BEKRÄFTAD SKATTESMÄLL: Har ökat med 71 procent – slår mot konsumenter

2024 02 21

Hemelektronik blir allt dyrare för konsumenter.

Det uppger ElektronikBranschen i en ny rapport.

Branschorganisationen har granskat siffror från Skatteverket som visar att elektronikskatten, även kallad kemikalieskatten, har ökat kraftigt de senaste två åren.

– Regeringen har ökat skatteuttaget för elektronikskatten, även kallad kemikalieskatten, med totalt 71 procent under två år, framhåller organisationen i ett uttalande.

Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen, är mycket missnöjd.

– Regeringen fortsätter att straffa svenska konsumenter med en skatt som bevisligen inte skapar någon miljönytta. Dyrare hemelektronik till ingen nytta, säger hon.

Enebrink menar att elektronikskatten ger negativ miljöpåverkan, dyrare priser för konsumenterna och minskar sysselsättningen.

Hon har tidigare kallat skattehöjningen för ”obegriplig” och framhållit att den leder till att konsumenter köper billigare och i många fall mindre hållbara produkter än de annars skulle ha gjort.

Nytt beslut

Den 1 juli 2023 ändrade regeringen riktlinjerna för elektronikskatten.

Skattens nya utformning innebär i princip att alla vitvaror blir 100 procent beskattade utan avdragsmöjlighet då en substitution av grundämnena inte är möjlig.

– Lagändringen innebar att rätten till avdrag minskade kraftigt för samtliga produkter och därmed har skatteuttaget ökat, skriver ElektronikBranschen.

Organisationen hänvisar till siffror från Skatteverket som visar att skatteuttaget för elektronikskatten till följd av ändringarna ökade med 49 procent (motsvarande 468 miljoner kronor) under andra halvåret 2023, jämfört med samma period året innan. På årsbasis innebär det en ökning med 937 miljoner kronor. 

Trenden väntas fortsätta under 2024.

– Uppskattningen är att elektronikskatten under 2024 drar in 2,7 miljarder, en ökning med drygt 1,1 miljarder kronor, uppger ElektronikBranschen.

Har velat slopa skatten

Tidöpartierna, i synnerhet Moderaterna, har tidigare varit starkt kritiska mot flera skatter som den dåvarande S/MP-regeringen införde mellan 2014 och 2022 – bland annat elektronikskatten (kemikalieskatten).

I höstbudgeten fanns dock den kritiserade skatten kvar.

– Man kan inte göra allt. Fyra partier kan inte få igenom allt. Vi har haft bra förhandlingar, prioriterat det som är viktigt. Vi har fått med mycket både inom reformutrymmet och det vi prioriterat om, sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Aftonbladet.

Fakta kemikalieskatten

- Skatten beräknas på varornas vikt utan emballage och är 12,02 kronor per kilo för vitvaror och 174,90 kronor per kilo för övrig elektronik. Skatten begränsas till maximalt 534,53 kronor per vara, så att en vara inte ska få en oproportionerligt hög skatt.

- Det finns möjlighet att göra avdrag på skatten om vissa delar av varan inte innehåller någon brom-, klor- eller fosforförening. Avdraget är 50 procent alternativt 95 procent av skattebeloppet beroende på bland annat vilken förening som varan inte innehåller.

Källa: Skatteverket

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Körkortet ryker – stenhårt straff kan införas i trafiken

2026 07 31

Flera svenska städer plågas av så kallade vansinneskörningar.

Det handlar om ordningsstörningar i trafiken på sådana nivåer att det håller folk vakna om nätterna. Ofta drabbas samma gator och områden och är rentav livsfarligt för omgivningen.

Det framhåller justitieminister Gunnar Strömmer (M) som nu har fått nog av buskörningen. Värst drabbat anses Malmö vara.

– Fordon som stör och medför otrygghet för omgivningen förekommer på flera platser i landet, inklusive i centrala Stockholm, men situationen i Malmö sticker ut. Även vi som inte är utsatta har tagit del av vittnesmål av familjer som inte kunnat sova om nätterna, och om människor som inte ser någon annan utväg än att flytta, framhäver ministern tillsammans med Malmös oppositionsråd Helena Nanne (M) i Sydsvenskan.

Ska utreda: körkortet kan ryka

Gunnar Strömmer understryker att regeringen “följt frågan noga i ett par år”. Det finns redan förslag och verktyg som böter och möjlighet att åtala förare med bullrande bilar för förargelseväckande beteende.

Nu är nya åtgärder på gång.

Bland annat ska det tittas på om det går att rycka körkortet från bilföraren som stör sin omgivning.

– I uppdraget ingår att se över om det finns skäl att skärpa straffen eller införa ett nytt brott för den här typen av agerande. Utredaren ska dessutom överväga om det bör bli lättare att sätta in andra verktyg, som exempelvis att förverka – det vill säga ta – fordonet eller återkalla förarens körkort, berättar Gunnar Strömmer.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

"Varken rimligt eller rättvist"

Senast i oktober 2027 ska utredningen ha lagt fram sina förslag för regeringen. Fram till dess att de ligger på bordet behöver verktygen som redan finns tillgängliga användas, uppmanar Strömmer.

Bland dem finns exempelvis att polisen kan kräva en kontrollbesiktning efter en inspektion på plats, vilket leder till körförbud om föraren säger nej.

– Det är varken rimligt eller rättvist att hänsynslösa människor medvetet och systematiskt ska kunna förstöra tillvaron för resten av Malmö. Både straffen och andra sanktionsverktyg behöver vara så pass skarpa att beteedet stoppas, skriver Gunnar Strömmer och Helena Nanne.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet reps Liza Simonsson/Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

Nato har skickat upp stridsflyg – akut varning till folket

2026 07 31

Ett Nato-land har utfärdat ett larm till sina invånare.

Rumänien har skickat upp stridsflyg efter att drönare upptäckts nära gränsen mot Ukraina.

Nu varnas landets invånare att söka skydd, rapporterar RBC Ukraine.

Akut varning utfärdad

Rumänska myndigheter har utfärdat en akut varning till invånare i norra delen av Tulcea.

Detta efter att radarsystem upptäckt misstänkta luftmål nära gränsen mot Ukraina.

– Myndigheterna varnar befolkningen för att föremål från luftrummet kan falla ner och uppmanar invånarna att söka skydd, skriver den rumänska nyhetskanalen Digi24.

Varningen skickades ut genom landets system för nödlarm efter beslut från det nationella militära ledningscentret.

LÄS MER: UPPGIFTER: Två Natoländer bakom attacker i Ryssland

F-16-plan i luften

Efter drönarlarmet skickade Rumänien upp två stridsflyg.

– Två F-16-flygplan från den 86:e flygbasen i Borcea skickades upp från marken klockan 21:12 för att övervaka situationen, meddelar Rumäniens försvarsdepartement.

Senare uppgav försvarsdepartementet att radarsystemen hade registrerat återkommande signaler från luftmål i området.

Enligt myndigheterna befann sig objekten i rumänskt luftrum i omkring 20 sekunder vid 21.14 innan de lämnade landet och fortsatte tillbaka mot Ukraina.

Rumänska myndigheter har ännu inte uppgett vem som låg bakom drönarna.

Flera drönarincidenter nära Nato-landet

Händelsen är den senaste i en rad incidenter där drönare har kopplats till kriget i Ukraina och kommit nära eller in över rumänskt territorium.

Under en period på tre dagar ska Rumänien ha skjutit ner tre drönare.

Den första inträffade förra veckan, då ett rumänskt F-16-plan sköt ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Myndigheterna bekräftade senare att det handlade om en rysk Shahed-drönare.

Vid ett tidigare tillfälle skickade Nato upp fyra stridsflyg samtidigt – två rumänska F-16-plan och två italienska Eurofighter-plan – efter ytterligare en drönarincident.

Efter den tredje nedskjutningen kallade Rumäniens utrikesdepartement även upp Rysslands ambassadör för samtal.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: Ryuno

Text: Redaktionen