Det visar en färsk sammanställning från Matpriskollen.

Enligt undersökningen blev matpriserna stillastående i maj, trots att inflationen fortsätter sjunka i Sverige.

Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen, tror att de uteblivna sänkningarna kan bero på kundernas köpbeteende.

– En handlare sänker inte priset om kunderna kommer tillbaka. Vi måste vara multilojala och jämföra priserna mellan olika butiker. Då tvingar man de dyrare att sänka priserna för att inte tappa kunder, säger han i ett uttalande.

Här är matjätten som höjer priserna

Den svenska livsmedelsmarknaden domineras av tre stora aktörer, Coop, Ica och Axfood som äger Hemköp och Willys.

Matpriskollens undersökning visar att endast en av dem har höjt priserna under de tre senaste månaderna, medan övriga två i snitt hamnar på plus minus noll. 

Matjätten som pekas ut är Ica. I snitt har priserna ökat med 0,4 procent i kedjans butiker under de tre senaste månaderna.

Detta trots att Ica tidigare aviserat att man investerar miljard kronor i att sänka ordinariepriser och bibehålla priser som redan anses hålla låg nivå.

– Pris är fortfarande viktigt för våra kunder och därför är det mer aktuellt än någonsin att vi investerar i långsiktigt bättre priser. Flera ICA-butiker, framför allt de större, och Rimi-butikerna påbörjade redan under förra året investeringar i sänkta priser och i mars började utrullningen av den tidigare annonserade prissatsningen i Sverige, sa Icas vd Nina Jönsson i april.

Får stor påverkan

Om Ica började sänka priserna skulle det få stor påverkan på övriga marknaden, konstaterar Matpriskollens Ulf Mazur.

– Eftersom Ica är störst i den svenska dagligvaruhandeln med ungefär halva marknaden så skulle det få en stor effekt för den allmänna matprisbilden i Sverige om denna sänkning också skulle nå konsumenterna. Vi fortsätter därför att följa utvecklingen, säger han.

Under årets första kvartal tog Ica marknadsandelar och redovisade gröna siffror. Nettoomsättningen ökade med 7,4 procent till 37,1 miljarder kronor jämfört med 34,6 miljarder kronor under samma period i fjol. Rörelseresultatet ökade från 1 293 miljoner kronor till 1 490 miljoner kronor.

– Svenska folket ökar därmed inköpen i Ica-butikerna utan att priserna sänkts. Kan det vara så att vi ser en återgång till tidigare köpmönster som gynnar Ica, kommenterar Ulf Mazur.

Foto: M. L. Kim

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen