BEKRÄFTAT: Hemnet chockhöjer priserna

2024 08 14

Att köpa en annons på bostadssajten Hemnet kan svida i plånboken. 

På bara några år har Hemnet höjt sina annonspriser med flera hundra procent.

Numera kan det kosta uppemot 20 000 kronor att lägga upp sin bostadsannons på sajten.

Priset har skjutit i höjden de senaste åren.

År 2017 betalade en bostadssäljare i snitt cirka 1 000 kronor för en annons. I dag kostar en annons 6 300 kronor i genomsnitt, rapporterar radioprogrammet Plånboken som sänds i P1.

”Lavinartad”

Nu riktar mäklare och kunder kritik mot Hemnet. Bostadssajten kritiseras för att utnyttja sin dominanta ställning på marknaden.

Carl Troedsson, vd på fastighetsmäklarfirman Privatmäklaren, är en av många kritiker.

– Det är fler än jag som skulle beskriva prishöjningen som lavinartad, säger han till radion och berättar att många av hans kunder reagerar på den kraftiga prisökningen.

– Allt oftare ifrågasätts annonskostnaden. Folk minns när det sålde sin bostad förra gången, för några år sedan. Då kostade det inte alls så här mycket. Det är fler och fler som reagerar på att det är dyrt.

Hemnet svarar på kritiken

Staffan Tell, presstalesperson för Hemnet, svarar på kritiken.

– Jag förstår att man kan reagera på att det är en höjning, men vi vill att värdet ska reflekteras i prissättningen generellt, säger han i radioprogrammet.

Stefan Tell tillägger att Hemnet utvecklats mycket under de senaste åren, vilket enligt honom motiverar prishöjningen.

– Vi har fantastiskt duktiga produktutvecklare som jobbar varje dag med att utveckla sajten. Den har blivit mycket bättre jämfört med för tio år sedan. Vi har också utvecklat produkterbjudandet. I dag finns det betydligt fler olika produkter i olika prisklasser.

Fakta Hemnet

- Hemnet driver Sveriges ledande bostads­plattform.

- Bolaget grundades som ett branschinitiativ 1998 och har sedan dess utvecklats till en marknadsplats för bostads­marknaden.

- Hemnet är noterat på Stockholm Nasdaq (“HEM”).

Foto: Hemnet

Text: Redaktionen


22 okt 26

Panik i Ukraina – nu agerar Donald Trump

2026 10 23

Ukrainas tillgång till satellitnätverket Starlink har begränsats.

Händelsen har skapat panik bland den ukrainska ledningen och landets militär, rapporterar Wall Street Journal.

Begränsningen har bland annat inneburit att drönare inte kunnat flyga snabbare än 160 kilometer i timmen, vilket har fått stora konsekvenser för Ukrainas försvars- och attackförmåga.

Skyller på varandra

Starlinks ägare Elon Musk har förnekat att han begränsat hastigheten för det krigsdrabbade landet.

Musk har framhållit att det är president Trump som ytterst beslutar om eventuella begränsningar av systemets hastighet och användning.

Vita huset lägger dock ansvaret på Musk.

– Det är ett privat företag; presidenten driver inte företaget och kan inte instruera det företaget att göra någonting, har utrikesminister Marco Rubio sagt.

Trump agerar

Nu uppges president Donald Trump agera.

Enligt uppgifter till Wall Street Journal har Trump ringt Elon Musk och bett honom att återställa Starlink för Ukraina.

Kort efter samtalet ska Starlink fungera bättre, enligt tidningens källor.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger dock att hastigheterna för Starlink ännu inte har återställts helt, rapporterar Reuters.

Läs också: Partisaner slår till mot Moskva 

Avgörande för Ukraina

Den militära versionen av Starlink kallas för Strashield och har varit en central del av Ukrainas försvar sedan krigets första dagar.

Via satellitsystemet har den ukrainska militären säkrat tillgången till internet.

Starshield har gjort det möjligt för ukrainska trupper att styra drönare, dela drönarbilder i realtid och kommunicera i områden där mobilnätens täckning har slagits ut. 

Andra läser: Svensk bilhandlare i konkurs

Foto: Official White House Photo

Text: Redaktionen


22 okt 2026

Pinkod till bankkort ska försvinna – det här ersätter

2026 10 22

Tiderna med att knappa in en kod på fyra siffror när du betalar med ditt bankkort är på väg att ta slut.

Redan idag har metoden börjat fasas ut i och med att “blipptekniken” tagit över allt mer när det gäller mindre köp i butik. Nu kan koden dock snart vara ett minne blott även vid större köp.

Ny teknik är nämligen på väg att etablera sig i västvärlden, rapporterar franska Presse-Citron. Det är det så kallade biometriska bankkortet som introduceras, som innebär att kunden istället placerar sitt finger på en inbyggd sensor i kortet.

Den franska industrijätten Thales håller just nu på att utveckla tekniken.

– Det finns inte längre något behov av att ange din hemliga kod eftersom kortet omedelbart känner igen ditt finger, säger Frédéric Martinez, produktmarknadschef på Thales, till tekniksajten.

En tidsfråga

I Frankrike har nu flera stora banker börjat fasa ut pinkoderna och ersätta dem med den nya tekniken. Sannolikt är det bara en tidsfråga innan fler länder hänger på.

Fördelen anses vara säkerheten. Ett fingeravtryck är unikt, medan en kriminell med förhållandevis enkla medel skulle kunna lägga beslag på bankkoden.

Den franska tidningen menar dock att kunderna hittills är relativt splittrade. En del beskrivs som entusiastiska, andra ser inte någon anledning att förändra det nuvarande systemet.

– Men förändringen har definitivt börjat, skriver tekniksajten.

Andra läser: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Inopererade chip

Biometriska lösningar för betalningar är i sig inget nytt, men blir allt mer kreativa. Idag har tusentals svenskar ett inopererat chip i handen som på sikt kan ersätta kreditkort, passerkort och biljetter, rapporterade SVT i fjol.

Och redan 2019 införde Mastercard till exempel att du skulle kunna betala med hjälp av fingeravtryck eller ansiktsigenkännig. Men hittills har det handlat om köp på nätet.

– Biometri matchar konsumentens förväntningar på ännu säkrare och smidigare betalningslösningar i sin allt mer digitala livsstil. Det gör köpet mycket enklare då konsumenten slipper komma ihåg lösenord utan istället använda sitt fingeravtryck eller en bild av sig själv för att autentisera köpet. Något som kommer såväl konsumenter, handlare och banker till nytta, sade Mastercards dåvarande regionchef för Norden och Baltikum vid tillfället.

Andra läser: Biljätte kollapsar

Foto: Axfood resp Jonas Leupe

Text: Redaktionen