Nu står det klart vilken som är 2000-talets bästa tv-serie av allihop.

Resultatet av omröstningen presenteras idag i den ansedda tidningen The New York Times.

– För att fastställa de bästa verken från perioden frågade vi hundratals stjärnor, programledare, branschfolk, chefer och andra experter inom tv-branschen och bad dem rösta på de tio bästa serierna som haft premiär sedan 1 januari 2000, skriver tidningen.

"Fantastisk"

Nummer ett på den åtråvärda listan blev succéserien “Breaking Bad”. Den handlar om kemiläraren Walter White, spelad av Bryan Cranston, som diagnostiseras med dödlig lungcancer och därefter slår sig samman med en tidigare elev för att tillverka och sälja metamfetamin för att säkra sin familjs trygghet.

– Det som gjorde serien ojämförlig var dess humanistiska moraliska undersökning, centrerad kring hur Walter, en cancersjuk och obetydlig person med växande sjukvårdsräkningar, sjönk allt djupare ner i kriminalitet och ondska, skriver New York Times.

– Med fantastiska skådespelarinsatser och ett minutiöst bildspråk växte Breaking Bad från sin nördiga premiss om en kriminell kemist till en storslagen amerikansk berättelse om girighet och hybris. 

Andra läser: Rusning till Ica-hyllorna – alla vill ha samma sak

"Ingen serie har träffat mig hårdare"

“Breaking Bad” hade premiär 2008. Totalt sändes fem säsonger. Från början sändes den på svensk TV6, men har förmodligen främst nått en svensk publik tack vare Netflix där serien fortfarande finns att tillgå.

Det är inte heller bara tv-branschen som uppskattar succéserien. På betygsajten Imdb rankas “Breaking Bad” som nummer ett på sajtens lista över de 250 bäst rankade tv-serierna av allihop. 

Journalisten och krönikören Emil Persson är en av alla som fallit för dramaserien.

– Ingen serie har träffat mig hårdare. Och ingen popkulturnyhet har därför gjort mer ont. Jag älskar helt enkelt Breaking Bad alldeles för mycket för att någonsin vilja se mer av det, skrev han i Café 2019.

Andra läser: Omtalad skattesänkning kan bli kvar

Foto: JESHOOTS.com

Text: Redaktionen

Störningar av trafiken genom Hormuzsundet har bidragit till att priserna ökat markant vid pump.

Nu blir det ännu dyrare.

Det uppger energiekonomen Claes Hemberg i en krönika hos Transportnytt.

Han hänvisar dels till situationen i Mellanöstern, dels till omfattande nedstängningar av raffinaderier i Europa efter prognoser om en kraftigt minskad efterfrågan på diesel.

”Även i Sverige”

Hemberg konstaterar att Europa inte längre är självförsörjande på diesel, utan är beroende av leveranser från ”konfliktdrabbade producenter och mellanhänder”.

På grund av blockeringarna i Hormuzsundet och Röda havet transporteras dieseln nu med tankfartyg runt den afrikanska kontinenten.  

– Det innebär att enorma mängder diesel hela tiden befinner sig till sjöss, vilket gör leveranskedjan extremt sårbar för minsta lilla störning. Med andra ord kan vi räkna med fortsatt dyra och ännu dyrare dieselpriser även i Sverige under hela 2027, skriver Hemberg.

Sverige befinner sig visserligen i ett bättre läge än många andra europeiska länder, eftersom norsk olja används till svensk bensin och diesel.

Trots det bedömer Hemberg att dieselpriset kommer att stiga kraftigt i Sverige.

– Våra priser åker ändå med upp i en ny europeisk olje- och dieselfrossa.

Läs mer: Bokningarna rusar – Ryanair sätter in ny direktlinje

Tillfälliga sänkningar försvinner

Bränslepriserna i Sverige beräknas stiga redan nästa vecka.  

Torsdagen den 1 oktober löper den första av regeringens tillfälliga skattesänkningar på bensin och diesel ut. Det innebär att skatten höjs med motsvarande cirka en krona litern för bensin och 40 öre per liter för diesel.

Två månader senare, den 1 december, löper den andra tillfälliga skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med cirka tre kronor per liter.

Läs också: 10 500 måste anställas – 40 000 kronor i snittlön 

Foto: Circle K

Text: Redaktionen