04 maj 26

Bekräftad smäll för Swedbank- och Nordeakunder – över 15 000 kronor

2024 03 27

Bolånetagare hos storbankerna Swedbank och Nordea har fått betala tiotusentals kronor mer än bolånetagare hos andra banker.

Det visar en genomgång av 14 bankers räntor under inflationskrisen från jämförelsetjänsten Zmarta.

I undersökningen har Zmarta studerat bankernas snittränta för rörliga bolån sedan Riksbanken började höja styrräntan 2022.

Noterbart är att storbankerna Swedbank och Nordea hamnar i botten med en snittränta på 3,80 procent respektive 3,94 procent.

Lägst snittränta under perioden noterar Skandiabanken  (3,52 procent).

Det innebär att 0,42 procentenheter skiljer mellan Skandiabanken och Nordea under perioden. För ett bolån på två miljoner kronor blir skillnaden 15 400 kronor på drygt ett och ett halvt år (före ränteavdrag).

– Det här understryker återigen hur viktigt det är att jämföra räntor. Tyvärr är det allt för få som gör det och under 2022 och 2023 var det rekordfå som flyttade sina bolån. Nu hoppas vi att det blir ändring på det, säger Ola Söderlind, kommunikationsansvarig på Zmarta, i en kommentar till granskningen.

”Kan svänga snabbt”

Bland storbankerna är Handelsbanken den som erbjudit lägst ränta under perioden. Bankens snittränta för rörliga bolån landar på 3,65 procent.

Lägst snittränta under perioden noterar Skandiabanken med 3,52 procent. På andra plats hittas Ikano Bank (3,55 procent) och tredjeplatsen innehar ICA-banken med 3,58 procent.

Ola Söderlind uppmanar bolånetagare att vara alerta.

– Bankernas ränteerbjudanden kan svänga snabbt och lojalitet är sällan något som belönas. För att få de bästa villkoren gäller det att vara flexibel och ständigt se över vilka alternativ som finns, säger Zmartas kommunikationschef.

Hela listan:

Bankerna med lägst snittränta under inflationskrisen

  Snittränta 3-mån (rörligt), maj 2022-feb 2024 Skillnad i kronor för ett lån på 2 mkr*
Skandiabanken 3,52 % Referensbank
Ikano Bank 3,55 % +1 100 kr
ICA-banken 3,58 % +2 200 kr
Landshypotek 3,64 % +4 400 kr
Handelsbanken 3,65 % +4 767 kr
Länsförsäkringar Bank 3,68 % +5 867 kr
Danske Bank 3,69 % +6 233 kr
Stabelo 3,70 % +6 600 kr
SEB 3,74 % +8 067 kr
Ålandsbanken 3,75 % +8 433 kr
SBAB 3,76 % +8 800 kr
Hypoteket 3,79 % +9 900 kr
Swedbank 3,80 % +10 267 kr
Nordea 3,94 % +15 400 kr

Källa: Zmarta

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text. Redaktionen


1 jul 26

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi  CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen


4 maj 2026

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen