BEKRÄFTAR: Titanic II blir verklighet – så stort blir nya skeppet

2024 04 29

Över hundra år efter att Titanic sjönk i Atlanten ska det legendariska fartyget nu få en uppföljare.

Det bekräftar den australiensiska miljardären Clive Palmer, mannen bakom planerna på Titanic II – en kopia på det skepp som sjönk 1912 med fler än 2 200 människor ombord.

Nu när pandemin är till ända finns det ingenting som hindrar drömmen från att bli verklighet.

– Vi är mycket glada att kunna meddela att vi efter oförutsedda globala förseningar har återupptagit partners för att förverkliga drömmen om Titanic II. Låt resan börja, säger Clive Palmer i en kommentar.

"Roligare än att räkna pengar"

Palmer gick fram med projektet redan 2012. Ett ytterligare försök gjordes 2018, men kort därefter satte covidpandemin stopp för planerna.

Nu bedöms det vara läge att starta igen.

Enligt Palmers företag Blue Star Line bedöms man kunna bekräfta en uppdragstagare i slutet av året för att därefter påbörja arbetet under de första månaderna 2025.

– Det är mycket roligare att bygga Titanic än att sitta hemma och räkna mina pengar, säger den australiensiska affärsmannen enligt CNN.

269 meter

Enligt Clive Palmer kommer uppdraget att verkliga Titanic II sannolikt att gå till en aktör i Europa.

– Jag tror inte att kinesisk standard klarar uppgifter, framhåller miljardären.

En video har redan släppts på hur skeppet planeras att se ut. Det kommer att vara 269 meter långt och 32,2 meter brett, vilket är något bredare än originalet.

Totalt ska 2 345 passagerare fördelas på nio däck med 835 hytter. Hälften av dem kommer att reserveras för passagerare i första klass.

1 500 personer dog

Palmers ambition är att återskapa resan mellan Southampton och New York utan det tragiska slutet.

Han hoppas att det ska få människor att komma närmare varandra.

– Titanic II är någonting som kan skapa fred. Det kan vara ett fredsskepp mellan alla världens länder.

Titanic lämnade hamnen i Southampton den 10 april 1912.

Fyra dagar senare kolliderade skeppet med ett isberg och sjönk till botten på under tre timmar.

Omkring 1 500 personer dog och 700 överlevde.

Foto: Francis Godolphin Osbourne Stuart

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen.

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen