BEKRÄFTAT: Här är jobben som gör flest sjuka

2023 10 29

Var fjärde person har hälsobesvär på grund av sitt jobb.

Enligt en ny undersökning från Arbetsmiljöverket har 1,3 miljoner svenskar hälsobesvär på grund av jobbet.

Bland de vanligaste besvären är trötthet, fysisk smärta och värk i kroppen, samtidigt som ångest och oro är återkommande problem.

Den största anledningen till hälsobesvären har att göra med arbetsbelastningen.
Det rapporterar Göteborgs-Posten.

“Är varningssignaler”

Arbetsmiljöverket framhåller att arbetsrelaterade hälsobesvär leder till en högre frånvaro från jobbet.

– Arbetsorsakade besvär är varningssignaler som arbetsgivare behöver fånga upp och åtgärda i tid, innan de leder till långa sjukskrivningar eller att personal slutar, säger enhetschefen Ann Ponton Klevestedt.

– En av tre som har besvär uppger att de har fått stöttning av sin chef. Det är alldeles för få, eftersom vi vet att en god dialog på arbetsplatsen är grunden för ett bra, förebyggande arbetsmiljöarbete.

Ger flest besvär

Vissa yrken tycks innebära större hälsobesvär än andra.

Bland de jobb som i högst grad associeras med hälsomässiga problem finns grundskollärare och fritidspedagoger, undersköterskor, bibliotekarier, sjuksköterskor, golvläggare och takmontörer.

Även förskollärare, museiintendenter och VVS-montörer har generellt fler hälsobesvär än andra yrken.

Ger minst besvär

Bland de yrken där lägst andel av de arbetande uppger att de har arbetsrelaterade hälsobesvär finns banktjänstemän, civilingenjörer, IT-arkitekter, jurister, revisorer, finansanalytiker och fondförvaltare.

Även redovisningsekonomer, HR-specialister och organisationsutvecklare har mindre problem än snittet.

Vanligaste orsakerna

Bland de vanligaste orsakerna till hälsobesvär finns hög arbetsbelastning, påfrestande arbetsställningar och krävande kunder, patienter eller elever.

– Det är allvarligt eftersom för hög arbetsbelastning på sikt kan leda till stress och svår sjukdom, säger Ann Ponton Klevestedt.

Foto: M. Bjork

Text: Redaktionen

Biltema inleder bojkott

2024 11 29

I morgon, fredag, är det dags för årets stora köpfest.

Black Friday står för dörren och många butiker väljer att hoppa på reatåget.

Men en stor aktör i Sverige kommer inte att delta.

Giganten Biltema, som har 61 varuhus i Sverige, väljer att bojkotta Black Friday-festen.

– Vi tror inte på att locka kunder med stora rabatter en gång om året, säger Johan Gerdevåg, marknadschef på Biltema.

– Vår strategi är att erbjuda bra priser hela året, så att alla ska kunna köpa det de behöver när de behöver det. Det är viktigt för oss att kunderna kan lita på att vi alltid har låga priser, inte bara på Black Friday.

Avstår ”intensiv priskonkurrens”

Enligt Gerdevåg väljer Biltema att lägga fokus på ”långsiktiga, rättvisa priser”, i stället för att delta i vad han beskriver som en intensiv priskonkurrens på Black Friday.

– Vår målsättning är att alla våra kunder ska kunna ha en rikare fritid med hjälp av våra produkter. Genom att hålla låga priser året runt kan vi göra det möjligt för fler att njuta av sina fritidsintressen, oavsett om det är på vinter, sommar eller någon annan tid på året.

Handeln väntas öka

Årets stora reavecka inleddes i måndag med Black Week och kulminerar under morgondagen då Black Friday går av stapeln.

Försäljningen väntas öka jämfört med föregående år.

Bransch- och arbetsgivarorganisationen Svensk Handel förutspår att försäljningen under Black Week når 9,7 miljarder kronor, vilket är en ökning från fjolårets 8,7 miljarder kronor.

– Efter flera år av lågkonjunktur är det många handelsföretag som fortfarande befinner sig i en pressad situation, säger Maria Mikkonen, chefsekonom på Svensk Handel och fortsätter:

– Givet konsumenternas prismedvetenhet tror vi också att många väntat med att göra inköp, för att kunna köpa produkter till ett rabatterat pris. Det är ytterligare en förklaring till varför vi ser en ökning jämfört med föregående år, och vi gläds åt denna positiva signal. Nu hoppas vi på ett högt tryck i såväl butik som online.

Foto: Biltema (CC)

Text: Redaktionen

Våga säg ”förbjudna ordet” – ÖB uppmanar svenska folket

2024 11 29

Sverige överbefälhavare Michael Claesson anser att allmänheten måste vänja sig vid ett ord som tidigare har väckt upprörda känslor.

Det var under konferensen Folk & försvar i Sälen som Claessons företrädare Micael Bydén fick kritik efter att ha använt ”k-ordet” på scen, det vill säga ordet krig.

– När den svenske överbefälhavaren Micael Bydén på Folk och försvar uppe i ett iskallt Sälen slår fast att svenska folket ”mentalt måste förbereda sig för krig” – då är det nog inte bara jag som hör en hemlig längtan efter att äntligen få pröva de svenska stridskrafterna, skrev bland annat den socialdemokratiska debattören Göran Greider i Dagens Nyheter.

Barn blev rädda

Barnrättsorganisationen Bris riktade också kritik.

– För barn som har lätt att känna oro eller redan är oroliga för att det ska bli krig, blev det svårt när de möttes av inlägg i sociala medier och hörde vuxna på nyheterna prata om krig. Det har varit många år nu med stora händelser som påverkat barns vardag negativt med pandemi, krig i Ukraina, ekonomisk kris, ökat våld i kriminella nätverk och kriget i Gaza, sade Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris.

– Många barn bär på en grundoro som blev värre av den här nyheten.

Måste våga säga ordet

Sveriges nya ÖB Michael Claesson förstår inte kritiken.

Han anser att det är Försvarsmaktens plikt att informera om risken för krig. Att våga använda och lyssna till ordet ingår i en mental upprustning av allmänheten, menar ÖB.

– Varje gång vi sätter oss på ett flygplan är det en säkerhetsgenomgång där personalen pratar om vad vi ska göra om planet störtar. Ingen blir särskilt upprörd. Jag betraktar inte omvärldsutvecklingen som en tågkrasch i slow motion, men jag gör fel i min befattning om jag inte tänker det värsta, säger han till Di och fortsätter:

– Då menar jag också att kommunicera om det. Inte för att skrämma eller för att vi ska få mer pengar, utan för att vi inte kan bortse från delar av utfallsrummet som faktiskt kan inträffa.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen