Det råder en besvärande utveckling på arbetsmarknaden i Sverige.

Allt fler arbetstagare upplever att deras jobb är psykiskt ansträngande.

I dagsläget menar 52 procent av de som arbetar att jobbet tär på det mentala, den högsta siffran sedan mätningen började för 40 år sedan.
Det rapporterar Dagens Nyheter.

Svårt att koppla bort

Utvecklingen är unik och aldrig tidigare har så många upplevt sina jobb som psykiskt ansträngande, enligt siffror från Statistiska centralbyrån.

– Andelen har aldrig tidigare varit över 50 procent sedan frågan började ställas 1980–1981. Samtidigt svarar allt fler att de har svårt att koppla bort jobbet när de är lediga, säger Anne Danielsen Rackner, som är utredare på SCB.

Grupper pekas ut

Två grupper pekas ut i samband med undersökningen, som visar att kvinnor och tjänstemän upplever sina yrken som mer psykiskt krävande än snittet.

– Det är vanligare med ett psykiskt ansträngande arbete bland kvinnor än bland män, 57 respektive 49 procent. Det är även vanligare bland personer i tjänstemannayrken än bland dem som har ett arbetaryrke, 57 respektive 46 procent, fortsätter Danielsen Rackner.

Många mår dåligt

Samtidigt visar en ny undersökning från Arbetsmiljöverket att var fjärde person som arbetar har hälsobesvär på grund av sina jobb.

– Den vanligaste orsaken till hälsobesvär av arbetet är, liksom tidigare, för hög arbetsbelastning. Det gäller oavsett kön, ålder eller inkomst. Det är allvarligt eftersom för hög arbetsbelastning på sikt kan leda till stress och svår sjukdom, säger myndighetens enhetschef för statistik och analys Ann Ponton Klevestedt.

Leder till frånvaro

Myndigheten framhåller även att det dåliga måendet leder till frånvaro.

– Arbetsorsakade besvär är varningssignaler som arbetsgivare behöver fånga upp och åtgärda i tid, innan de leder till långa sjukskrivningar eller att personal slutar, fortsätter Ponton Klevestedt.

Foto: Arlington Research

Text: Redaktionen

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi 

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text: Redaktionen