Personer som prickar in kategorierna lever i genomsnitt längre.

Det visar en färsk rapport från Pensionsmyndigheten som undersöker samband mellan livslängd och faktorer som utbildning, inkomst och civilstånd.

– Vi har analyserat livslängd efter 65 års ålder. Den tydligaste tendensen är att gifta höginkomsttagare med högskoleutbildning lever längst. Grupperna med kortast livslängd är ogifta, låg inkomst, låg utbildning och garantipension, säger Erland Ekheden, chefaktuarie på Pensionsmyndighetens analysavdelning och medförfattare till rapporten.

– Vi har även studerat hur livslängden varierar beroende på bostadsort och födelseland men där är skillnaderna inte lika stora. Det här är inget nytt utan vår rapport bekräftar det som tidigare analyser har pekat på. 

Påverkar pensionssystemet

Enligt undersökningen har vissa faktorer fått större påverkan på livslängden under de senaste åren, exempelvis inkomst och högskoleutbildning.

Andra faktorer har ungefär lika stor betydelse jämfört med tidigare undersökningar.  

– Det finns skillnader i livslängd mellan olika grupper men hur de skillnaderna ser ut beror även på hur man mäter. Det är viktigt att ha i åtanke att den här analysen är baserad på data för personer som är över 65 i dag. Vi kan inte säga med säkerhet hur dessa mönster kommer att utvecklas för framtida pensionärer, säger Erland Ekheden.

Rapporten är viktig eftersom den genomsnittliga livslängden i samhället påverkar pensionssystemet.

– Vår analys fokuserar på livslängd efter 65 års ålder bland annat för att livslängden som pensionär direkt påverkar utbetalningstiden för pensioner, berättar Erland Ekheden.

Rapporten i korthet

- Grupperna med högst livslängd är gifta, högutbildade och med hög inkomst.

- Grupperna med kortast livslängd är ogifta, låg inkomst, låg utbildning och garantipension.

- Gifta 65-åringar lever 3,5 år längre än de som aldrig varit gifta.

- Den tredjedel av befolkningen som har högst inkomst lever 3 år längre jämfört med tredjedelen lägst inkomst.

- Huvudförfattare är aktuarie Linda Perkiö på Pensionsmyndighetens analysavdelning.

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto: M. Howenstine

Text: Redaktionen

Under perioden 1991-2020 har framför allt mellersta och södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990.

Det uppger SMHI i en ny sammanställning.

– Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 procent vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 procent till 59 procent, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog på SMHI.

Myndighetens undersökning visar också att snödjupet minskar i Sverige, med undantag för Lapplandsfjället.

–  Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden i stället ökat, berättar Magnus Joelsson.

Norra Norrland undantaget

Längst upp i landet är läget dock oförändrat. 

Från 1991 till 2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, uppger SMHI.

I södra Norrland var motsvarande siffra 90 procent, en säkerställd nedgång.

– Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, säger Magnus Joelsson.

Så går SMHI:s mätningar till

- SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Myndighetens mätstationer samlar in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer.

- Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor.

- Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990.

- Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Källa: SMHI

Text: Redaktionen