Det råder en besvärande utveckling på arbetsmarknaden i Sverige.

Allt fler arbetstagare upplever att deras jobb är psykiskt ansträngande.

I dagsläget menar 52 procent av de som arbetar att jobbet tär på det mentala, den högsta siffran sedan mätningen började för 40 år sedan.
Det rapporterar Dagens Nyheter.

Svårt att koppla bort

Utvecklingen är unik och aldrig tidigare har så många upplevt sina jobb som psykiskt ansträngande, enligt siffror från Statistiska centralbyrån.

– Andelen har aldrig tidigare varit över 50 procent sedan frågan började ställas 1980–1981. Samtidigt svarar allt fler att de har svårt att koppla bort jobbet när de är lediga, säger Anne Danielsen Rackner, som är utredare på SCB.

Grupper pekas ut

Två grupper pekas ut i samband med undersökningen, som visar att kvinnor och tjänstemän upplever sina yrken som mer psykiskt krävande än snittet.

– Det är vanligare med ett psykiskt ansträngande arbete bland kvinnor än bland män, 57 respektive 49 procent. Det är även vanligare bland personer i tjänstemannayrken än bland dem som har ett arbetaryrke, 57 respektive 46 procent, fortsätter Danielsen Rackner.

Många mår dåligt

Samtidigt visar en ny undersökning från Arbetsmiljöverket att var fjärde person som arbetar har hälsobesvär på grund av sina jobb.

– Den vanligaste orsaken till hälsobesvär av arbetet är, liksom tidigare, för hög arbetsbelastning. Det gäller oavsett kön, ålder eller inkomst. Det är allvarligt eftersom för hög arbetsbelastning på sikt kan leda till stress och svår sjukdom, säger myndighetens enhetschef för statistik och analys Ann Ponton Klevestedt.

Leder till frånvaro

Myndigheten framhåller även att det dåliga måendet leder till frånvaro.

– Arbetsorsakade besvär är varningssignaler som arbetsgivare behöver fånga upp och åtgärda i tid, innan de leder till långa sjukskrivningar eller att personal slutar, fortsätter Ponton Klevestedt.

Foto: Arlington Research

Text: Redaktionen

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen