BEKRÄFTAT: Ny smäll för svenska bilister

2023 09 21

Dieselpriset väntas stiga ytterligare i pris.

Detta efter ett beslut från Ryssland.

Moskva har beslutat att temporärt strypa exporten av diesel och bensin.

Åtgärden syftar till att pressa ner drivmedelspriserna i Ryssland.

– Den tillfälliga restriktionen kommer att hjälpa att försörja bränslemarknaden, vilket i sin tur kommer att leda till lägre priser för konsumenterna, framhåller den ryska regimen i ett uttalande, uppger Reuters.

Ökad brist

Rysslands nya beslut kan leda till ökad brist på diesel på den globala bränslemarknaden, vilket i sin tur kan pressa upp priset.

I dag landar dieselpriset på 25,86 kronor per liter, enligt prislistan hos bränslekedjan Circle K.

Nu kan det alltså bli dyrare.

”Smärtsamma konsekvenser”

Råvaruanalytikern Christian Kopfer fastslog redan i februari att dieselpriset kan stiga till rekordnivåer om Ryssland väljer att radikalt dra ner på sin globala dieselexport.

I en intervju med Dagens industri varnade experten för ”smärtsamma konsekvenser”.

– Den finns en risk att Ryssland inte hittar avsättning för sin olja någon annanstans och mer eller mindre försvinner från marknaden. Då får vi strukturellt högre priser, sa han till tidningen.

Påverkas trots importstopp

EU har sedan tidigare stoppat samtlig import av rysk bensin och diesel.

Men även om Sverige och unionens övriga medlemmar inte direktimporterar från Ryssland så påverkas EU-länder när ”marknaden stryps åt och leveranskostnaderna ökar”.

Det framhåller Christian Kopfer i intervjun med Di.

Hög inflation på hemmaplan

Genom att kraftigt begränsa exporten av diesel och bensin hoppas Ryssland kunna pressa ner priserna på hemmaplan.

Under de senaste månaderna har det rått brist på både bensin och diesel i landet.

Drivmedelspriserna har stigit med 9,4 procent under 2023.

Ryssland exporterade 4,817 miljoner ton bensin och nästan 35 miljoner ton diesel förra året.

Foto: Engin Akyurt

Text: Redaktionen

JUST NU: Ukraina skickar stridsfartyg till flera Natoländer

2025 10 22

Ukraina inleder ett nytt samarbete med flera Natoländer.

Montreuxkonventionen från 1936 reglerar militära och civila fartygs passage genom Bosporen och Dardanellerna i Svarta havet.

Den sätter också gränser för utländska krigsfartygs närvaro i Svarta havet och ger Turkiet befogenhet att upprätthålla säkerheten i både fredstid och krigstid.

Nu har Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj undertecknat en lag som möjliggör för nya samarbeten för det krigsdrabbade landet, rapporterar Kyiv Post.

Skickar fartyg till Turkiet

Den ukrainske presidenten godkänner nu utplacering av ukrainska stridsfartyg och soldater i Turkiet och Storbritannien.

Det möjliggör marin utbildning och användning av utrustning mitt i pågående krig, vilket tidigare inte varit möjligt i samma utsträckning.

– Lagen gör det möjligt för Ukraina att skicka militär personal utomlands för utbildning mitt i pågående säkerhetsutmaningar. Tidigare har personal inte kunnat resa sjövägen till Turkiet på grund av Montreuxkonventionen, som begränsar passagen för krigsfartyg från krigförande nationer genom Bosporen och Dardanellerna, uppger Kyiv Post.

LÄS MER: Storm Shadow-missiler har slagit ner i Ryssland

Skickar korvett

Ukraina kommer skicka korvetten Ivan Mazepa till Turkiet med en besättning på upp till 106 soldater.

Man öppnar också för att skicka upp till fem minröjningsfartyg till Storbritannien, med omkring 39 soldater på varje fartyg.

– Lagen kommer att stödja mottagandet av militär utrustning från partnerländer, säkerställa lämplig bemanning av enheter och ge tid för utbildning i komplexa system, uppger tidningen.

Zelenskyj i Sverige

Beskedet om utplaceringen av stridsfartyg kommer samma dag som den ukrainske presidenten besöker Sverige.

Efter dagens möte har den svenske statsministern och president Zelenskyj bjudit in till en gemensam pressträff.

Det spekuleras om det väntar ett avslöjande om att Ukraina ska få Jas Gripen.

– Hela mötet äger rum på Saab i Linköping, och vi kommer också diskutera möjligheten för en rätt betydande svensk exportindustriaffär, säger Ulf Kristersson (M) till SR.

LÄS MER: Zelenskyj till Linköping – Kristersson bekräftar ”betydande affär”

Text: Redaktionen

Nytt butikskoncept till Norden – kan komma till Sverige

2025 10 22

Sveriges nordiska grannländer satsar på ett nytt butikskoncept.

Det ansträngda säkerhetspolitiska läget i Europa och Norden gör att frågan om beredskap är högaktuell.

I händelse av krig eller annan kris kan livsmedelsförsörjningen drabbas hårt.

I Sverige uppmanas alla invånare att ha en viss beredskap hemma.

– Tänk efter hur du skulle klara dig en vecka utan vatten eller mat. Om du är förberedd kan du klara krisen bättre, framhåller MSB.

I de Sveriges nordiska grannländer planeras nu ett nytt butikskoncept med inriktning krisberedskap.

Nordiska satsningar

I Danmark, Norge och Finland förbereder man nu för att inrätta krisbutiker, rapporterar Dagligvarunytt.

I Danmark stärks 50 butiker över landet för att klara minst två dygn utan ström eller omvärldskontakt.

Norge ska förbereda närmare 100 butiker för att klara att hålla driften utan ström, varuleveranser eller betalningsfunktioner.

Den finska dagligvaruhandeln har tillsammans med statliga myndigheter i landet planer på 300 beredskapsbutiker.

Finland och Danmark har som mål att konceptet ska vara klart inom tre till fyra år.

Läs också: Priskollaps nära – folkkär produkt kan störtdyka i pris

Kan komma till Sverige

I nuläget finns inga liknande planer i Sverige.

Butikskedjorna önskar att staten ska gå in med resurser och riktlinjer för hur konceptet skulle kunna utvecklas.

– Att fullt ut förbereda en butik för långvariga och omfattande störningar är en mycket stor investering och innan det eventuellt görs bedömer vi att vi skulle behöva tydligare politiska ramar, uppger Coops pressansvarige Therese Knapp, till Dagligvarunytt.

Livsmedelsverket har tilldelats 30 miljoner kronor för pilotprojektet ”Robusta butiker”, för att ta fram lösningar som kan bli en modell för Sverige att arbete efter.

– Vår uppfattning är att det fortfarande saknas en tydlig kravbild. Den måste det offentliga definiera, och dit har vi ännu inte kommit, uppger Axfoods kommunikationsdirektör Sara Kraft Westrell, till Dagligvarunytt.

Läs mer: “Ser värre ut än Northvolt” – ny tung konkurs kan vänta i Sverige

Foto: L. Mimietz

Text: Redaktionen