BEKRÄFTAT: Natoland föreslår operation i Ukraina

2022 03 18

Polen kommer officiellt att lämna in ett förslag om en fredsbevarande operation i Ukraina.

Förslaget kommer att lämnas in vid nästa Nato-möte, uppger landets premiärminister Mateusz Morawiecki, enligt Reuters.

En uppföljning

Polen är det enda landet i Nato och EU som tryckt på för att skicka väpnade styrkor till Ukraina. I tisdags tog landets vice premiärminister Jaroslaw Kaczynski upp idén efter ett möte med Ukrainas president Volodymyr Zelensky.

Nödvändigt uppdrag

– Jag tror att det är nödvändig att ha ett fredsuppdrag i Ukraina – det kan vara Nato, eller möjligtvis någon bredare organisation – men det ska vara styrkor som kan försvara sig själva och som ska operera på ukrainskt territorium, sade Jaroslaw Kaczynski då.

Ska vara en väpnad styrka

Kaczynski underströk att det måste handla om en väpnad styrka.

Även försvarsminister Mariusz Błaszczak framförde idén under ett möte med Natos försvarsministrar på onsdagen, rapporterar ukrainska tidningen Kyiv Independent.

Nato säger nej

Det är osannolikt att Polens förslag kommer att få något gehör. Nato och USA har varit tydliga med att de inte kommer att skicka soldater till kriget i Ukraina.

– Nato har ett grundläggande ansvar att hindra att den här konflikten sprider sig. Vi ger stöd, men har också gjort klart att vi inte kommer att gå in med soldater på marken eller flyg i luften över Ukraina, för då riskerar vi att få direkt konfrontation mellan soldater från Nato och ryska soldater, sade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på en presskonferens i början av mars.

Kommer inte delta i tredje världskriget

USA:s president Joe Biden har resonerat på ett liknande sätt. Amerikanska soldater kommer inte att korsa den ukrainska gränsen.

– Vi kommer inte att strida i tredje världskriget i Ukraina, sade Biden för en vecka sedan, enligt Bloomberg.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Jätteras för ett parti – ny mätning är här

2026 08 21

Med bara några veckor kvar till valet nås Tidöpartierna av ett oroväckande besked.

Sannolikheten för att Liberalerna klarar riksdagsspärren har störtdykt.

Det visar en färsk mätning från SvD/Newsworthy, som är framtagen tillsammans med statistiker från Lunds och Uppsalas universitet.

Prognosen är unik i sitt slag och bygger på en modell som analyserar mönster i de senaste opinionsmätningarna och valen. Varje gång en ny opinionsmätning publiceras simulerar den 1 000 val för att ge en bild av partiernas potentiella väljarstöd på valdagen.

Nu visar modellen att Liberalernas chanser att klara riksdagsspärren har minskat kraftigt. På bara en vecka har sannolikheten sjunkit från 44 till 29 procent.

Samtidigt bedöms sannolikheten för en Tidöseger i valet till mindre än 10 procent.

– Det är fortfarande en väldigt kännbar skillnad mellan blocken, och Liberalernas läge ser allt sämre ut. Allra mest troligt är att det blir ett maktskifte, säger Jens Finnäs, datajournalist och grundare av Newsworthy, till SvD.

”Ingen tendens till spurt”

I juni visade samma modell att Liberalerna hade 50 procents sannolikhet att klara fyraprocentsspärren.

Men den senaste veckan har situationen förändrats drastiskt. L har hamnat långt under spärren i flera opinionsundersökningar, vilket Newsworthy tagit hänsyn till.

– Det finns ingen tendens till spurt i datan så därför börjar det sjunka ned. Nu säger modellen: Okej, det är för lite tid kvar för att något ska hända, säger statistikern Jonas Wallin till tidningen.

Utan Liberalerna kommer Tidöpartierna få mycket svårt att samla en majoritet i riksdagen.

LÄS OCKSÅ: Svenskt Näringsliv: Tung smäll hotar Sverige efter valet 

Utesluter stödröster

Kräftgången fortsätter för Liberalerna.

Och partiet kan inte räkna med någon hjälp från Sverigedemokraterna.

Det fastslår SD-ledaren Jimmie Åkesson. Han uppmanar SD-väljare att inte stödrösta på L, trots att partiets överlevnad är avgörande för högersidan.

–  Jag uppmanar ingen att på något sätt stödrösta på dem. Man bör stödrösta på Sverigedemokraterna, säger han till TV4 och beskriver L som SD:s ”motpol” i Tidösamarbetet.

– Liberalernas förhandlingsposition kanske inte är den som sverigedemokratiska väljare vill ska vara den starka. 

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Svante Rinalder Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Historisk förändring i Putins Ryssland – första gången någonsin

2026 08 21

För första gången under Vladimir Putins tid vid makten har missnöjet bland den ryska befolkningen stigit till nivåer som förknippas med Sovjettiden.

Det visar en färsk mätning från FOM – ett av Rysslands största och äldsta opinionsinstitut.

Enligt undersökningen har andelen ryssar som upplever att deras levnadsstandard försämrats stigit till den högsta nivå på två decennier, rapporterar Iltalehti.

Samtidigt uppger 50 procent av ryssarna att de är missnöjda med tillvaron i en mätning från det statliga opinionsinstitutet VTsIOM. I samma undersökning svarar åtta procent att de är ”väldigt missnöjda” – den högsta andelen sedan mätningarna inleddes för 36 år sedan.

Rekordmånga

Siffrorna bör samtidigt tolkas mot bakgrund av det repressiva samhällsklimatet i Ryssland, där öppen kritik mot Krem kan få konsekvenser. Många ryssar drar sig för att utrycka sitt missnöje av rädsla för repressalier.

Trots det uppger alltså rekordmånga ryska medborgare att de är missnöjda med tillvaron. Den kraftiga ökningen kopplas till ekonomiska problem, bränslebrist, strömavbrott, internetrestriktioner samt trötthet och osäkerhet kopplat till det utdragna kriget i Ukraina.

Men än så länge hotas inte Putins maktställning, enligt experter vid den internationella tankesmedjan Carnegie Center.

– Administrationen har omfattande repressiva verktyg till sitt förfogande, däribland censurlagar, AI-baserade övervakningssystem och starka säkerhetsorgan som slår ned på uttryck för missnöje, framhåller dem.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget 

Förbereder extremt impopulär åtgärd

Kreml har reagerat på det folkliga missnöjet genom att skärpa kontrollen. Nedstängningar av internet har blivit vardagsmat och Ukrainakriget fortsätter i oförändrat styrka.

Dessutom rapporteras det om att Putin bestämt sig för att utlysa en fullskalig mobilisering efter Rysslands parlamentsval i september.

Ett sådant beslut väntas utlösa stora protester och beskrivs som ett politiskt riskabelt drag för diktatorn.

– Om Ryssland utlyser en militär mobilisering är det ett tecken på att regimen är under enorm press, säger Max Bergmann, analytiker vid tankesmedjan Center for Strategic and International Studies, till Kyiv Independent.

För att slå ned oroligheterna planerar Putinregimen att vidta en nödåtgärd i hela landet.

–  Kreml verkar skapa förutsättningar för att tillkännage en formell mobilisering och potentiellt införa undantagstillstånd i Ryssland för att förebygga civila oroligheter. Mobilisering är fortfarande extremt impopulärt i det ryska samhället, rapporterar tankesmedjan Institutet for the Study of War.

LÄS OCKSÅ: USA varnar för ekonomiskt krig

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen