BEKRÄFTAT: Hushållen riskerar kraftig ökning – från och med 2024

2024 04 04

Energimarknadsinspektionen, Ei, har fattat beslut om elnätsföretagens intäktsramar för perioden 2024–2027.

Intäktsramarna anger taket för de avgifter som elnätsföretagen får ta ut av sina kunder under fyra år.

Nu står det klart att det högst tillåtna taket kommer att höjas betydligt för samtliga av Sveriges drygt 170 elnätsföretag.

– Intäktsramarna uppgår till totalt cirka 326 miljarder kronor (i 2022 års prisnivå), vilket är en ökning med ungefär 100 miljarder kronor jämfört med det intäktsutrymme som Ei fattade beslut om inför perioden 2020–2023. Utöver detta har vissa elnätsföretag möjlighet att föra med sig tidigare outnyttjat intäktsutrymme, framhåller Ei i sitt beslut.

Utrymmet ökar 

Ökningen på 100 miljarder riskerar att slå hårt mot svenska elkonsumenter, eftersom elnätsföretagen kan ta ut högre avgifter från sina kunder.

Energimarknadsinspektionen konstaterar att det nya taket sannolikt kommer leda till dyrare elnätsavgifter för kunder i hela Sverige.   

– Våra beslut innebär generellt sett att elnätsföretagens utrymme för att ta ut elnätsavgifter ökar. En del av ökningen av intäktsramarna förklaras av ett högre ränteläge och att komponenterna som används i elnätsverksamheten har ökat i pris, säger Tommy Johansson, avdelningschef på Energimarknadsinspektionen, i ett uttalande.  

Hur stora höjningarna blir beror på hur elbolagen agerar, enligt Tommy Johansson.

– Det kan variera väldigt mycket, beroende på omständigheterna för det enskilda nätföretagen och huruvida nätföretaget väljer att nyttja hela ramen eller inte, säger han till SR Ekot.

”Kan höja hutlöst mycket”

Energimarknadsinspektionen vill inte spekulera i hur stora höjningar det kan bli frågan om, men bransch- och arbetsgivarorganisationen IKEM har tidigare flaggat för att avgiften kommer höjas ”hutlöst mycket”.

–  Det innebär att elnätsägarna, och inte minst de stora aktörer som Ellevio, E.ON och Vattenfall, återigen kan komma att höja elnätsavgifterna för konsumenterna hutlöst mycket. Det kommer bli särskilt smärtsamt för hushållen med små marginaler och för den elintensiva industrin, framhöll organisationen i mitten av februari.

Kritiserar nuvarande modell

Energimarknadsinspektionen motiverar höjningen av intäktsramarna med att den nya nivån ska kompensera för ett högre ränteläge och prisökningar.

Tommy Johansson är dock inte nöjd med hur modellen fungerar.

– Vi anser att nuvarande reglering överkompenserar nätföretagen i förhållande till deras faktiska kostnader och ser därför ett behov av att utveckla metoden för hur elnätsföretagens intäktsramar beräknas framöver, säger han. 

Vill ändra beräkningsmodellen  

I dag utgår beräkningsmetoden för elnätsavgiften från en så kallad kapacitetsbevarande princip, som inte tar hänsyn till de faktiska kostnaderna när elnätet byggdes.

En modell som IKEM kritiserar starkt.

Organisationen framhåller att nuvarande system innebär att elnätsavgiften sätts utifrån vad det i dag skulle kosta att bygga ett elnät, inte utifrån de faktiska kostnaderna för när elnätet byggdes.

Malin Johansson, ansvarig  för energi- och klimatpolitik vid IKEM, efterlyser en helt ny modell.

– Systemet måste reformeras för att förhindra elnätsägarnas oskäliga vinster på konsumenternas bekostnad. Det är hög tid att se över och reformera systemet för elnätsavgifter. Konsumenterna förtjänar ett rättvist och transparent system som bygger på de faktiska anskaffningskostnaderna, säger hon.

Fakta elnätsavgiften

- Elnätsavgiften (elnätsavtalet) är kostnaden för transport av elen till hushåll eller företag via elnätet, och för drift och underhåll av elnätet.

- Elnätsföretagens intäkter regleras genom att Energimarknadsinspektionen (Ei) sätter ett tak för företagets totala intäkter.

- Regleringen innebär att Ei granskar skäligheten i elnätsföretagens avgifter för överföring och anslutning av el. Ei granskar att företagen inte tar ut för höga avgifter från sina kunder genom att på förhand fastställa en så kallad intäktsram för varje elnätsföretg. Intäktsramen sätter ett tak för elnätsföretagets sammanlagda intäkter under den kommande fyraårsperioden.

Källa: Energimarknadsinspektionen (Ei)

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen


JUST NU: Svensk har vunnit en kvarts miljard

2024 07 26

En svensk har vunnit en kvarts miljard men har ännu inte gått att få tag på.

Det meddelar Svenska Spel.

Personen har vunnit 250 miljoner kronor på Eurojackpot, vilket är den högsta vinsten sedan 2018.

Den vinnande Eurojackpot-raden har lämnats in i Skåne län.

─ Det ska bli otroligt spännande att ringa den som lämnat in den vinnande raden. Hur kommer beskedet att tas emot? frågar sig Filippa Jartén, kommunikatör på Svenska Spel Tur, i ett uttalande.

Samtal att minnas

Svenska Spel har alltså inte fått tag på vinnaren än, rapporterar TV4.

Vem det än är så kommer den personen att få beskedet att vinsten uppgår till svindlande 250 951 363 kronor.

─ Jag kan inte föreställa mig hur man kan tänkas reagera på en så stor vinst. Men en sak är säker, det kommer garanterat bli ett samtal som vi båda kommer minnas resten av livet, säger Filippa Jartén.

Inför fredagens dragning hade jackpotten stigit till cirka 480 miljoner kronor.

Den svenska vinnaren med 5+2 rätt delar dock vinsten med en vinnare i Norge, som alltså också vinner 250 miljoner kronor.

Kallas till bankmöte

När man vinner så här stora summor pengar så får man pengarna i samband med ett bankmöte.

─ När det är en vinst på en helt orimligt hög nivå krävs såklart extra varsamhet och omsorg. Vinsten kommer därför att betalas ut i samband med ett bankmöte där vinnaren får juridisk-, ekonomisk- och säkerhetsrådgivning, säger Filippa Jartén.

En av de största vinsterna någonsin

Vinsten är en av de högsta någonsin hos Svenska Spel Tur.

─ Denna vinst klättrar sig upp på tredje plats över största spelvinster hos Svenska Spel Tur någonsin. Rekordvinsten är på 562 miljoner kronor till Örebro år 2019, berättar hon.

Enligt Svenska Spel är det här åttonde gången som jackpotten på Eurojackpot går till Sverige.

Senast det hände så gick vinsten till en spelare i Gislaved som i februari vann 173 miljoner kronor.

I fredagens dragning var det även flera andra som kammade hem stora vinster på Eurojackpot.

– Totalt blev fyra svenska spelare miljonärer på Eurojackpot under kvällens dragning, enligt Filippa Jartén.

Text: Redaktionen


Svenska artister i gemensam protest

2024 07 26

Ett flertal svenska musikartister protesterar mot vad de upplever som en stor orättvisa.

Protesten riktar sig mot det svenska momssystemet.

Systemet har länge varit starkt omdebatterat, eftersom det anses missgynna dansband.

Nu har flera av Sveriges mest kända dansband skrivit på ett gemensamt upprop mot den så kallade ”dansbandsmomsen”, rapporterar Dansbandsnytt.

Kända band har skrivit på

Bland de band som skrivit under uppropet finns kända dansband som Streaplers, Fernandoz, BlackJack, Callinaz, Larz Kristerz och Matz Bladz.

De protesterar mot att momssatsen för dansbandsarrangemang är 25 procent, medan det för andra musikframträdanden är 6 procent.

– Dansbandsmomsen är en kvarleva som borde tas bort. Kultur är kultur, oavsett om man står, sitter eller dansar till musiken, säger Joakim O. Agerskov, tidigare dansarrangör och en av personerna bakom uppropet, till tidningen.

”Tittar på varandra mer än på oss”

När publiken är sittande eller stående så är det alltså bara 6 procents moms på biljetten, men om publiken dansar så är det 25 procent.

– Skatteverkets argument var väl att fokuset ligger på dansarna, att de tittar på varandra mer än på oss, och att det därmed inte skulle klassas som konsert, säger Jonas Nordqvist, sångare i Callinaz, till SR.

Hans bandkollega Carolina Skaarup Lagerborg menar att den så kallade ”dansbandsmomsen” gör stor skada för hela branschen.

– Alltså, framför allt så påverkar det ju oss i den utsträckning att arrangörerna blir mest utsatta, skulle jag säga, att man vågar kanske inte som ny arrangör arrangera dans för att det är mycket dyrare, säger hon till radiokanalen.

”Systemet bör ses över”

Flera politiker i skatteutskottet har uttryckt förståelse för dansbandens missnöje.

– Hela systemet bör ses över, har Niklas Karlsson (S) tidigare sagt till Dansbandsnytt.

Även Per Söderlund (SD), som är vice ordförande i skatteutskottet, har beskrivit systemet som ”vansinnigt”, enligt tidningen.

Foto: M. Wagner

Text: Redaktionen