25nov25

BEKRÄFTAT: Hushållen riskerar kraftig ökning – från och med 2024

2024 04 04

Energimarknadsinspektionen, Ei, har fattat beslut om elnätsföretagens intäktsramar för perioden 2024–2027.

Intäktsramarna anger taket för de avgifter som elnätsföretagen får ta ut av sina kunder under fyra år.

Nu står det klart att det högst tillåtna taket kommer att höjas betydligt för samtliga av Sveriges drygt 170 elnätsföretag.

– Intäktsramarna uppgår till totalt cirka 326 miljarder kronor (i 2022 års prisnivå), vilket är en ökning med ungefär 100 miljarder kronor jämfört med det intäktsutrymme som Ei fattade beslut om inför perioden 2020–2023. Utöver detta har vissa elnätsföretag möjlighet att föra med sig tidigare outnyttjat intäktsutrymme, framhåller Ei i sitt beslut.

Utrymmet ökar 

Ökningen på 100 miljarder riskerar att slå hårt mot svenska elkonsumenter, eftersom elnätsföretagen kan ta ut högre avgifter från sina kunder.

Energimarknadsinspektionen konstaterar att det nya taket sannolikt kommer leda till dyrare elnätsavgifter för kunder i hela Sverige.   

– Våra beslut innebär generellt sett att elnätsföretagens utrymme för att ta ut elnätsavgifter ökar. En del av ökningen av intäktsramarna förklaras av ett högre ränteläge och att komponenterna som används i elnätsverksamheten har ökat i pris, säger Tommy Johansson, avdelningschef på Energimarknadsinspektionen, i ett uttalande.  

Hur stora höjningarna blir beror på hur elbolagen agerar, enligt Tommy Johansson.

– Det kan variera väldigt mycket, beroende på omständigheterna för det enskilda nätföretagen och huruvida nätföretaget väljer att nyttja hela ramen eller inte, säger han till SR Ekot.

”Kan höja hutlöst mycket”

Energimarknadsinspektionen vill inte spekulera i hur stora höjningar det kan bli frågan om, men bransch- och arbetsgivarorganisationen IKEM har tidigare flaggat för att avgiften kommer höjas ”hutlöst mycket”.

–  Det innebär att elnätsägarna, och inte minst de stora aktörer som Ellevio, E.ON och Vattenfall, återigen kan komma att höja elnätsavgifterna för konsumenterna hutlöst mycket. Det kommer bli särskilt smärtsamt för hushållen med små marginaler och för den elintensiva industrin, framhöll organisationen i mitten av februari.

Kritiserar nuvarande modell

Energimarknadsinspektionen motiverar höjningen av intäktsramarna med att den nya nivån ska kompensera för ett högre ränteläge och prisökningar.

Tommy Johansson är dock inte nöjd med hur modellen fungerar.

– Vi anser att nuvarande reglering överkompenserar nätföretagen i förhållande till deras faktiska kostnader och ser därför ett behov av att utveckla metoden för hur elnätsföretagens intäktsramar beräknas framöver, säger han. 

Vill ändra beräkningsmodellen  

I dag utgår beräkningsmetoden för elnätsavgiften från en så kallad kapacitetsbevarande princip, som inte tar hänsyn till de faktiska kostnaderna när elnätet byggdes.

En modell som IKEM kritiserar starkt.

Organisationen framhåller att nuvarande system innebär att elnätsavgiften sätts utifrån vad det i dag skulle kosta att bygga ett elnät, inte utifrån de faktiska kostnaderna för när elnätet byggdes.

Malin Johansson, ansvarig  för energi- och klimatpolitik vid IKEM, efterlyser en helt ny modell.

– Systemet måste reformeras för att förhindra elnätsägarnas oskäliga vinster på konsumenternas bekostnad. Det är hög tid att se över och reformera systemet för elnätsavgifter. Konsumenterna förtjänar ett rättvist och transparent system som bygger på de faktiska anskaffningskostnaderna, säger hon.

Fakta elnätsavgiften

- Elnätsavgiften (elnätsavtalet) är kostnaden för transport av elen till hushåll eller företag via elnätet, och för drift och underhåll av elnätet.

- Elnätsföretagens intäkter regleras genom att Energimarknadsinspektionen (Ei) sätter ett tak för företagets totala intäkter.

- Regleringen innebär att Ei granskar skäligheten i elnätsföretagens avgifter för överföring och anslutning av el. Ei granskar att företagen inte tar ut för höga avgifter från sina kunder genom att på förhand fastställa en så kallad intäktsram för varje elnätsföretg. Intäktsramen sätter ett tak för elnätsföretagets sammanlagda intäkter under den kommande fyraårsperioden.

Källa: Energimarknadsinspektionen (Ei)

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen


26nov2025

JUST NU: Regeringen sågar sin egen miljardsatsning – ”pinsamt”

2025 11 26

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) går ut och sågar resultatet av regeringens storsatsning på arbetsmarknaden.

Regeringen har ofta basunerat ut sina stora satsningar på att få fler människor i arbete.

Färre ska gå på bidrag och fler ska jobba, har varit budskapet.

– För många människor lönar det sig inte att arbeta samtidigt som det finns ett omfattande utanförskap som måste brytas. Alla som kan jobba ska göra det, framhåller regeringen i ett uttalande.

I september meddelade regeringen ytterligare satsningar på att få fler i arbete under nästa år.

– Regeringen och Sverigedemokraterna avser därför att genomföra en omfattande bidragsreform för att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet. I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen att skjuta till cirka 1,5 miljarder kronor för att genomföra bidragsreformen, uppger regeringen.

Tidigare satsning

Samtidigt som man miljardsatsar framåt så kommer nu rapporter om att tidigare satsningar inte har gett önskat resultat.

I januari 2024, alltså för nästa två år sedan, inleddes en satsning på etableringsjobb.

Regeringen satsade runt en miljard, i ett upplägg där staten står för en tredjedel av lönen de första två åren av en anställning.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt - "välfärdspengar"

”Pinsamt”

Satsningen har resulterat i att 84 personer fått nya jobb under de två gångna åren.

Ett resultat som finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver som ”uselt”, rapporterar Aftonbladet.

Hon hade betydligt högre förväntningar på regeringens miljardsatsning.

– Definitivt mer än de som har blivit. Det är ju på gränsen till pinsamt att parterna inte lyckas med det de själva vill göra, säger Elisabeth Svantesson, till tidningen.

Kallar upp fack och arbetsgivare

Finansministern anser att regeringen har gjort vad de har kunnat, genom att skjuta till pengar.

Nu agerar Elisabeth Svantesson mot de som hon anser ansvariga för det misslyckade resultatet, nämligen facken och arbetsgivarna.

– Det har jag tröttnat på. Och jag vill att de förklarar sig om varför vi har ett så bedrövligt resultat, säger hon till tidningen.

Fackförbundet Unionen har tidigare uppgett att matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande är den stora utmaningen när det gäller satsningen på etableringsjobb.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig - pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


26nov2025

Dubbelt besked från Swedbank – ”de hör till förlorarna”

2025 11 26

Storbanken Swedbank går ut med dubbla besked gällande de svenska hushållen.

Den ekonomiska utvecklingen går åt rätt håll för många av de svenska hushållen.

Men inte för alla, enligt en färsk rapport från Swedbank.

- Efter några år av ekonomiskt stålbad ser hushållen ut att gå mot ljusare tider. Många har fått det bättre under 2024 och 2025 och med regeringens skattesänkningar på både inkomster och livsmedel 2026 finns det anledning för hushållen att se på framtiden med tillförsikt, säger Swedbanks privatekonom Arturo Arques, i ett uttalande.

”Kvar till sparande”

Jämfört med förra året är det nu fler hushåll som har fått mer pengar i plånboken, enligt rapporten ”Kvar till sparande”.

Men det positiva utveckling gäller inte för alla.

– Bäst möjligheter till sparande och konsumtion efter att boende och rimliga levnadskostnader är betalda finns bland sammanboende utan barn i bostadsrätt i kommuner med färre än 75 000 invånare, framhåller Swedbank.

Vissa har sämre möjligheter

Bland de som har det svårare att få pengarna att räcka återfinns exempelvis boende i större städer och ensamstående.

– Sämst möjligheter har bland andra ensamstående med barn i bostadsrätt i Stockholm, Göteborg och Umeå. De kommer att få svårt att spara 10 procent av sin disponibla inkomst under slutet av 2025, slår banken fast.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt – ”Välfärdspengar”

”Hör till förlorarna”

En annan grupp som inte får samma glädje av räntesänkningar och där utvecklingen inte ser lika positiv ut är bland de som bor i hyresrätt.

- Hushåll i hyresrätt hör också till förlorarna. De har normalt mindre marginaler och kan inte dra nytta av eventuella räntesänkningar på samma sätt som småhusägare och bostadsrättshavare, säger Arturo Arques.

Svårt med bil

En annan konsekvens för de som kämpar ekonomiskt kan vara att det är svårt att ha råd med bil.

Men bilen är för många ändå en nödvändighet.

– Ensamstående och unga vuxna har dock svårt att ha råd med bil, inte minst om de bor i Stockholm, Umeå, Göteborg och Gotland, uppger Swedbank.

LÄS MER: Välkända köksbutiker går i konkurs

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen