Bekräftat: oväntad förändring för Sveriges valuta

2023 11 16

Avgörande för myndighetens räntehöjningar det senaste året har varit den svenska kronans låga värde.

Den svaga statusen har vid ett flertal tillfällen pekats ut som den drivande faktorn bakom höjningarna.

– Kronans utveckling under de senaste åren med den trendmässiga försvagningen på senare tid är inte välkommen när det gäller att bekämpa inflationen, sade exempelvis riksbankschefen Erik Thedéen till Dagens industri tidigare i år.

Oväntade beskedet: kronan överraskar

Inför Riksbankens kommande besked sitter därför ekonomer, och en stor del av svenska folket, som på nålar för att se vad som händer med utvecklingen för kronan.

Och nu kommer ett glädjebesked för många.

Analytikerna hade visserligen trott på ett långsiktigt lyft för valutan – men siffrorna visar att svenska kronan går oväntat bra.

Den överträffar till och med alla förväntningar.

– Analysen visar att vi fortsatt tror på kronstyrka i december men nu verkar den förväntade förstärkningen ha fått en tjuvstart redan i november då SEK har stärkts med 2,6 procent mot EU och hela 5,3 procent mot USD, framhåller Karl Steiner, SEB:s analyschef, i en kommentar på bankens hemsida.

Tvetydigt mönster

Mönstret är därmed något tvetydigt, menar Karl Steiner.

– Extra intressant är att Riksbanken uppmuntrat andra svenska aktörer att, i likhet med Riksbanken, säkra mer av sina utländska exponeringar, framhäver analyschefen.

– Och med dessa nya nivåer i EUR/SEK och USD/SEK blir det intressant att se om vi får se några som börjar agera.

Snabbare än väntat

För en månad sedan var prognosen även då att kronan skulle gå mot ljusare tider.

Men det hade inte förutspåtts att förändringen skulle ske så här snabbt.

Snarare var det i början av nästa år som pekades ut som tidpunkten då kronan skulle göra “combeback”.

I alla fall enligt den multinationella jättebanken Citis globala chefsekonom Nathan Sheets.

Då kommer euroområdets konjunktur och inflation sannolikt svalna, menar han.

– En sådan miljö bör ge stöd till uppstuds för kronan, uttryckte Nathan Sheets till Dagens industri.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen