BEKRÄFTAD SKATTESMÄLL: Har ökat med 71 procent – slår mot konsumenter

2024 02 21

Det uppger ElektronikBranschen i en ny rapport.

Branschorganisationen har granskat siffror från Skatteverket som visar att elektronikskatten, även kallad kemikalieskatten, har ökat kraftigt de senaste två åren.

– Regeringen har ökat skatteuttaget för elektronikskatten, även kallad kemikalieskatten, med totalt 71 procent under två år, framhåller organisationen i ett uttalande.

 Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen, är mycket missnöjd.

– Regeringen fortsätter att straffa svenska konsumenter med en skatt som bevisligen inte skapar någon miljönytta. Dyrare hemelektronik till ingen nytta, säger hon.

Enebrink menar att elektronikskatten  ger negativ miljöpåverkan, dyrare priser för konsumenterna och minskar sysselsättningen.

Hon har tidigare kallat skattehöjningen för ”obegriplig” och framhållit att den leder till att konsumenter köper billigare och i många fall mindre hållbara produkter än de annars skulle ha gjort. 

Nytt beslut

Den 1 juli 2023 ändrade regeringen riktlinjerna för elektronikskatten.

Skattens nya utformning innebär i princip att alla vitvaror blir 100 procent beskattade utan avdragsmöjlighet då en substitution av grundämnena inte är möjlig. 

–  Lagändringen innebar att rätten till avdrag minskade kraftigt för samtliga produkter och därmed har skatteuttaget ökat, skriver ElektronikBranschen.

Organisationen hänvisar till siffror från Skatteverket som visar att skatteuttaget för elektronikskatten till följd av ändringarna ökade med 49 procent (motsvarande 468 miljoner kronor) under andra halvåret 2023, jämfört med samma period året innan. På årsbasis innebär det en ökning med 937 miljoner kronor. 

Trenden väntas fortsätta under 2024.

– Uppskattningen är att elektronikskatten under 2024 drar in 2,7 miljarder, en ökning med drygt 1,1 miljarder kronor, uppger ElektronikBranschen.

Har velat slopa skatten

Tidöpartierna, i synnerhet Moderaterna, har tidigare varit starkt kritiska mot flera skatter som den dåvarande S/MP-regeringen införde mellan 2014 och 2022 – bland annat elektronikskatten (kemikalieskatten). 

I höstbudgeten fanns dock den kritiserade skatten kvar.

– Man kan inte göra allt. Fyra partier kan inte få igenom allt. Vi har haft bra förhandlingar, prioriterat det som är viktigt. Vi har fått med mycket både inom reformutrymmet och det vi prioriterat om, sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Aftonbladet.

Fakta kemikalieskatten

- Skatten beräknas på varornas vikt utan emballage och är 12,02 kronor per kilo för vitvaror och 174,90 kronor per kilo för övrig elektronik. Skatten begränsas till maximalt 534,53 kronor per vara, så att en vara inte ska få en oproportionerligt hög skatt.

- Det finns möjlighet att göra avdrag på skatten om vissa delar av varan inte innehåller någon brom-, klor- eller fosforförening. Avdraget är 50 procent alternativt 95 procent av skattebeloppet beroende på bland annat vilken förening som varan inte innehåller.

Källa: Skatteverket

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Skattebesked till svenska folket: Regeringen och SD överens

2026 08 14

Det meddelar regeringen och SD i dag, fredag.

Planen omfattar hur finansiering av kommande reformer ska utformas.

Överenskommelsen berör bland annat skattehöjningar. SD och regeringen lovar att två skatter inte kommer att höjas under några omständigheter.

– Framtida reformer ska inte finansieras med höjda skatter på arbete eller sparande, fastslår Tidöpartierna.

Vidare meddelar parterna att man är överens om ytterligare två principer:

- Framtida finansiering av reformer bör inte motverka motståndskraften och konkurrenskraften i den svenska ekonomin.

- Åtgärder som minskar de arbetade timmarna i ekonomin bör också undvikas.

Effektivisera statlig verksamhet

Tidöpartierna är även enats om att tillsätta en slöserikommission, som ska granska myndigheter och andra statliga verksamheter. Målet är att upp till 70 miljarder kronor ska kunna sparas genom att kapa ”onödiga utgifter”, uppger Moderaterna.

– Det kommer vara ett viktigt steg för att kunna möta behoven i välfärden och försvaret samtidigt som vi stärker ekonomin för hårt arbetande svenskar, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) tidigare framhållit.

ANDRA LÄSER: Ryssland hotar Japan med ”monstruösa konsekvenser”

Verksamheter ska avvecklas

Regeringen har gett Åke Nordlander i uppdrag att utreda hur den nya slöserikommissionen ska utformas. Nordlander är tidigare budgetchef i Finansdepartementet och arbetar sedan den 1 september 2025 som generaldirektör vid Exportkreditnämnden.

Han får i uppdrag att:

- kartlägga hur statliga verksamheter och utgifterna för dem har utvecklats under det senaste decenniet,

- lämna förslag på vilka statliga verksamheter och uppgifter som kan avvecklas eller prioriteras ned och hur tilldelningen av medel bör anpassas till förändringarna, och

- lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att statliga myndigheter kan fullgöra sina uppgifter mer kostnads­effektivt.

LÄS OCKSÅ: Svenskt spannmål klarade sig från värmen

Foto: Olle Friman Regeringskansliet

Text: Redaktionen