10dec2025

Bekräftad smäll för Swedbank- och Nordeakunder – över 15 000 kronor

2024 03 27

Bolånetagare hos storbankerna Swedbank och Nordea har fått betala tiotusentals kronor mer än bolånetagare hos andra banker.

Det visar en genomgång av 14 bankers räntor under inflationskrisen från jämförelsetjänsten Zmarta.

I undersökningen har Zmarta studerat bankernas snittränta för rörliga bolån sedan Riksbanken började höja styrräntan 2022.

Noterbart är att storbankerna Swedbank och Nordea hamnar i botten med en snittränta på 3,80 procent respektive 3,94 procent.

Lägst snittränta under perioden noterar Skandiabanken  (3,52 procent).

Det innebär att 0,42 procentenheter skiljer mellan Skandiabanken och Nordea under perioden. För ett bolån på två miljoner kronor blir skillnaden 15 400 kronor på drygt ett och ett halvt år (före ränteavdrag).

– Det här understryker återigen hur viktigt det är att jämföra räntor. Tyvärr är det allt för få som gör det och under 2022 och 2023 var det rekordfå som flyttade sina bolån. Nu hoppas vi att det blir ändring på det, säger Ola Söderlind, kommunikationsansvarig på Zmarta, i en kommentar till granskningen.

”Kan svänga snabbt”

Bland storbankerna är Handelsbanken den som erbjudit lägst ränta under perioden. Bankens snittränta för rörliga bolån landar på 3,65 procent.

Lägst snittränta under perioden noterar Skandiabanken med 3,52 procent. På andra plats hittas Ikano Bank (3,55 procent) och tredjeplatsen innehar ICA-banken med 3,58 procent.

Ola Söderlind uppmanar bolånetagare att vara alerta.

– Bankernas ränteerbjudanden kan svänga snabbt och lojalitet är sällan något som belönas. För att få de bästa villkoren gäller det att vara flexibel och ständigt se över vilka alternativ som finns, säger Zmartas kommunikationschef.

Hela listan:

Bankerna med lägst snittränta under inflationskrisen

  Snittränta 3-mån (rörligt), maj 2022-feb 2024 Skillnad i kronor för ett lån på 2 mkr*
Skandiabanken 3,52 % Referensbank
Ikano Bank 3,55 % +1 100 kr
ICA-banken 3,58 % +2 200 kr
Landshypotek 3,64 % +4 400 kr
Handelsbanken 3,65 % +4 767 kr
Länsförsäkringar Bank 3,68 % +5 867 kr
Danske Bank 3,69 % +6 233 kr
Stabelo 3,70 % +6 600 kr
SEB 3,74 % +8 067 kr
Ålandsbanken 3,75 % +8 433 kr
SBAB 3,76 % +8 800 kr
Hypoteket 3,79 % +9 900 kr
Swedbank 3,80 % +10 267 kr
Nordea 3,94 % +15 400 kr

Källa: Zmarta

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text. Redaktionen


UPPMANINGEN: Ta ut pengar nu – så mycket ska du ha hemma

2026 03 04

SBAB slår larm om svenskarnas kontantvanor.

Myndigheterna har flera gånger gått ut med uppmaningar till svenska folket om att förvara kontanter hemma.

Men svenskarna lyssnar inte.

Rekommendationen är att hushåll ska ha kontanter hemma så att de klarar sig i minst en vecka – ett mål som enligt SBAB “långt ifrån uppnås”.

Bara en av tio

Bara en av tio svenskar har ökat innehavet av kontanter i hemmet trots myndigheternas rekommendationer.

Nu är det dags att agera, säger SBAB:s privatekonom Linda Hasselvik.

– Att ha kontanter hemma för att kunna köpa det nödvändigaste om möjligheten att genomföra digitala betalningar tillfälligt ligger nere borde vara en självklarhet, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi behöver inte stå inför en invasion för att det ska ske. Givet dagens teknik skulle det också kunna hända i samband med till exempel ett längre elavbrott eller cyberangrepp, en risk som kanske underskattas.

Så mycket ska du ha

Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Finansinspektionens rekommendation är att ha kontanter hemma så att det räcker för minst en vecka.

– Konsumentverket beräknar att bara matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn uppgår till cirka 2 500 kronor per vecka, fortsätter Hasselvik.

– Lägg därtill potentiella kostnader för drivmedel och andra oväntade småutgifter. Rekommendationen är också att ha mindre valörer hemma då det kan vara svårt att få tillbaka växel om betalningssystemen ligger nere.

Läs mer: 375 procent dyrare i fysisk butik än online

Minst en vecka

Myndigheten för civilt försvar framhåller inte någon konkret summa – men understryker att alla bör ha tillräckligt mycket kontanter i hemmet för att klara sig i en vecka.

– Fundera på hur beredskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, gärna längre.

Ta ut pengar

En majoritet av svenskarna har inte ens tusen kronor i kontanter hemma.

Den som saknar tillräckligt med kontanter i hemmet för att klara sig en vecka uppmanas därmed att ta ut pengar nu.

Läs mer: ”Du kan misstänkas för penningtvätt” – polisen varnar för nytt bedrägeri

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen