BEKRÄFTAT: Hushållen riskerar kraftig ökning – från och med 2024

2024 04 04

Energimarknadsinspektionen, Ei, har fattat beslut om elnätsföretagens intäktsramar för perioden 2024–2027.

Intäktsramarna anger taket för de avgifter som elnätsföretagen får ta ut av sina kunder under fyra år.

Nu står det klart att det högst tillåtna taket kommer att höjas betydligt för samtliga av Sveriges drygt 170 elnätsföretag.

– Intäktsramarna uppgår till totalt cirka 326 miljarder kronor (i 2022 års prisnivå), vilket är en ökning med ungefär 100 miljarder kronor jämfört med det intäktsutrymme som Ei fattade beslut om inför perioden 2020–2023. Utöver detta har vissa elnätsföretag möjlighet att föra med sig tidigare outnyttjat intäktsutrymme, framhåller Ei i sitt beslut.

Utrymmet ökar

Ökningen på 100 miljarder riskerar att slå hårt mot svenska elkonsumenter, eftersom elnätsföretagen kan ta ut högre avgifter från sina kunder.

Energimarknadsinspektionen konstaterar att det nya taket sannolikt kommer leda till dyrare elnätsavgifter för kunder i hela Sverige.

– Våra beslut innebär generellt sett att elnätsföretagens utrymme för att ta ut elnätsavgifter ökar. En del av ökningen av intäktsramarna förklaras av ett högre ränteläge och att komponenterna som används i elnätsverksamheten har ökat i pris, säger Tommy Johansson, avdelningschef på Energimarknadsinspektionen, i ett uttalande.

Hur stora höjningarna blir beror på hur elbolagen agerar, enligt Tommy Johansson.

– Det kan variera väldigt mycket, beroende på omständigheterna för det enskilda nätföretagen och huruvida nätföretaget väljer att nyttja hela ramen eller inte, säger han till SR Ekot.

”Kan höja hutlöst mycket”

Energimarknadsinspektionen vill inte spekulera i hur stora höjningar det kan bli frågan om, men bransch- och arbetsgivarorganisationen IKEM har tidigare flaggat för att avgiften kommer höjas ”hutlöst mycket”.

– Det innebär att elnätsägarna, och inte minst de stora aktörer som Ellevio, E.ON och Vattenfall, återigen kan komma att höja elnätsavgifterna för konsumenterna hutlöst mycket. Det kommer bli särskilt smärtsamt för hushållen med små marginaler och för den elintensiva industrin, framhöll organisationen i mitten av februari.

Kritiserar nuvarande modell

Energimarknadsinspektionen motiverar höjningen av intäktsramarna med att den nya nivån ska kompensera för ett högre ränteläge och prisökningar.

Tommy Johansson är dock inte nöjd med hur modellen fungerar.

– Vi anser att nuvarande reglering överkompenserar nätföretagen i förhållande till deras faktiska kostnader och ser därför ett behov av att utveckla metoden för hur elnätsföretagens intäktsramar beräknas framöver, säger han.

Vill ändra beräkningsmodellen

I dag utgår beräkningsmetoden för elnätsavgiften från en så kallad kapacitetsbevarande princip, som inte tar hänsyn till de faktiska kostnaderna när elnätet byggdes.

En modell som IKEM kritiserar starkt.

Organisationen framhåller att nuvarande system innebär att elnätsavgiften sätts utifrån vad det i dag skulle kosta att bygga ett elnät, inte utifrån de faktiska kostnaderna för när elnätet byggdes.

Malin Johansson, ansvarig för energi- och klimatpolitik vid IKEM, efterlyser en helt ny modell.

– Systemet måste reformeras för att förhindra elnätsägarnas oskäliga vinster på konsumenternas bekostnad. Det är hög tid att se över och reformera systemet för elnätsavgifter. Konsumenterna förtjänar ett rättvist och transparent system som bygger på de faktiska anskaffningskostnaderna, säger hon.

Fakta elnätsavgiften

- Elnätsavgiften (elnätsavtalet) är kostnaden för transport av elen till hushåll eller företag via elnätet, och för drift och underhåll av elnätet.

- Elnätsföretagens intäkter regleras genom att Energimarknadsinspektionen (Ei) sätter ett tak för företagets totala intäkter.

- Regleringen innebär att Ei granskar skäligheten i elnätsföretagens avgifter för överföring och anslutning av el. Ei granskar att företagen inte tar ut för höga avgifter från sina kunder genom att på förhand fastställa en så kallad intäktsram för varje elnätsföretg. Intäktsramen sätter ett tak för elnätsföretagets sammanlagda intäkter under den kommande fyraårsperioden.

Källa: Energimarknadsinspektionen (Ei)

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

NY MÄTNING: Betydande framgång för regeringen

2026 08 25

Plånboksfrågor dominerar valrörelsen.

Sänkt inkomstskatt, barnbidragstillägg och ändrade villkor för a-kassan är några frågor som står i centrum.

Både Socialdemokraterna och Moderaterna lovar att väljarna kommer att få tjockare plånböcker med deras politik.

– Sveriges hårt arbetande mammor och pappor ska få behålla ytterligare 5 000 kronor varje månad, säger statsminister Ulf Kristersson (M) i ett uttalande.

Leder kampen

Nu kommer ett besked som tyder på att den Moderatledda regeringen har ett övertag i frågan om väljarnas privatekonomi.

En mätning som Sifo gjort på uppdrag av privatekonomitjänsten Uscore visar att 21 procent av väljarna tror att deras privatekonomi kommer att förbättras om Tidöpartierna vinner valet. Motsvarande andel vid en rödgrön valseger är 15 procent.

Samma mätning visar att 35 procent tror att ekonomin kommer att försämras om oppositionen vinner valet. Motsvarande andel vid en seger för Tidöpartierna är 17 procent.

”Ganska logisk kalkyl”

Mikael Persson är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Han förvånas inte över resultatet.

Persson konstaterar att Tidöpartierna går till val på flera reformer som ger många väljare mer i plånboken – bland annat skattesänkningar och en höjning av den skattefria gränsen för sparande i ISK.

– Väljarna har gjort en ganska logisk kalkyl, säger Persson till SvD.

ANDRA LÄSER: Sällsynt attack – hela Putins system kan gå förlorat

Hävdar: SD stort hinder

Trots övertaget i frågan om väljarnas privatekonomi ligger Tidöpartierna efter oppositionen i opinionen.

Mikael Persson bedömer att många väljare inte röstar med plånboken i år. Att hålla Sverigedemokraterna utanför en regering tycks väga tyngre för en stor grupp, menar statsvetaren.

Att lyfta ekonomiska frågor under valrörelsen kan dock vara en nyckel till framgång för regeringssidan.

– Det blir viktigt för regeringen att sälja in en trovärdig berättelse om att man har situationen under kontroll och att det snart kommer att bli bättre. Om fokus ökar på privatekonomin tror jag att regeringen kommer att vinna på det, säger Mikael Persson till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Ny stridsfarkost från Saab

Foto: Olle Friman Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen.

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen