2 sep 26

Bekräftad smäll för Swedbank- och Nordeakunder – över 15 000 kronor

2024 03 27

Bolånetagare hos storbankerna Swedbank och Nordea har fått betala tiotusentals kronor mer än bolånetagare hos andra banker.

Det visar en genomgång av 14 bankers räntor under inflationskrisen från jämförelsetjänsten Zmarta.

I undersökningen har Zmarta studerat bankernas snittränta för rörliga bolån sedan Riksbanken började höja styrräntan 2022.

Noterbart är att storbankerna Swedbank och Nordea hamnar i botten med en snittränta på 3,80 procent respektive 3,94 procent.

Lägst snittränta under perioden noterar Skandiabanken  (3,52 procent).

Det innebär att 0,42 procentenheter skiljer mellan Skandiabanken och Nordea under perioden. För ett bolån på två miljoner kronor blir skillnaden 15 400 kronor på drygt ett och ett halvt år (före ränteavdrag).

– Det här understryker återigen hur viktigt det är att jämföra räntor. Tyvärr är det allt för få som gör det och under 2022 och 2023 var det rekordfå som flyttade sina bolån. Nu hoppas vi att det blir ändring på det, säger Ola Söderlind, kommunikationsansvarig på Zmarta, i en kommentar till granskningen.

”Kan svänga snabbt”

Bland storbankerna är Handelsbanken den som erbjudit lägst ränta under perioden. Bankens snittränta för rörliga bolån landar på 3,65 procent.

Lägst snittränta under perioden noterar Skandiabanken med 3,52 procent. På andra plats hittas Ikano Bank (3,55 procent) och tredjeplatsen innehar ICA-banken med 3,58 procent.

Ola Söderlind uppmanar bolånetagare att vara alerta.

– Bankernas ränteerbjudanden kan svänga snabbt och lojalitet är sällan något som belönas. För att få de bästa villkoren gäller det att vara flexibel och ständigt se över vilka alternativ som finns, säger Zmartas kommunikationschef.

Hela listan:

Bankerna med lägst snittränta under inflationskrisen

  Snittränta 3-mån (rörligt), maj 2022-feb 2024 Skillnad i kronor för ett lån på 2 mkr*
Skandiabanken 3,52 % Referensbank
Ikano Bank 3,55 % +1 100 kr
ICA-banken 3,58 % +2 200 kr
Landshypotek 3,64 % +4 400 kr
Handelsbanken 3,65 % +4 767 kr
Länsförsäkringar Bank 3,68 % +5 867 kr
Danske Bank 3,69 % +6 233 kr
Stabelo 3,70 % +6 600 kr
SEB 3,74 % +8 067 kr
Ålandsbanken 3,75 % +8 433 kr
SBAB 3,76 % +8 800 kr
Hypoteket 3,79 % +9 900 kr
Swedbank 3,80 % +10 267 kr
Nordea 3,94 % +15 400 kr

Källa: Zmarta

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text. Redaktionen


2 sep 2026

Svenskar överger tv-tjänst – 200 000 har lämnat

2026 09 03

Allt fler svenskar skrotar en omtvistad tv-lösning.

Allt färre svenska hushåll använder idag en populär tv-lösning.

På bara ett år har användningen minskat med 27 procent.

Kraftig minskning på ett år

För ett år sedan hade omkring 650 000 svenska hushåll tillgång till illegal IPTV.

Nu har siffran sjunkit till cirka 465 000 hushåll, enligt nya siffror från analysföretaget Mediavision.

Det innebär en minskning med 27 procent.

Trots nedgången är det fortfarande en mycket stor marknad.

Det genomsnittliga priset för en illegal IPTV-tjänst ligger enligt Mediavision på omkring 171 kronor i månaden.

Sammantaget innebär det att svenska hushåll betalar omkring 80 miljoner kronor varje månad för tjänsterna – motsvarande nästan en miljard kronor om året.

LÄS MER: Hotar med direktanfall – Ryssland kan slå till i Europa

Därför kan svenskarna ha vänt

Mediavision kan inte slå fast exakt varför användningen minskar, men en möjlig förklaring är att kunskapen om problemen kring illegal IPTV har ökat.

– Fler kan ha blivit medvetna om att illegal IPTV inte är ett harmlöst lågprisalternativ och om vad pengarna riskerar att finansiera, säger Adrian Grande, analytiker på Mediavision.

Frågan har fått stor uppmärksamhet i Sverige under det senaste året.

Regeringens utredning om illegal IPTV har bland annat pekat på kopplingar mellan verksamheten och organiserad brottslighet, medan svenska TV-bolag har gått ut med varningar om tjänsten.

– Sverige stärker totalförsvaret, men låter en kriminell medieinfrastruktur växa. Men illegal ip-tv är en säkerhetsrisk vi inte har råd att ignorera, skrev Mathias Berg, vd på TV4, och Anders Olsson, vd på Telia Sverige, i en debattartikel i SvD, i våras.

Pengar kan gå till kriminella

Problematiken handlar inte bara om upphovsrätt.

En statlig utredning har beskrivit illegal IPTV som ett omfattande samhällsproblem där stora inkomster kan hamna hos kriminella nätverk.

Samtidigt drabbas film- och tv-branschen, idrotten och andra rättighetshavare när innehåll distribueras utan tillstånd.

Problemet kan dessutom vara större än förlorade intäkter.

Den statliga utredningen har varnat för att den omfattande användningen av illegal IPTV även kan innebära ett säkerhets- och beredskapsproblem.

LÄS MER: Undvik Moskva – alla flygbolag varnas

Foto: Glenn Carstens Peters

Text: Redaktionen


2 sep 2026

Hundratusentals kan slippa betala skatt – ny lag till 2027

2026 09 02

Hundratusentals svenskar väntas snart bli av med en så kallad “skattefälla”.

Redan för tre månader sedan meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att förändringen var på gång.

En exakt definition för “stadigvarande vistelse” måste införas för att göra det tydligt hur och när utlandssvenskar ska betala skatt i Sverige, löd beskedet. Förslaget om att gränsen ska gå vid 160 dagar på ett kalenderår, eller fler än 120 om antalet under föregående år översteg samma antal, presenterades då.

Nu meddelar regeringen att man går vidare med förslaget.

En proposition har lagts fram och lagändringen föreslås träda i kraft med start 1 januari 2027.

Steg för steg underlättar vi skattereglerna för utlandssvenskar. Personer som bor utomlands men arbetar, studerar eller vistas i Sverige periodvis får lättare att veta vilka skatteregler som gäller för dem, säger finansminister Elisabeth Svantesson i ett uttalande.

Varit komplicerat

Ungefär 700 000 svenskar bor i andra länder än Sverige. Elisabeth Svantesson har flera gånger betonat att Moderaterna vill förenkla livet för gruppen.

– Bedömningen om stadigvarande vistelse kan i dag i många fall vara komplicerad att göra, framhåller finansministern i en debattartikel i Di och tillägger:

– Förutom personer som arbetar i Sverige under kortare eller längre tid berörs till exempel utvandrade pensionärer som vistas i Sverige delar av året. Regleringen är enligt Skatteverket inte lämpad för dagens situation. Det vill vi nu rätta till i regeringens proposition till riksdagen. 

Andra läser: Putins planer i papperskorgen – nattsvart för Ryssland

Ska bli enklare att veta

Det är enbart dagar då en person har haft sin dygnsvila i Sverige som räknas som vistelsedagar. 

Göran Andersson, vd för rådgivningsföretaget Sparsam Skatt, har tidigare uttalat sig positiv om regeringens förslag att tillsätta en exakt definition av begreppet “stadigvarande vistelse”.

En av fördelarna är att man som utlandssvensk enklare kan hålla koll på hur ofta man som svensk kan resa tillbaka till Sverige på besök utan att behöva betala skatt i landet.

Lagstiftningen har varit otydlig, vilket inte är till gagn för någon part. Att regeringen nu går vidare har varit efterlängtat ända sedan Skatteverket lade fram förslaget hösten 2023, säger Göran Andersson till Di i juni.

Andra läser: Putin har stoppat möte – förbannad på USA

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen