SVERIGE: Estonia ska undersökas på nytt

2022 06 06

De kommande dagarna inleds årets andra undersökning av Estonias vrak som ligger på botten av Östersjön.

I slutet av maj genomförde den estländska haverikommissionen en laserscanning av Estonias vrak.

Den här gången ska vraket undersökas med hjälp av fotogrammetri under ledning av Statens haverikommission (SHK), rapporterar SVT Nyheter.

– Det vi ska göra nu handlar främst om att dokumentera fartyget med fotografi och ta ett mycket stort antal fotografier som kan sättas samman till en 3D-bild av fartyget, säger SHK:s ställföreträdande generaldirektör Jonas Bäckstrand till SVT.

Analysera skador

Enligt Jonas Bäckstrand ger den nya undersökningen en möjlighet att se detaljer, analysera eventuella skador, och få en tydlig överblick av fartyget.

– Vi vill se själva om det finns några hål under bildäck för att avgöra om det kommit in vatten någon annanstans än från öppningen som rampen lämnade, säger Jörgen Sachau, utredningsledare på Statens Haverikommission, till SR Ekot.

Bakgrund

Bakgrunden till de nya undersökningarna är dokumentärfilmen ”Estonia – fyndet som förändrar allt”, som sändes 2020.

I dokumentären visades tidigare okända hål på botten av fartygets styrbordssida. Efter upptäckten spekulerades det vilt om nya orsaker till katastrofen 1994.

Resultatet av sommarens undersökningar förväntas dröja. Det kan ta flera månader innan materialet hunnits analyserats och ett resultat kan presenteras, rapporterar SVT.

Fakta Estoniakatastrofen

Den 28 september 1994 strax före klockan ett på natten sjönk passagerarfärjan m/s Estonia mitt ute i Östersjön.
M/s Estonia var på väg från Estlands huvudstad Tallinn till Stockholm.
Ombord fanns 989 personer. 852 av dem dog. Bara 137 kunde räddas ur vattnet.
Sveriges regering beslutade att olyckan skulle undersökas. De två största frågorna var: Hur kunde olyckan ske? Skulle Estonia bärgas? Att bärga ett fartyg betyder att plocka upp det ur havet.
Den svenska regeringen bad Statens haverikommission att undersöka olyckan. Haverikommissionen är en grupp experter som undersöker vad som hänt när det sker en större olycka.
Haverikommissionen skrev en stor rapport där de berättade om hur Estonia sjunkit. Olyckan berodde på att fartygets bogvisir hade lossnat och att mycket stora mängder vatten kommit in i fartyget och gjort så att det sjönk väldigt snabbt.
Källa: Sjöhistoriska museet

Foto: M. Okon

Text: Redaktionen

Kraftigt regn och åska – här brakar det loss i dag

2026 08 28

Vädret slår om i stora delar av landet under fredagen.

Detta i samband med att ett stort nederbördsområde drar in över Sverige.

Stora delar av landet bör stålsätta sig för ordentligt ruskväder.

– Omfattande regn och åska drar in från sydväst, framhåller vädertjänsten Klarts meteorolog Lasse Rydqvist.

Här slår det till först

Nederbördsområdet når västra Sverige under eftermiddagen innan det breder ut sig över andra delar av landet.

– I eftermiddag rör sig dess frontzon in över Västkusten med regn och åska. Under den andra halvan av dagen breder det ut sig över Götaland, Svealand och sydvästra Norrland, uppger SMHI i sin prognos.

I Västsverige kan det dundra på ordentligt.

– Det kan bli kraftig åska under fredagen och lördagen i Västsverige, säger TV4:s meteorolog Ulrika Elvgren till kanalen.

– Hela landet får en släng av sleven, och sedan blir det väldigt svajigt väder in mot nästa vecka, fortsätter hon.

Drar vidare

Ruskvädret håller i sig under helgen.

– Lokalt med åska i Svealand och södra Norrland, framhåller Klarts Lasse Rydqvist

Störst nederbördsmängder väntas över de norra delarna av landet.

– I morgon ligger fronten över de östra landskapen och Norrland och således är det där vi finner det mest ihållande regnet. I landets sydvästra delar väntas mer skurbetonat regn med perioder av uppehåll, uppger SMHI.

ANDRA LÄSER: Eldinferno i Ryssland – flera dödsfall

Plocka fram paraplyet

Nästa vecka väntas fortsatt ostadigt väder.

Redan under måndagen drar nästa lågtryck in över Sverige.

Stora regnmängder faller över Götaland under måndagen, medan skurar väntas på flera håll i resten av landet.

– Under tisdag och onsdag fortsätter regnet vidare norrut över Svealand och Norrland, medan det i Götaland blir mer skurbetonat. Det ostadiga vädret ser sedan även ut att bestå in över nästa helg, uppger SMHI.

LÄS OCKSÅ: Fler svenskar väljer bort elbilar

Foto: F. Mittermeier

Text: Redaktionen

Tu-95-bombplan attackerat

2026 08 28

Ett ryskt bombplan av typen Tu-95 har skadats.

Ukraina har slagit till mot en rad måltavlor i Ryssland.

Bland annat har oljeraffinaderiet Jaroslavl träffats av Kyjivs drönare.

Samtidigt har ett ryskt bombplan av typen Tu-95 skadats, rapporterar Kyiv Independent.

Bombplan attackerat

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bekräftar attacken mot bombplanet.

Han förklarar att attacken riktades mot den stora flygbasen i Engels i Saratov oblast, nära gränsen till Kazakstan.

– I Rysslands Engels träffade krigare från den ukrainska säkerhetstjänsten SBU:s Alfagrupp ett Tu-95MS-missilbärande flygplan. Det är dessa flygplan som utför anfall mot Ukraina, framhåller Zelenskyj.

Bekräftar skadorna

Analytiker har tittat på bilder och filmklipp som visar skadorna på bombplanet.

Telegramkanalen Stratehichna Aviatsiia, som följer rysk luftfart och övervakar drönar- och robotrobotavfyringar, bekräftar träffen.

– Anfallet träffade ett Tu-95MS-flygplan, närmare bestämt flygplanets vinge. Flygplanet kan inte repareras, menas det enligt Ukrainska Pravda.

Läs mer: Ryssarna flyr – två länder står med öppna armar

Det är Tu-95MS

Tu-95MS är ett strategiskt robotbärande bombplan från sovjettiden som för närvarande används av Ryssland.

Enligt Ukrainas militära underrättelsetjänst använder ryska styrkor denna typ av flygplan för att beskjuta Ukraina med kryssningsrobotarna Kh-101, Kh-555 och Kh-55.

Raffinaderi träffat

Bilder och filmklipp som sprids på sociala medier visar samtidigt åtminstone två bränder vid oljeraffinaderiet Jaroslavl.

Även det bekräftar den ukrainske presidenten.

– Under det senaste dygnet slog krigare ur våra ukrainska försvarsstyrkor till mot ett oljeraffinaderi i Jaroslavlregionen. Avståndet är 1 000 kilometer från frontlinjen, menar han.

Ukraina har också slagit till mot måltavlor i Svarta havet enligt presidenten.

Läs mer: Krisläge för Trump – sätter sig på planet direkt

Foto: By Sergey Kustov - commons.wikimedia, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen