BEKRÄFTAT: Bensinpriser undersökta – “Vi har en hemläxa att göra”

2024 04 28

Undersökningen visar att priserna på kollektivtrafik har ökat i betydligt snabbare takt än priserna på drivmedel.

Detta trots att politiker vill att befolkningen ska åka mer buss.

Nu ställer sig politikerna kritiska till sin egen hantering av utvecklingen.

Det rapporterar SVT.

Har ökat mer

Sedan år 2000 har priserna på bensin ökat med drygt 90 procent.

Samtidigt har lokaltrafikens priser ökat med hela 161 procent.

På tio år har bensinpriserna ökat med 30 procent, och priset på kollektivtrafik med över 42 procent.

“Har en hemläxa”

Martin Lindgren (KD), som är vice ordförande i kollektivtrafiknämnden i Örebro, medger att det inte är optimalt.

– Vi har en hemläxa att göra, vi behöver en billigare och effektivare kollektivtrafik och vi testar med nya linjer och rabatter, säger han till SVT.

Han får medhåll från en kollega som erkänner att det inte skickar rätt signaler.

– Nej det gör det inte, men vi måste höja priset för att klara ekonomin, säger Nina Höjjer, regionråd (S) i Örebro.

Många missnöjda

Samtidigt har bland annat Västtrafik infört civila kontrollanter och mer satsningar på att få resenärer att betala.

Många menar att kollektivtrafiken bör vara billigare, och vissa anser att den bör vara gratis och statsfinansierad.

– För att undvika en klimatkatastrof är det direkt avgörande att utsläppen från transporter minskar och då måste det både bli billigare och enklare att resa hållbart, skriver en person i en insändare i Ljusnan.

“Helt motsatt håll”

Skribenten kritiserar vidare regeringens förhållningssätt till kollektivtrafikens tillgänglighet.

– Tyvärr vill svenska regeringen ta Sverige åt helt motsatt håll. Genom att subventionera drivmedel i stället för att sänka priserna för att resa kollektivt, bidrar regeringen till att öka utsläppen från Sveriges transporter. 

En fortsatt stor debatt råder angående ifall och på vilket sätt det bör underlättas för befolkningen att resa kollektivt.

Kritiker pekar på ett behov av mer åtgärder för att få ner priserna.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

–  Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor 

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen