01 juni 26

BEKRÄFTAT: Bensinpriser undersökta – “Vi har en hemläxa att göra”

2024 04 28

Utvecklingen för bensinpriser och priserna på kollektivtrafik i Sverige har granskats.

Undersökningen visar att priserna på kollektivtrafik har ökat i betydligt snabbare takt än priserna på drivmedel.

Detta trots att politiker vill att befolkningen ska åka mer buss.

Nu ställer sig politikerna kritiska till sin egen hantering av utvecklingen.

Det rapporterar SVT.

Har ökat mer

Sedan år 2000 har priserna på bensin ökat med drygt 90 procent.

Samtidigt har lokaltrafikens priser ökat med hela 161 procent.

På tio år har bensinpriserna ökat med 30 procent, och priset på kollektivtrafik med över 42 procent.

“Har en hemläxa”

Martin Lindgren (KD), som är vice ordförande i kollektivtrafiknämnden i Örebro, medger att det inte är optimalt.

– Vi har en hemläxa att göra, vi behöver en billigare och effektivare kollektivtrafik och vi testar med nya linjer och rabatter, säger han till SVT.

Han får medhåll från en kollega som erkänner att det inte skickar rätt signaler.

– Nej det gör det inte, men vi måste höja priset för att klara ekonomin, säger Nina Höjjer, regionråd (S) i Örebro.

Många missnöjda

Samtidigt har bland annat Västtrafik infört civila kontrollanter och mer satsningar på att få resenärer att betala.

Många menar att kollektivtrafiken bör vara billigare, och vissa anser att den bör vara gratis och statsfinansierad.

– För att undvika en klimatkatastrof är det direkt avgörande att utsläppen från transporter minskar och då måste det både bli billigare och enklare att resa hållbart, skriver en person i en insändare i Ljusnan.

“Helt motsatt håll”

Skribenten kritiserar vidare regeringens förhållningssätt till kollektivtrafikens tillgänglighet.

– Tyvärr vill svenska regeringen ta Sverige åt helt motsatt håll. Genom att subventionera drivmedel i stället för att sänka priserna för att resa kollektivt, bidrar regeringen till att öka utsläppen från Sveriges transporter. 

En fortsatt stor debatt råder angående ifall och på vilket sätt det bör underlättas för befolkningen att resa kollektivt.

Kritiker pekar på ett behov av mer åtgärder för att få ner priserna.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen