Det råder en besvärande utveckling på arbetsmarknaden i Sverige.

Allt fler arbetstagare upplever att deras jobb är psykiskt ansträngande.

I dagsläget menar 52 procent av de som arbetar att jobbet tär på det mentala, den högsta siffran sedan mätningen började för 40 år sedan.
Det rapporterar Dagens Nyheter.

Svårt att koppla bort

Utvecklingen är unik och aldrig tidigare har så många upplevt sina jobb som psykiskt ansträngande, enligt siffror från Statistiska centralbyrån.

– Andelen har aldrig tidigare varit över 50 procent sedan frågan började ställas 1980–1981. Samtidigt svarar allt fler att de har svårt att koppla bort jobbet när de är lediga, säger Anne Danielsen Rackner, som är utredare på SCB.

Grupper pekas ut

Två grupper pekas ut i samband med undersökningen, som visar att kvinnor och tjänstemän upplever sina yrken som mer psykiskt krävande än snittet.

– Det är vanligare med ett psykiskt ansträngande arbete bland kvinnor än bland män, 57 respektive 49 procent. Det är även vanligare bland personer i tjänstemannayrken än bland dem som har ett arbetaryrke, 57 respektive 46 procent, fortsätter Danielsen Rackner.

Många mår dåligt

Samtidigt visar en ny undersökning från Arbetsmiljöverket att var fjärde person som arbetar har hälsobesvär på grund av sina jobb.

– Den vanligaste orsaken till hälsobesvär av arbetet är, liksom tidigare, för hög arbetsbelastning. Det gäller oavsett kön, ålder eller inkomst. Det är allvarligt eftersom för hög arbetsbelastning på sikt kan leda till stress och svår sjukdom, säger myndighetens enhetschef för statistik och analys Ann Ponton Klevestedt.

Leder till frånvaro

Myndigheten framhåller även att det dåliga måendet leder till frånvaro.

– Arbetsorsakade besvär är varningssignaler som arbetsgivare behöver fånga upp och åtgärda i tid, innan de leder till långa sjukskrivningar eller att personal slutar, fortsätter Ponton Klevestedt.

Foto: Arlington Research

Text: Redaktionen

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen