Bekräftat: Kraftig förändring gällande populär glass – “Vi var tvungna”

2024 05 18

Priserna på flera populära glassar har ökat ordentligt.

Det har som bekant varit ett par tuffa år vad gäller inflationen.

Priserna på livsmedel har ökat i rekordfart, och för många har det känts av ordentligt i mataffären.

Priserna på flera populära glassar följde faktiskt priskurvan för det allmänna konsumentprisindexet fram till 2022.

Därefter har priserna på glass stigit snabbare än de allmänna KPI-priserna, rapporterar Dagens Nyheter.

Flera populära glassar

Flera av Sveriges mest populära glassar har blivit betydligt dyrare än tidigare.

Om man drar tillbaka jämförelsen till 1990 så handlar det om hundratals procent.

Priset på Daimstrut och Piggelin har ökat med 150 procent sedan 1990, motsvarande siffra för Magnum, Sandwich och 88:an är 233 procent.

Favoriten Magnum har stigit med 25 procent i pris bara sedan sommaren 2021.

“Vi var tvungna”

Bland aktörerna som har höjt priserna finns GB-glass ägaren Unilever och Sia Glass.

– Det var vi tvungna att göra, det gjorde i princip hela Livsmedelssverige, säger Stefan Carlsson, vd på Sia Glass till DN.

Har lugnat sig

Vad som är betydligt mer glädjande än de senaste årens prisökningar på glass är de senaste månadernas svenska inflationssiffror.

Äntligen tycks prisökningarna ha nått en rimlig nivå, och inflationen närmar sig Riksbankens mål på 2 procent.
Det glädjer bland andra riksbankschef Erik Thedéen.

– Efter en period med kraftiga globala prisimpulser, prisökningstakter på runt 10 procent och stor osäkerhet om inflationsutsikterna är vi nu tillbaka i ett läge där inflationen är nära målet på 2 procent och där utsikterna för fortsatt låg inflation är goda, säger han.

Bekräftar utvecklingen

Under de senaste månaderna har inflationssiffrorna kommit in under förväntningarna, så även för april.

– Inflationsutfallet för april bekräftar bilden av att inflationen i Sverige är nära målet. Om inflationsutsikterna står sig kan räntan komma att sänkas ytterligare två gånger under andra halvåret, fortsätter Thedéen.

Foto: A. Ramdhasuma

Text: Redaktionen

Amerikanskt chockpris på Iphone – här är nya prislappen

2025 04 04

Donald Trumps nya tullpaket kommer leda till kraftiga prisökningar. 

De nya tullarna kommer driva upp priserna på alla produkter som USA importerar från utlandet.

Exempel på sådana produkter är de populära Iphone-telefonerna från Apple.

De flesta Iphones tillverkas i Kina. Ett land som Trump belagt med tullar på 54 procent.

Nu väntas priserna skjuta i höjden.

– Iphones kan vara bland de varor som drabbas hårdast. Priserna väntas öka med 30 till 40 procent, framhåller flera analytiker enligt Reuters.

Här är galna prislappen

Den senaste modellen, Iphone 16 Pro Max, säljs i dagsläget för 1 599 dollar, motsvarande cirka 16 000 kronor.

Efter Trumps nya tullar beräknas priset öka med 43 procent till nästan 2 300 dollar, vilket motsvarar omkring 22 000 kronor.

Inte fått några undantag

De stenhårda tullarna mot Kina kom inte som en överraskning.  

Under sin första mandatperiod införde Trump ett brett spektrum av tullar på varor som importeras från stormakten i öst.

Apple fick dock undantag för flera av sina produkter, vilket pressade ner priserna på exempelvis Iphones.

Den här gången har teknikföretaget inte beviljats några undantag.

– Hela den här Kina-tullgrejen går tvärtemot vår förväntan om att amerikanska Apple skulle behandlas med silkesvantar som förra gången, säger Barton Crockett, analytiker på banken Rosenblatt Securities, till Reuters.

Kan flytta produktionen

Med anledning av tullarna kan Apple komma att flytta stora delar av produktionen från Kina till länder som Indien och Vietnam, rapporterar Reuters.

Trump har dock infört hårda tullar mot både Indien och Vietnam. För det förstnämnda landet handlar det om tullar på 26 procent.

För Vietnam är situationen värre. Trump har infört tullar på 46 procent mot landet.

LÄS MER OM TULLARNA HÄR:

Blåbärsnation får högst tullar av USA – Juholt: “En gåta” | Ekonomibladet

Trumps vändning i natt: “Redo att förhandla” | Ekonomibladet

Foto: Amanz

Text: Redaktionen

SVERIGES STÖRSTA KONKURS: Polisen varnar för otäck utveckling

2025 04 04

Batteritillverkaren Northvolts konkurs är den största svenska konkursen i modern tid. 

Konkursen slår hårt mot lokalsamhället och många människor befinner sig i ovisshet.

Nu varnar polisen för att kriminella utnyttjar krisen.

– Konkursen leder såklart till mycket oro och många frågetecken och vi vet att där det finns en ovisshet och pengar att hämta så dras de kriminella dit, säger Lars Wahlberg, biträdande regionpolischef vid polisregion Nord.

– De vill utnyttja den här krisen och tjäna pengar på den. Jag vill understryka att brottsligheten i Skellefteå inte har ökat med anledning av konkursen, däremot vill vi uppmärksamma på ett antal risker som vi ser tillsammans.

Flera risker

Polisen pekar ut flera synliga risker som har uppstått i samband med konkursen.

En betydande risk är att de arbetstagare som förlorar jobben exploateras av oseriösa arbetsgivare som tar chansen att utnyttja arbetskraften, dumpa lönerna och försämra villkor för arbetstagarna.

Kriminella aktörer kan också försöka utnyttja lönegarantisystemet.

– Lönegarantin är ett skydd för anställda som drabbas när arbetsgivaren går i konkurs. Skatteverket arbetar för att utbetalningen av lönegaranti ska gå snabbt, men det är också viktigt att vi kontrollerar att garantin når rätt personer, säger Helena Jangel Stridh, verksamhetsutvecklare inom lönegarantin på Skatteverket.

Samverkar med flera myndigheter

Polisen samarbetar med flera myndigheter för att motverka den organiserade brottsligheten. Samverkan består av både operativa insatser och underrättelser.

– Vi har en god samverkan sedan en lång tid tillbaka och det här är en fråga som kräver en bred uppslutning av myndigheterna då vi kan se det ur flera olika perspektiv utifrån våra kompetensområden, säger Frida Kröger Nygren, underrättelsechef vid polisregion Nord.

– Vi är aktiva i vårt arbete för att förebygga och förhindra de negativa konsekvenser som riskerar att följa.

Foto: Polisen

Text: Redaktionen