BEKRÄFTAT: Nya villkor när man går på krogen

2024 03 28

Det har skett en omdiskuterad förändring den senaste tiden för folk som går på krogen.

De nya villkoren visar sig vid bardisken när man ska betala för det man har beställt.

I samband med att kortet blippas på kortterminalen dyker det, som ofta tidigare, upp en fråga om man vill lämna dricks.

Men nu ser det annorlunda ut.

Istället för att fråga huruvida man vill lämna dricks överhuvudtaget ger nu kortterminaler förslag på färdiga summor som kunden får välja mellan, rapporterar SVT.

"Fräckt och girigt"

Betalterminalen ger ofta fyra alternativ där kunden lätt kan uppleva att man inte har något annat val än att klicka i något av följande:

- 10 %

- 15 %

- 20 %

- Ange belopp

Och den relativt nya betalningsmodellen har väckt skarp kritik, inte minst av författaren Lotta Lundberg som flaggar för en kommande "barskam".

– Efter att ha hällt upp en pilsner? Det är inte bara fräckt utan också girigt, säger hon till tv-kanalen.

Tagit bort lägsta påslaget

Det finns flera nya inslag i kortterminalernas förfrågningar om dricks.

Precis som alternativen ovan visar har många restauranger valt att ta bort knappen för det lägsta påslaget, det vill säga fem procent, vilket bland annat uppmärksammats av Dagens industri.

Det är fortsatt möjligt att avstå att dricksa, men förändringen upplevs ändå som provocerande och kan i stundens ögonblick mycket väl ge sken av att det föreligger ett slags underliggande krav på att ge dricks.

– Jag har noterat att de här apparaterna med förinställda knappar har dykt upp, säger Hotell- och restaurangfackets förbundsordförande Malin Ackholt i en kommentar till tidningen.

Kan hålla nere lönerna

Hon tillägger att dricks “inte är en facklig fråga” eller regleras av facket utan är en fråga mellan gästen och personalen.

– Det vi säger till våra medlemmar är att den inkomst de får från dricks är skattepliktig som inkomst av tjänst. Det är den enskilda individens ansvar.

En följd av ökad dricks är också att restaurangerna kan hålla nere lönerna för sina anställda, menar journalisten Viggo Cavling som särskilt bevakar krogbranschen.

Han bekräftar att den nya mjukvaran leder till att krögarna drar in mer pengar på dricks.

Det kan till och med vara helt avgörande för att en verksamhet ska överleva.

– Kan krögaren erbjuda 10-15 000 extra i månaden i dricks är det lättare att få bra och duktig personal, säger Viggo Cavling till SVT.

Foto: Paloma A

Text: Redaktionen


10 augusti 2026

Många får samma sms just nu – radera direkt

2026 08 11

Bedragarna tycks ha hittat en nisch.

Bedragare försöker rikta in sig på människor som kan bli uppstressade och som ses som sårbara.

Nu har de hittat en nisch; att utge sig komma från inkassobolag.

Många svenskar får just nu samma sms som ser ut att komma från fyra olika inkassobolag, som i själva verket är bedrägeriförsök.

Se upp

Ett av företagen som används av bedragarna är Axactor, rapporterar Råd & Rön.

Så här lyder ett exempel på hur bluff-sms:en kan se ut:

– Vi saknar betalning för ärende LW68V1. Vänligen betala snarast eller kontakta kundtjänst på (falskt nummer, reds. anm).

Planen är att det tilltänkta offret ska känna sig stressad och ringa upp numret, och då kan bedrägeriet inledas.

Flera anledningar

Det kan finnas flera olika anledningar till varför bedragarna använder just inkassobolag som täckmantel. 

Ett inkassokrav kan låta väldigt allvarligt, och bedragaren hoppas då att det tilltänkta offret vaknar till av ett sådant meddelande.

Det skapar även en tidspress, vilket får mottagaren att känna sig stressad.

Den som får den här typen av bluff-sms bör radera det direkt, och inte följa några uppmaningar.

Läs mer: Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Flera bolag varnar

Utöver Axactor utger sig bedragarna även komma från välkända inkassobolag som Lowell, Sergel Inkasso och Intrum.

Samtliga bolag har gått ut med varningar.

– Var observant! Just nu pågår en bluffkampanj via sms, varnar Intrum.

Logga inte in

Sergel och Lowell uppmanar till vaksamhet om det kommer sms som ser ut att komma från dem.

Intrum understryker att man aldrig bör logga in på någon annans uppmaning.

– För att skydda dig mot bluffsamtal och sms ska du aldrig ge ut koder eller signera betalningar på någon annans uppmaning. Ingen bank, myndighet eller seriöst företag ber dig dela med dig av personliga uppgifter i samtal eller via sms. 

Läs mer: USA:s försvarsjättar rädda – på grund av Ukraina

Foto: P. Du Preez

Text: Redaktionen


11 aug 26

Klockan tickar: Snart smäller det för alla som tankar bilen

2026 08 11

Snart kommer det bli betydligt dyrare att tanka bilen.

Varningen kommer från SEB.

Storbankens råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop framhåller att energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern kommer att leda till betydande kostnadsökningar för belister. 

Schieldrop hänvisar till att stängningen av Hormuzsundet ser ut att bestå, vilket kommer att leda till att raffinerade produkter, som bensin och diesel, ökar i pris. 

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

"Mödosam och långsam" 

SEB:s expert konstaterar att dödläge råder i förhandlingarna mellan USA och Iran. Dessutom lider den amerikanska militären av ammunitionsbrist, vilket försvårar processen ytterligare.

– Det är en mödosam och långsam process. Innebörden är att chansen är liten att Hormuzsundet snart öppnas för normal trafik, fastslår Schieldrop.

Oljemarknaden i gungning

Oljemarknaden har reagerat kraftfullt på det utdragna kriget. Efter att förhandlingarna mellan USA och Iran stagnerat har oljepriserna börjat stiga.

På tisdagen är Brentoljan upp med 1,20 procent till 88,83 dollar per fat. WTI-oljan stiger i sin tur med 1,37 procent till 83,37 dollar per fat.

ANDRA LÄSER:Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Trumps värsta mardröm

Situationen i Mellanöstern beskrivs som USA:s president Donald Trumps ”värsta mardröm”.

– Han hålls som gisslan av Iran. De håller Hormuzsundet som gisslan, säger  republikanen och tidigare Trump-allierade Chris Christie till ABC News.

Christie jämför situationen med gisslankrisen på USA:s ambassad i Teheran 1979. Iranska studenter stormade ambassaden och tog 52 amerikaner som gisslan. De hölls fångna i 444 dagar och kom att prägla den dåvarande amerikanske presidenten Jimmy Carter tid vid makten.  

Chris Christie menar att Irankriget är Trumps motsvarighet till gisslankrisen 1979.  

– Jag vet från de samtal jag har haft med honom under de senaste 24 åren att den person han minst av allt vill bli jämförd med är Jimmy Carter. Men här är vi nu. Och det är helt självförvållat, säger han.

LÄS OCKSÅ: Rysk olja brinner nära Kina 

Foto: Circle K

Text: Redaktionen