BEKRÄFTAD SKATTESMÄLL: Har ökat med 71 procent – slår mot konsumenter

2024 02 21

Hemelektronik blir allt dyrare för konsumenter.

Det uppger ElektronikBranschen i en ny rapport.

Branschorganisationen har granskat siffror från Skatteverket som visar att elektronikskatten, även kallad kemikalieskatten, har ökat kraftigt de senaste två åren.

– Regeringen har ökat skatteuttaget för elektronikskatten, även kallad kemikalieskatten, med totalt 71 procent under två år, framhåller organisationen i ett uttalande.

Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen, är mycket missnöjd.

– Regeringen fortsätter att straffa svenska konsumenter med en skatt som bevisligen inte skapar någon miljönytta. Dyrare hemelektronik till ingen nytta, säger hon.

Enebrink menar att elektronikskatten ger negativ miljöpåverkan, dyrare priser för konsumenterna och minskar sysselsättningen.

Hon har tidigare kallat skattehöjningen för ”obegriplig” och framhållit att den leder till att konsumenter köper billigare och i många fall mindre hållbara produkter än de annars skulle ha gjort.

Nytt beslut

Den 1 juli 2023 ändrade regeringen riktlinjerna för elektronikskatten.

Skattens nya utformning innebär i princip att alla vitvaror blir 100 procent beskattade utan avdragsmöjlighet då en substitution av grundämnena inte är möjlig.

– Lagändringen innebar att rätten till avdrag minskade kraftigt för samtliga produkter och därmed har skatteuttaget ökat, skriver ElektronikBranschen.

Organisationen hänvisar till siffror från Skatteverket som visar att skatteuttaget för elektronikskatten till följd av ändringarna ökade med 49 procent (motsvarande 468 miljoner kronor) under andra halvåret 2023, jämfört med samma period året innan. På årsbasis innebär det en ökning med 937 miljoner kronor. 

Trenden väntas fortsätta under 2024.

– Uppskattningen är att elektronikskatten under 2024 drar in 2,7 miljarder, en ökning med drygt 1,1 miljarder kronor, uppger ElektronikBranschen.

Har velat slopa skatten

Tidöpartierna, i synnerhet Moderaterna, har tidigare varit starkt kritiska mot flera skatter som den dåvarande S/MP-regeringen införde mellan 2014 och 2022 – bland annat elektronikskatten (kemikalieskatten).

I höstbudgeten fanns dock den kritiserade skatten kvar.

– Man kan inte göra allt. Fyra partier kan inte få igenom allt. Vi har haft bra förhandlingar, prioriterat det som är viktigt. Vi har fått med mycket både inom reformutrymmet och det vi prioriterat om, sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Aftonbladet.

Fakta kemikalieskatten

- Skatten beräknas på varornas vikt utan emballage och är 12,02 kronor per kilo för vitvaror och 174,90 kronor per kilo för övrig elektronik. Skatten begränsas till maximalt 534,53 kronor per vara, så att en vara inte ska få en oproportionerligt hög skatt.

- Det finns möjlighet att göra avdrag på skatten om vissa delar av varan inte innehåller någon brom-, klor- eller fosforförening. Avdraget är 50 procent alternativt 95 procent av skattebeloppet beroende på bland annat vilken förening som varan inte innehåller.

Källa: Skatteverket

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Jätteattacker planeras mot Ryssland

2025 10 09

Enorma attacker planeras mot Ryssland.

Vladimir Putins Ryssland har inte visat något intresse för att ingå fredsavtal med Ukraina.

Nu planeras stora attacker mot Ryssland.

Beordrar upptrappning

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj beordrar upptrappning av användningen av långdistansvapen mot Ryssland, rapporterar TV2.

Fler och större attacker långt inne i Ryssland är alltså att vänta.

För att uppnå fred måste Ukraina slå tillbaka hårt mot Ryssland, menar Zelenskyj, som ser attackerna med långdistansvapen som ett sätt att tvinga Putin till förhandlingsbordet.

– Ju effektivare Ukraina är när det gäller långdistanskapacitet, desto snabbare kommer vi att kunna uppnå fred, säger Zelenskyj i sitt kvällstal.

Ukraina planerar därför att trappa upp attackerna mot Ryssland de kommande månaderna.

– Kvaliteten på ukrainska långdistansvapen blir allt högre – vi arbetar ständigt med detta och vi har redan tillhandahållit många olika möjligheter specifikt för produktion, nödvändig finansiering och allt stöd som krävs, säger Zelenskyj.

– Vi måste också kraftigt öka användningen av dem, tillägger han.

LÄS OCKSÅ: Drönare har slagit ner i Ryssland

”Till och med Hamas kan det – men inte Putin”

Ukrainas president understryker att landet bedriver en rättfärdig kamp mot invasionsmakten Ryssland.

– Det är helt i sin ordning att Ukraina slår tillbaka med precisa, riktade attacker, och till skillnad från Ryssland vet vi exakt vad vi vill uppnå. Fred, förstås, säger Volodymyr Zelenskyj i sitt kvällstal.

Han tillägger att till och med Hamas är mer benägna till fred än vad Putin är. På torsdagen har Trump meddelat att Israel och Hamas är överens om ett fredsavtal. Men Ryssland vill fortsätta kriga, påpekar den ukrainska presidenten.

– Vi för inte krig för krigets egen skull, som Ryssland gör. Till och med Hamas visar prov på god förmåga att sluta avtal, men inte Putin, säger Zelenskyj.

Kan få nytt vapen

Han tror dock på fred – förr eller senare.

– Tillsammans med våra partner skapar vi förutsättningar för att tvinga Ryssland till fred. Och det kommer att hända, säger han.

Donald Trump uppgav på måndagen att USA överväger att förse Ukraina med långdistansmissiler av typen Tomahawk, som har en räckvidd på 2 500 kilometer, enligt kanalen.

LÄS OCKSÅ: EU:s besked - så ska ryska stridsflygen hanteras

Text: Redaktionen

USA slår till mot ryskt oljebolag

2025 10 09

USA agerar mot ett stort oljebolag.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har EU svarat med omfattande sanktioner för att försvaga den ryska krigsmaktens ekonomi och krigsförmåga.

USA har svarat på liknande sätt.

Nu drabbas ytterligare ett av Rysslands oljebolag av amerikanska sanktioner.

Oljebolag i Serbien

Serbiens största oljebolag, Naftna Industrija Srbije (NIS), ägs till stor del av Ryssland.

Det är en av de få kvarvarande ryska energitillgångar i Europa.

– I januari sanktionerades bolaget av USA som en del av bredare ansträngningar för att begränsa rysk energiexport. Men sedan beviljade USA tillfälliga undantag, uppger Kyiv Independent.

Undantaget avslutas

Nu avslutas undantaget från sanktionerna.

– Den särskilda licensen från USA:s finansdepartement, som möjliggör sömlös operativ verksamhet, har inte förlängts, uppger NIS i ett uttalande, rapporterar tidningen.

Samtidigt förlängde USA nyligen ett undantag för en kroatisk rörledningsoperatör, som är NIS största oljeleverantör, med ytterligare en vecka för att slutföra leveransen av tidigare kontrakterade volymer till Serbien.

Har tillräckligt

Trots sanktionerna råder ingen panik inom det ryskägda oljebolaget.

– Trots sanktionerna har vi säkrat tillräckliga råoljereserver för raffinering. Våra bensinstationer över hela Serbien är fortfarande fullt utrustade med alla bränsletyper, uppger NIS.

Läs också: Raseri mot turkisk vapenaffär: ”Förskräckligt”

Ägs av ryska staten

Det serbiska oljebolaget ägs till 44,9 procent av det ryska statliga företaget Gazpromneft.

Gazproms investeringsavdelning äger 11,3 procent, vilket innebär att över 56 procent av bolaget ägs av ryska staten.

Den serbiska staten äger 29,9 procent av bolaget.

Serbien har upprepade gånger fördömt Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, bland annat genom omröstningar i FN.

Landet har däremot vägrat att anpassa sig till västs sanktioner mot den ryska krigsmakten och fortsätter att upprätthålla nära band med Ryssland.

Läs också: Drönare har slagit ner i Ryssland

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks, resp President of Russia Office

Text: Redaktionen