Det visar statistik från Energimyndigheten.

Men till sommaren väntar en stor förändring för nästan alla som har tecknat timavtal med sitt elbolag, det vill säga för de som betalar olika elpris från timme till timme.

Istället för per timme ska priserna ändras var femtonde minut.

Kunder lär bli besvikna

Förändringen lär troligen inte att tas emot särskilt väl av kunderna och många kommer bli besvikna av det nya upplägget.

– Det är fyra priser att hålla reda på per timme, det kräver rätt mycket av en privatkund, säger Hans Tynelius som är ansvarig på elbolaget Jämtkraft, till Sveriges Radio.

– Vi är lite fundersamma om kunderna kommer att reagera negativt.

Då ändras avtalen

Datumet som gäller är den 11 juni.

Då övergår elhandeln, som sedan avregleringen av elmarknaden på 90-talet skett på timbasis, till att gå över per kvart på elbörsen Nordpool.

Ett av de huvudsakliga syftena för förändringen är att variationer i Europas elproduktion lättare ska kunna hanteras.

– Eftersom variationen i produktion och förbrukning kan variera kraftigt varje timme, så med den här övergången kan prognoserna och prissättningen bli mer exakt, säger Karin Edvardsson, som är enhetschef på Energimarknadsinspektionen, till radion.

Fler vill påverka sina kostnader

Enligt Energimyndigheten har elva procent av svenska folket timpris, men de siffrorna är visserligen från 2023.

– De senaste årens höga elpriser har skapat medvetenhet hos elkunderna och dessutom givet dem ökade incitament att påverka sina elkostnader. Elpriserna varierar relativt mycket under dygnet vilket gör att intresset för en kund att styra sin elanvändning på kort sikt ökar, framhåller myndigheten.

Fördelarna är exempelvis att man kan passa på att tvätta, duscha, laga mat, dammsuga och göra annat som drar mycket el när priserna är låga.

Alla elbolag som har fler än 200 000 kunder måste erbjuda de nya kvartsprisavtalen och många avtal kommer att ändras automatiskt.

Hushåll med månadspris påverkas inte.

Foto: Tomas Ärlemo, Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen