BEKRÄFTAT: Efterlängtat besked för alla mobilanvändare

2023 03 29

I slutet av 2024 väntas ett besked som kommer att underlätta livet för många i Sverige.

Alla mobiltelefoner, surfplattor, trådlösa hörlurar, bärbara datorer och digitalkameror som säljs i Sverige kommer från och med slutet av nästa år att ha samma laddare, USB-C.

Det framgår av en promemoria från Finansdepartementet som nu föreslår ändringar i radioutrustningslagen.

Ändringarna sker till följd av ett EU-direktiv.

– Vi vill se en gemensam laddningsstandard inom EU när det gäller trådbunden laddning av konsumentnära produkter såsom mobiltelefoner.

– Detta kommer att bli möjligt från slutet av nästa år och konsumenter kommer då att kunna använda samma typ av laddare till sina mobiltelefoner och surfplattor. Det här är också ett viktigt steg i att minska det elektroniska avfallet, säger civilminister Erik Slottner (KD).

Införs stegvis

De nya reglerna kommer att införas stegvis.

I slutet av 2024 måste bland annat alla mobiler, surfplattor och digitalkameror som säljs ha USB-C-uttag.

Från och med våren 2026 gäller samma regler även för bärbara datorer.

Enligt de nya reglerna behöver konsumenterna därför inte längre en ny laddare varje gång de köper nytt. En enda laddare kommer att kunna användas för den utrustning som omfattas av direktivet.

–Konsumenter kommer också kunna välja att köpa utrustningen utan en laddare, framhåller regeringen.

Sparar miljarder

Det nya direktivet kommer att innebära en ekonomisk lättnad för miljontals konsumenter i Sverige.

När EU lade fram förslaget under framhävde unionen att den nuvarande situationen är "extremt slösaktig".

Enligt EU spenderar europeiska konsumenter drygt 2,4 miljarder euro per år på att köpa fristående laddare till sina elektroniska enheter.

Apple är kritiska

Den amerikanska teknikjätten Apple har kritiserat projektet med en gemensam laddare för samtliga enheter. De anser att beslutet riskerar att ”bromsa innovationen” och skapa mer föroreningar.

Men klagomålen viftas bort av EU-kommissionen.

– Jag tvivlar inte alls på att de kommer att fortsätta innovera. Vi arbetar för konsumenterna, inte för företagen. Vi tvingar inte någon att verka på den inre marknaden, men om man vill vara där får man följa reglerna, sa inremarknadskommissionären Thierry Breton på en presskonferens i somras då förslaget togs upp av EU, enligt AP.

Foto: NordWood Themes

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen