BEKRÄFTAT: Bensinpriser undersökta – “Vi har en hemläxa att göra”

2024 04 28

Undersökningen visar att priserna på kollektivtrafik har ökat i betydligt snabbare takt än priserna på drivmedel.

Detta trots att politiker vill att befolkningen ska åka mer buss.

Nu ställer sig politikerna kritiska till sin egen hantering av utvecklingen.

Det rapporterar SVT.

Har ökat mer

Sedan år 2000 har priserna på bensin ökat med drygt 90 procent.

Samtidigt har lokaltrafikens priser ökat med hela 161 procent.

På tio år har bensinpriserna ökat med 30 procent, och priset på kollektivtrafik med över 42 procent.

“Har en hemläxa”

Martin Lindgren (KD), som är vice ordförande i kollektivtrafiknämnden i Örebro, medger att det inte är optimalt.

– Vi har en hemläxa att göra, vi behöver en billigare och effektivare kollektivtrafik och vi testar med nya linjer och rabatter, säger han till SVT.

Han får medhåll från en kollega som erkänner att det inte skickar rätt signaler.

– Nej det gör det inte, men vi måste höja priset för att klara ekonomin, säger Nina Höjjer, regionråd (S) i Örebro.

Många missnöjda

Samtidigt har bland annat Västtrafik infört civila kontrollanter och mer satsningar på att få resenärer att betala.

Många menar att kollektivtrafiken bör vara billigare, och vissa anser att den bör vara gratis och statsfinansierad.

– För att undvika en klimatkatastrof är det direkt avgörande att utsläppen från transporter minskar och då måste det både bli billigare och enklare att resa hållbart, skriver en person i en insändare i Ljusnan.

“Helt motsatt håll”

Skribenten kritiserar vidare regeringens förhållningssätt till kollektivtrafikens tillgänglighet.

– Tyvärr vill svenska regeringen ta Sverige åt helt motsatt håll. Genom att subventionera drivmedel i stället för att sänka priserna för att resa kollektivt, bidrar regeringen till att öka utsläppen från Sveriges transporter. 

En fortsatt stor debatt råder angående ifall och på vilket sätt det bör underlättas för befolkningen att resa kollektivt.

Kritiker pekar på ett behov av mer åtgärder för att få ner priserna.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen