykterhetsförbund sagt till SVT vid ett tidigare tillfälle.

Svenskarna kan med andra ord dricka julmust med gott samvete – och vi dricker mer än aldrig förr.

År 2023 har mer julmust från Apotekarnes sålts än någonsin tidigare, enligt nya siffror.

– Apotekarnes Julmust är en självklarhet för många av oss under julen. Vi är glada och stolta att förse svenskarna med julkänsla och värna om såväl tradition som innovation genom vår julmust, säger Johan Kikas, marknadschef för Vatten och Läsk på Carlsberg Sverige, i ett pressmeddelande.

Mest julmust dricks i Västerbotten och Norrbottens län, som under 2023 kommer att ha handlat drygt två miljoner liter julmust, motsvarande 3,46 liter per person och år.

Foto: W. Kei resp Carlsberg Sverige

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen