BEKRÄFTAT: Omtalad yrkesgrupp får enorm löneökning

2025 12 11

Lönerna rusar för en av Sveriges mer omtalade yrkesgrupper.

39 500 kronor i månaden.

Eller 475 000 kronor per år.

Så mycket har lönen ökat för 165 vd:ar inom handeln under fjolåret, enligt en granskning från tidningen Market.

De 50 bäst betalda vd:arna fick dessutom en löneökning på 27 procent – motsvarande 147 000 kronor per månad eller 1 766 000 kronor per år – och har nu en medellön på 8,3 miljoner kronor.

"Sticker i ögonen"

Nu reagerar Handelsanställdas förbund på löneökningen.

Fackförbundet understryker att vd:arnas genomsnittliga inkomstökning på 12 procent är betydligt högre än den för vanliga arbetare i detaljahandeln, som stannade vid 3,8 procent.

Det motsvarar cirka 1 100 kronor i månaden för den som jobbar heltid eller cirka 850 kronor för en deltidanställd på 30 timmar i veckan.

– Löner och ersättningar till vd:ar i våra stora bolag lever i en egen värld, fjärmade från verkligheten. Det är en löneutveckling utan motstycke och kan inte förklaras på något ekonomiskt rationellt sätt. Det sticker i ögonen på våra medlemmar som har svårt att leva på sin lön, säger Stefan Carlén som är chefsekonom på Handels, i ett uttalande.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

"Lönen räcker knappt"

Enligt Handels ligger den genomsnittliga timlönen i detaljhandeln på 182 kronor. För den som jobbar heltid innebär det en månadslön på 30 194 kronor.

Men då många ofrivilligt jobbar deltid är månadsinkomsten egentligen en bra bit lägre, 20 305 kronor eller 23 285 kronor inklusive OB.

Det är under den månadslön på 23 500 kronor före skatt som Konsumentverket har som riktlinje för att en 20-åring med eget boende ska kunna täcka grundläggande kostnader.

– Den här utvecklingen går ut över vanliga arbetare och deras familjer. Det är tydligt att många kämpar för att få lönen att räcka månaden ut, samtidigt som krav och arbetsbelastning ökar. Arbetsgivare måste prioritera fler timmar på de anställdas kontrakt. Det måste gå att leva på sin lön, säger Linda Palmetzhofer, förbundsordförande i Handels.

LÄS OCKSÅ: “Fick mig att glömma min telefon” – Google storsatsar på ny produkt

Foto: S. Shimazaki

Text: Redaktionen

Jätteökning mellan Sverige och USA

2026 06 17

Sveriges export till USA har minskat efter president Trumps kraftiga tullhöjningar.

Förra året minskade exporten med 9,2 procent, rapporterar analysföretaget Dun & Bradstreet.

Samtidigt noteras en kraftig ökning mellan Sverige och USA inom ett annat område.

Den svenska importen från USA ökade med hela 20,3 procent.

Den uppseendeväckande ökningen kopplas också till Donald Trumps handelstullar.

– Vi ser i datan att många bolag agerade proaktivt genom att tidigarelägga sina inköp från USA och bygga upp lager innan tullar och osäkerhet slog igenom, säger Theodora Papadimitropoulou, expert på globala leveranskedjor, Dun & Bradstreet.

Papadimitropoulou bedömer att det rör sig om en tillfällig ökning.

– Efter den initiala uppgången minskade importandelen från USA, vilket tyder på att företag successivt började se sig om efter alternativa leverantörer, säger hon.

Andra marknader

Samtidigt som Sveriges export till USA minskar ökar den till andra länder. Bland annat noteras uppgångar till Danmark (2,3 procent) och Polen (5,2 procent).

Sveriges totala export ökade med 0,8 procent under fjolåret, trots nedgången på den amerikanska marknaden.

– Det här är en tydlig omfördelning av handeln. Exporten till USA minskade, samtidigt som exporten till andra marknader ökade – vilket tyder på att svenska företag i viss utsträckning behöll sina volymer men lyckades styra om sin försäljning, kommenterar Theodora Papadimitropoulou.

– Europa blev ett naturligt alternativ när osäkerheten ökade, men det innebär också att fler företag nu konkurrera på samma marknader, vilket på sikt kan pressa marginalerna.

ANDRA LÄSER: Viktig uppmaning till bilister – gäller nu på torsdag

Ädelmetaller och flygdelar

Under 2025 ökade den svenska exporten av produkter med ett högt ekonomiskt värde – så kallade högvärdiga varor.

Exempelvis ökade exporten av ädelmetaller och flygkomponenter med 49,7 respektive 38,5 procent.

Samtidigt minskade exporten av många cykliska industrivaror som är beroende av det allmänna ekonomiska läget. Nedgångar noteras bland annat för fordon (−10,3 procent) och mineralbränslen (−15,6 procent).

– Svenska företag befann sig i ett dubbelt läge. De var fortsatt beroende av amerikanska insatsvaror, särskilt inom avancerad teknik, samtidigt som de minskade sin försäljning till USA. Det visar hur svårt det är att snabbt ersätta vissa leverantörskedjor, säger Theodora Papadimitropoulou.

– Samtidigt ser vi att bolag justerar både vad de säljer och var de säljer det – mot mer högvärdiga produkter och mer stabila marknader. De företag som lyckas framåt är de som klarar att både minska sin risk och behålla sin flexibilitet.

LÄS OCKSÅ: Nytt krav för körkort – ska testas på elbilar

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022.

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026.

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen