BEKRÄFTAT: Arla utklassar Coca Cola

2024 06 05

En ny undersökning visar vilka varumärken svenskarna mest lägger ner i varukorgen.

I andra delar av Europa föredrar konsumenter läsk och andra typer av drycker.

I Sverige finns det dock en stor förkärlek för mejeriprodukter, någonting som är mer ovanligt på andra håll runt om i världen.

En ny undersökning visar nu vilket varumärke som svenskarna helst lägger ner i varukorgen när de handlar.

Det rapporterar Dagligvarunytt.

Arla på topp

Arla är det varumärke vars produkter mest hamnar i svenskarnas varukorgar.

Arlas produkter lades i svenskarnas varukorgar 178 miljoner gånger mellan november 2022 och november 2023.

Efter Arla följer Pågens, Felix, Marabou och Santa Maria.

Förvånansvärt långt ner hittas den internationella läskgiganten Coca Cola, först på en åttonde plats.

Inte som andra européer

Svenskarnas kärlek till mejeriprodukter särskiljer sig från övriga européers preferenser.

– Jämfört med andra européer väljer svenska konsumenter oftare mejeriprodukter, medan våra europeiska grannar i högre grad föredrar drycker som läsk eller snabbkaffe, säger Charlotte Alring, som är affärsansvarig i Sverige för Consumer Panel Services GfK som genomförs rapporten, till Dagligvarunytt.

Konsumeras mycket

Lantbrukarnas riksförbund konkretiserar svenskarnas förkärlek för mejeriprodukter.

– Konsumtionen av mejeriprodukter ligger högt och stabilt kring ca 370 kg per person och år. Konsumtionen utgörs av 64 liter mjölk, 28 liter syrade produkter, 7 liter grädde, 19 kg ost och 3 kg smör.

Utvecklas mycket

Tillgången till många olika typer av produkter, där kvarg är en av de som har ökat mest i popularitet, bedöms vara en av de bidragande anledningarna.

– Mejerihyllan är ett av de områden som utvecklats mest under senare år, framhåller Livsmedelsverket.

– Här hittar du en rad produkter i olika smaker. Mjölk, fil, yoghurt, ost, gräddfil, grädde och mycket annat. Mjölk innehåller protein, mineraler och vitaminer. Mjölk och ost är våra viktigaste kalciumkällor, och ger oss även fosfor, vitamin B12 och riboflavin.

Foto: Arla Foods resp J. Yarema

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen