15 mars 2026

Bekräftad smäll för Swedbank- och Nordeakunder – över 15 000 kronor

2024 03 27

Bolånetagare hos storbankerna Swedbank och Nordea har fått betala tiotusentals kronor mer än bolånetagare hos andra banker.

Det visar en genomgång av 14 bankers räntor under inflationskrisen från jämförelsetjänsten Zmarta.

I undersökningen har Zmarta studerat bankernas snittränta för rörliga bolån sedan Riksbanken började höja styrräntan 2022.

Noterbart är att storbankerna Swedbank och Nordea hamnar i botten med en snittränta på 3,80 procent respektive 3,94 procent.

Lägst snittränta under perioden noterar Skandiabanken  (3,52 procent).

Det innebär att 0,42 procentenheter skiljer mellan Skandiabanken och Nordea under perioden. För ett bolån på två miljoner kronor blir skillnaden 15 400 kronor på drygt ett och ett halvt år (före ränteavdrag).

– Det här understryker återigen hur viktigt det är att jämföra räntor. Tyvärr är det allt för få som gör det och under 2022 och 2023 var det rekordfå som flyttade sina bolån. Nu hoppas vi att det blir ändring på det, säger Ola Söderlind, kommunikationsansvarig på Zmarta, i en kommentar till granskningen.

”Kan svänga snabbt”

Bland storbankerna är Handelsbanken den som erbjudit lägst ränta under perioden. Bankens snittränta för rörliga bolån landar på 3,65 procent.

Lägst snittränta under perioden noterar Skandiabanken med 3,52 procent. På andra plats hittas Ikano Bank (3,55 procent) och tredjeplatsen innehar ICA-banken med 3,58 procent.

Ola Söderlind uppmanar bolånetagare att vara alerta.

– Bankernas ränteerbjudanden kan svänga snabbt och lojalitet är sällan något som belönas. För att få de bästa villkoren gäller det att vara flexibel och ständigt se över vilka alternativ som finns, säger Zmartas kommunikationschef.

Hela listan:

Bankerna med lägst snittränta under inflationskrisen

  Snittränta 3-mån (rörligt), maj 2022-feb 2024 Skillnad i kronor för ett lån på 2 mkr*
Skandiabanken 3,52 % Referensbank
Ikano Bank 3,55 % +1 100 kr
ICA-banken 3,58 % +2 200 kr
Landshypotek 3,64 % +4 400 kr
Handelsbanken 3,65 % +4 767 kr
Länsförsäkringar Bank 3,68 % +5 867 kr
Danske Bank 3,69 % +6 233 kr
Stabelo 3,70 % +6 600 kr
SEB 3,74 % +8 067 kr
Ålandsbanken 3,75 % +8 433 kr
SBAB 3,76 % +8 800 kr
Hypoteket 3,79 % +9 900 kr
Swedbank 3,80 % +10 267 kr
Nordea 3,94 % +15 400 kr

Källa: Zmarta

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text. Redaktionen


14 mars 2026

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgäst­föreningen. 

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


15 mars 2026

UPPGIFTER: Nytt krig i Europa kan vara nära – ”kommer attackera”

2026 03 15

Ett europeiskt land påstår att man snart kommer attackeras.

Larmet kommer från den serbiske presidenten Aleksandar Vučić.

– De bildar en allians och kommer att attackera oss, säger han, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Syftar på tre länder

Den serbiske presidenten syftar på de närliggande länderna Kroatien, Albanien och Kosovo.

De tre länderna förbereder en attack mot Serbien men inväntar bara den rätta tidpunkten, menar Aleksandar Vučić.

– De väntar på en eskalering av konflikten mellan Ryssland och Europa, samt på det ögonblick då ett större krig bryter ut i Mellanöstern, säger han.

– De väntar på att det globala kaoset ska tillåta dem att göra detta. Under det senaste året har de försökt underminera Serbien och lägga sig i interna angelägenheter.

Försvarssamarbete

Under 2025 ingick de tre länderna ett försvarssamarbete.

Det hänvisar den serbiske presidenten till, och menar att det i praktiken är en allians mot Serbien.

Och fler konflikter är att vänta sig i världen framöver, menar presidenten.

– Alla förbereder sig för krig, och den enda frågan är vem som tillhör vilken sida, säger Aleksandar Vučić, enligt tidningen.

Serbien är inte med i Nato. Inte heller i EU, men har kandidatstatus sedan flera år.

LÄS OCKSÅ: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

God relation till Ryssland

Landet har historiskt en relativt god relation till Ryssland men har officiellt hållit sig neutrala till anfallskriget mot Ukraina, uppger AFP.

Men Ryssland har anklagat Serbien för att leverera vapen till Ukraina.

I en rapport förra året hävdade ryssarna att serbiska regeringsägda bolag exporterar vapen till fienden.

Rapporten gick under namnet ”Den serbiska försvarsindustrin försöker hugga Ryssland i ryggen”.

– I Rysslandsvänliga Serbien ägnar sig landets största försvarsföretag åt ett löpande band av död, står det i rapporten, rapporterar nyhetsbyrån.

Men Serbien har förnekat uppgifterna och menar att landet inte stöder någon av sidorna i den utdragna konflikten.

LÄS MER: Nytt land förklarar krig mot Ukraina

Foto: Christian Lue

Text: Redaktionen