BEKRÄFTAT: Här är jobben som gör flest sjuka

2023 10 29

Var fjärde person har hälsobesvär på grund av sitt jobb.

Enligt en ny undersökning från Arbetsmiljöverket har 1,3 miljoner svenskar hälsobesvär på grund av jobbet.

Bland de vanligaste besvären är trötthet, fysisk smärta och värk i kroppen, samtidigt som ångest och oro är återkommande problem.

Den största anledningen till hälsobesvären har att göra med arbetsbelastningen.
Det rapporterar Göteborgs-Posten.

“Är varningssignaler”

Arbetsmiljöverket framhåller att arbetsrelaterade hälsobesvär leder till en högre frånvaro från jobbet.

– Arbetsorsakade besvär är varningssignaler som arbetsgivare behöver fånga upp och åtgärda i tid, innan de leder till långa sjukskrivningar eller att personal slutar, säger enhetschefen Ann Ponton Klevestedt.

– En av tre som har besvär uppger att de har fått stöttning av sin chef. Det är alldeles för få, eftersom vi vet att en god dialog på arbetsplatsen är grunden för ett bra, förebyggande arbetsmiljöarbete.

Ger flest besvär

Vissa yrken tycks innebära större hälsobesvär än andra.

Bland de jobb som i högst grad associeras med hälsomässiga problem finns grundskollärare och fritidspedagoger, undersköterskor, bibliotekarier, sjuksköterskor, golvläggare och takmontörer.

Även förskollärare, museiintendenter och VVS-montörer har generellt fler hälsobesvär än andra yrken.

Ger minst besvär

Bland de yrken där lägst andel av de arbetande uppger att de har arbetsrelaterade hälsobesvär finns banktjänstemän, civilingenjörer, IT-arkitekter, jurister, revisorer, finansanalytiker och fondförvaltare.

Även redovisningsekonomer, HR-specialister och organisationsutvecklare har mindre problem än snittet.

Vanligaste orsakerna

Bland de vanligaste orsakerna till hälsobesvär finns hög arbetsbelastning, påfrestande arbetsställningar och krävande kunder, patienter eller elever.

– Det är allvarligt eftersom för hög arbetsbelastning på sikt kan leda till stress och svår sjukdom, säger Ann Ponton Klevestedt.

Foto: M. Bjork

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Tung smäll för alla som tankar bilen

2023 11 29

Regeringen och Sverigedemokraterna har lovat väljarna att priserna på bensin och diesel ska pressas ner.

Tidöpartierna har sänkt bränsleskatten och vid årsskiftet sänks den så kallade reduktionsplikten till sex procent.

Enligt SD och regeringen kan sänkningen  resultera i att det blir ungefär 5,50 kronor billigare per liter diesel inklusive moms att tanka redan 2024.

För 2025 och 2026  beräknas dieselpriset bli över 6 respektive 7 kronor lägre.

Uppgifter: Extra kostnad tillkommer

Nu kommer dock ett dystert besked för den som hoppas på betydligt lägre drivmedelspriser.

I ett utkast till regeringens klimathandlingsplan, som DN tagit del av, framgår det att regeringen planerar att skapa ett eget system som lägger på en extra kostnad för den som tankar sin bil.

Den nya avgiften skulle innebära att bensin och diesel återigen blir dyrare.

– Särskilt om systemet utformas så att det tvingar ner utsläppen från transporter ända till de nivåer som Sverige har åtagit sig inom EU-systemet att nå till 2030, framhåller DN.

Ställer krav på Sverige

Bakgrunden till det eventuella beslutet är att regeringen pressas av EU:s utsläppsmål för transportsektorn.

Unionen kräver att Sverige gör något drastiskt åt de ökade utsläppen redan till 2030.

Läget är kritiskt.

Regeringens egna beräkningar visar att utsläppen inom transportsektorn kommer att öka med uppemot 30 miljoner ton till 2030.

Oense

Tidöpartierna är inte överens om det nya systemet.

Sverigedemokraterna motsätter sig förslaget, uppger DN.

Tidningen beskriver hur en ”dragkamp” pågår på statsrådsberedningen, som har ansvar för att leda och samordna arbetet i Regeringskansliet.

Hotat med regeringskris

För Sverigedemokraterna är lägre drivmedelspriser en hjärtefråga.

Partiet har gått så långt som att hota med regeringskris om inte drivmedelspriserna sjunker drastiskt efter årsskiftet.

– Det kommer komma en förändring som är ganska markant och substantiell till årsskiftet. Det kan vi vara 99,9 procent säkra på, annars har vi regeringskris, sa SD:s ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt till TV4 Nyheterna i slutet av mars.

Efter hotet har dock SD närmat sig regeringens klimatpolitik.

För drygt två veckor sedan meddelade  partiets klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen att SD ställer sig bakom Sveriges klimatmål till 2045.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp E. Akyurt

Text: Redaktionen

Krisbesked från Coop – ”vi beklagar”

2023 11 28

Coop tvingas vidta extraordinära åtgärder för att lösa en svår ekonomisk situation.

Matbutiken drar ned på kostnader värda 300 miljoner kronor.

Förändringen är en del av en stor omställning av organisationen som företaget menar ska “öka konkurrenskraften och ge bättre priser och erbjudanden", skriver Coop i ett pressmeddelande.

Men de potentiella prissänkningar kommer till ett annat stort pris.

100 personer får sparken för att Coop ska kunna driva igenom den nya organisationen.

– Coops uppdrag är att skapa ekonomisk nytta för våra drygt 3,9 miljoner medlemmar, säger Marie Nygren, vd på Coop Sverige, i företagets pressutskick.

"Kraftiga kostnadsökningar"

Marie Nygren pekar på omvärldsförändringarna de senaste åren, som framför allt eskalerat efter Rysslands invasion av Ukraina, och som orsakat kraftiga konsekvenser på ekonomin även här i Sverige.

– De senaste årens kraftiga kostnadsökningar för bland annat inköp av varor, energi, transporter och höjda hyror gör att vi måste anpassa organisationen för att ge förutsättningar för ett lönsamt Coop i Sverige, säger Marie Nygren.

– Ett starkt Coop kan ta matchen med konkurrenterna och skapa både medlemsnytta och bidra till ökad hållbarhet.

"Beklagar" uppsägningarna

Att 100 personer måste lämna sitt jobb är ett nödvändigt ont.

Enligt Marie Nygren är beskedet Coop ger “beklagligt”.

– Vi kommer att göra vad vi kan för att hjälpa dem vidare i sina yrkesliv, lovar Coop-vd.n.

Den nya organisationen börjar gälla från och med 1 januari 2024.

Företaget kommer då också att inleda driften av en ny, helautomatiserad varuterminal i Eskilstuna – vilket beskrivs som den största investeringen för Coop i modern tid.

– Det är en framtidssatsning som under många decennier ska leverera en kostnadseffektiv och driftsäker logistik och varuhantering för hela Coop i Sverige. Varuterminalen är en av förutsättningarna för att klara konkurrensen och samtidigt bidra till ökad hållbarhet, säger Marie Nygren.

Tvingats stänga butiker

Så sent som för en månad sedan tvingades Coop stänga fem butiker i Sverige.

Affärerna har länge haft ekonomisk uppförsbacke.

– I detta fall har berörda butiker, trots ett flertal insatser, fortsatt att gå med förlust. Och vi ser inte att utvecklingen går att vända inom överskådlig tid, sade Meta Persdotter, vd för Coop Butiker och Stormarknader, vid tillfället.

Foto: Coop

Text: Redaktionen