Bekräftar: Vanligaste misstaget svenska folket gör innan man dör

2023 11 03

Faktum är att det är ett av de absolut vanligaste misstagen som svenska folket gör när man närmar sig döden.

Det bekräftar begravningsentreprenören Livia Lundbäck som har märkt en tydlig trend.

– Folk tror att de aldrig kommer att dö, säger hon till P4 Göteborg.

Försvårar för anhöriga

Många har tagit för vana att vifta bort döden.

Och det försvårar för anhöriga, till exempel de efterlämnade barnen, som ska organisera begravningen.

– Det är väldigt populärt att säga “äsch släng mig i minneslunden”, säger Livia Lundbäck och menar att frågan inte tas på tillräckligt stort allvar.

Autogiro problematiskt

Men begravningsplaneringen är långt ifrån de enda förberedelserna man bör göra redan när man är i livet.

Att se över ekonomin innan man dör, och informera anhöriga om den, underlättar oerhört för familjen som ska ta hand om dödsboet.

Om någon till exempel dör vid ett månadsskifte kan det ställa till stora problem med autogiro och andra räkningar som dras automatiskt.

Många anhöriga tänker inte på det, menar Livia Lundbäck.

Frågan om sociala medier

Begravningsentreprenören är inte ensam om sin uppmaning.

I de digitala tider vi lever i nu blir även frågan om vad som ska hända med ens sociala mediekonton efter döden en fråga som det behöver planeras för.

För en del anhöriga är kontona en plågsam påminnelse, för andra en fin minnesplats.

– Generellt sett är det inte förrän efteråt som man tänker på det här. Det är många anhöriga som tycker att det kan vara väldigt jobbigt, om de exempelvis ser att någon skriver på den avlidnes Facebook-sida, säger Timothy Prellwitz, chefsjurist på Lavendia vid tidpunkt för intervjun, till Dagens industri.

Skriv testamente

Juristen understryker även vikten av att skriva ett testamente – oavsett var i livet man befinner sig.

Det går att göra digitalt.

– Men kanske framför allt på lite äldre dagar. Och då är det ju viktigt att skriva ner vilka önskemål man har om hur ens sociala medier ska skötas efter att man dött, säger Timothy Prellwitz.

Foto: N. Sillman

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

–  Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor 

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen