BEKRÄFTAT: Hushållen riskerar kraftig ökning – från och med 2024

2024 04 04

Energimarknadsinspektionen, Ei, har fattat beslut om elnätsföretagens intäktsramar för perioden 2024–2027.

Intäktsramarna anger taket för de avgifter som elnätsföretagen får ta ut av sina kunder under fyra år.

Nu står det klart att det högst tillåtna taket kommer att höjas betydligt för samtliga av Sveriges drygt 170 elnätsföretag.

– Intäktsramarna uppgår till totalt cirka 326 miljarder kronor (i 2022 års prisnivå), vilket är en ökning med ungefär 100 miljarder kronor jämfört med det intäktsutrymme som Ei fattade beslut om inför perioden 2020–2023. Utöver detta har vissa elnätsföretag möjlighet att föra med sig tidigare outnyttjat intäktsutrymme, framhåller Ei i sitt beslut.

Utrymmet ökar 

Ökningen på 100 miljarder riskerar att slå hårt mot svenska elkonsumenter, eftersom elnätsföretagen kan ta ut högre avgifter från sina kunder.

Energimarknadsinspektionen konstaterar att det nya taket sannolikt kommer leda till dyrare elnätsavgifter för kunder i hela Sverige.   

– Våra beslut innebär generellt sett att elnätsföretagens utrymme för att ta ut elnätsavgifter ökar. En del av ökningen av intäktsramarna förklaras av ett högre ränteläge och att komponenterna som används i elnätsverksamheten har ökat i pris, säger Tommy Johansson, avdelningschef på Energimarknadsinspektionen, i ett uttalande.  

Hur stora höjningarna blir beror på hur elbolagen agerar, enligt Tommy Johansson.

– Det kan variera väldigt mycket, beroende på omständigheterna för det enskilda nätföretagen och huruvida nätföretaget väljer att nyttja hela ramen eller inte, säger han till SR Ekot.

”Kan höja hutlöst mycket”

Energimarknadsinspektionen vill inte spekulera i hur stora höjningar det kan bli frågan om, men bransch- och arbetsgivarorganisationen IKEM har tidigare flaggat för att avgiften kommer höjas ”hutlöst mycket”.

–  Det innebär att elnätsägarna, och inte minst de stora aktörer som Ellevio, E.ON och Vattenfall, återigen kan komma att höja elnätsavgifterna för konsumenterna hutlöst mycket. Det kommer bli särskilt smärtsamt för hushållen med små marginaler och för den elintensiva industrin, framhöll organisationen i mitten av februari.

Kritiserar nuvarande modell

Energimarknadsinspektionen motiverar höjningen av intäktsramarna med att den nya nivån ska kompensera för ett högre ränteläge och prisökningar.

Tommy Johansson är dock inte nöjd med hur modellen fungerar.

– Vi anser att nuvarande reglering överkompenserar nätföretagen i förhållande till deras faktiska kostnader och ser därför ett behov av att utveckla metoden för hur elnätsföretagens intäktsramar beräknas framöver, säger han. 

Vill ändra beräkningsmodellen  

I dag utgår beräkningsmetoden för elnätsavgiften från en så kallad kapacitetsbevarande princip, som inte tar hänsyn till de faktiska kostnaderna när elnätet byggdes.

En modell som IKEM kritiserar starkt.

Organisationen framhåller att nuvarande system innebär att elnätsavgiften sätts utifrån vad det i dag skulle kosta att bygga ett elnät, inte utifrån de faktiska kostnaderna för när elnätet byggdes.

Malin Johansson, ansvarig  för energi- och klimatpolitik vid IKEM, efterlyser en helt ny modell.

– Systemet måste reformeras för att förhindra elnätsägarnas oskäliga vinster på konsumenternas bekostnad. Det är hög tid att se över och reformera systemet för elnätsavgifter. Konsumenterna förtjänar ett rättvist och transparent system som bygger på de faktiska anskaffningskostnaderna, säger hon.

Fakta elnätsavgiften

- Elnätsavgiften (elnätsavtalet) är kostnaden för transport av elen till hushåll eller företag via elnätet, och för drift och underhåll av elnätet.

- Elnätsföretagens intäkter regleras genom att Energimarknadsinspektionen (Ei) sätter ett tak för företagets totala intäkter.

- Regleringen innebär att Ei granskar skäligheten i elnätsföretagens avgifter för överföring och anslutning av el. Ei granskar att företagen inte tar ut för höga avgifter från sina kunder genom att på förhand fastställa en så kallad intäktsram för varje elnätsföretg. Intäktsramen sätter ett tak för elnätsföretagets sammanlagda intäkter under den kommande fyraårsperioden.

Källa: Energimarknadsinspektionen (Ei)

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen


JUST NU: Full panik i bilbranschen – fabriker kan stoppas helt

2025 06 11

Det råder “full panik” i bilindustrin.

Krisen har börjat bli global.

Enligt Franck Eckard, vd för den tyska magnettillverkaren Magnosphere, väller det in desperata förfrågningar från biltillverkare och reservdelsleverantörer till hans företag.

Anledningen är att alla söker alternativa källor till magneter på grund av att kinesiska exportrestriktioner orsakat brist på jordartsmetaller, rapporterar Reuters.

– Hela bilindustrin är i full panik. De är villiga att betala vilket pris som helst, säger Eckard till nyhetsbyrån.

Kan bli tredje stora krisen på fem år

De sällsynta jordartsmetallmagneterna är avgörande för att tillverka bilar.

Enligt Magnosphere kan bristen leda till att flera fabriker kan behöva stoppa sin produktion helt redan i mitten av juli.

Redan nu oroar sig branschen för att situationen kan urarta till den tredje massiva chocken i leveranskedjan på fem år. De tidigare var bristen på halvledare 2021-2023 när miljontals bilar ströks ur produktionen samt coronapandemin som stängde fabriker i flera veckor under 2020.

– Har ingen lärt sig av historien? frågar sig Eckard.

LÄS MER: Ny tung konkurs i elbilsbranschen

Flera fabriker redan stängda

Kina dominerar marknaden när det gäller sällsynta jordartsmetaller. Diktaturen kontrollerar uppemot 70 procent av den globala gruvbrytningen, 85 procent av raffineringskapaciteten och omkring 90 procent av produktionen av metallegeringar och magneter av metallerna, enligt konsultföretaget AlixPartners.

Flera billeverantörer i Europa har redan stängt sina fabriker. Och fler lär dölja, menar CLEPA som samlar över 3 000 leverantörer.

– Förr eller senare kommer det här att konfrontera alla, säger CLEPA:s generalsekreterare Benjamin Kriger till Reuters.

Samtal i veckan

Ett genomsnittligt elfordon använder omkring ett halvt kilo sällsynta jordartsmetaller. Bilar som drivs av fossila bränslen använder drygt hälften, enligt International Energy Agency.

Det finns få bra alternativ för bilbranschen, skriver Reuters.

USA:s president Donald Trump gav i fredags beskedet att Kinas diktator Xi Jinping går med på att släppa sällsynta jordartsmetaller, mineraler och magneter till USA. 

I veckan ska nya samtal mellan Kina och USA föras.

LÄS MER: Elbilsjätten stäms – “Slavliknande förhållanden”

Foto: 

Text: Redaktionen


JUST NU: Natochefen varnar hela Europa

2025 06 11

Ryssland kan anfalla Nato inom fem år.

Det understryker Natos generalsekreterare Mark Rutte i samband med ett besök hos tankesmedjan Chatham House.

– Låt oss inte lura oss själva. Vi befinner oss på östra flanken nu. Den nya generationen ryska missiler färdas många gånger snabbare än ljudet. Avståndet mellan europeiska huvudstäder är bara en fråga om minuter. Det finns inte längre öst eller väst, det finns bara Nato, säger Rutte i ett tal.

"Kan vara redo inom fem år"

I anförandet påtalar Natochefen behovet av att hela alliansen måste förstärkas för att möta yttre hot.

Han talar i synnerhet om Rysslands förmåga att slå till mot Natomedlemmar inom en snar framtid.

– När det gäller ammunition producerar Ryssland på tre månader vad hela Nato producerar på ett år. Och dess försvarsindustriella bas förväntas rulla ut 1 500 stridsvagnar, 3 000 bepansrade fordon och 2 000 Iskandermissiler bara i år, säger Rutte och fortsätter:

– Ryssland skulle kunna vara redo att använda militär makt mot Nato inom fem år.

Delas av flera medlemmar

Mark Rutte är inte ensam om att varna för att Ryssland kan vara redo att anfalla Nato inom bara några år. 

Förra året påtalade Tysklands försvarsminister Boris Pistorius samma sak.

Våra militära rådgivare säger mig: Ryssland kan inom fem till åtta vara i stånd att angripa Natoterritorium. Om Ryssland är berett att den risken – det kan vi för dagen inte utesluta, framhöll ministern i en intervju med svenska DN vid tillfället.

Även Danmark har varnar för liknande scenarier.

Om kriget i Ukraina upphör eller pausas kommer Ryssland att kunna frigöra betydande militära resurser och därmed öka sin militära förmåga att utgöra ett direkt hot mot Nato, uppgav danska försvarets underrättelsetjänst FE i en rapport i februari.

Trump kommer delta

Den 24 juni inleds årets Natotoppmöte. I år hålls sammankomsten i Haag.

Talet för Chatham House är Ruttes sista offentliga tal innan mötet drar igång. Vita huset har bekräftat att USA:s president Donald Trump kommer att delta. Han väntas då sätta ytterligare press på europeiska länder att rusta upp sin försvarsförmåga, skriver tankesmedjan.

Även Rutte påminner om den uppmaningen.

Han menar att USA har burit en för stor börda alldeles för länge.

– USA:s allierade har breda axlar, och Europa och Kanada kommer att göra mer för vår gemensamma säkerhet. Och det kommer att backas upp av USA:s bergfasta engagemang för Nato.

Foto: Nato

Text: Redaktionen