BEKRÄFTAD SKATTESMÄLL: Har ökat med 71 procent – slår mot konsumenter

2024 02 21

Det uppger ElektronikBranschen i en ny rapport.

Branschorganisationen har granskat siffror från Skatteverket som visar att elektronikskatten, även kallad kemikalieskatten, har ökat kraftigt de senaste två åren.

– Regeringen har ökat skatteuttaget för elektronikskatten, även kallad kemikalieskatten, med totalt 71 procent under två år, framhåller organisationen i ett uttalande.

 Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen, är mycket missnöjd.

– Regeringen fortsätter att straffa svenska konsumenter med en skatt som bevisligen inte skapar någon miljönytta. Dyrare hemelektronik till ingen nytta, säger hon.

Enebrink menar att elektronikskatten  ger negativ miljöpåverkan, dyrare priser för konsumenterna och minskar sysselsättningen.

Hon har tidigare kallat skattehöjningen för ”obegriplig” och framhållit att den leder till att konsumenter köper billigare och i många fall mindre hållbara produkter än de annars skulle ha gjort. 

Nytt beslut

Den 1 juli 2023 ändrade regeringen riktlinjerna för elektronikskatten.

Skattens nya utformning innebär i princip att alla vitvaror blir 100 procent beskattade utan avdragsmöjlighet då en substitution av grundämnena inte är möjlig. 

–  Lagändringen innebar att rätten till avdrag minskade kraftigt för samtliga produkter och därmed har skatteuttaget ökat, skriver ElektronikBranschen.

Organisationen hänvisar till siffror från Skatteverket som visar att skatteuttaget för elektronikskatten till följd av ändringarna ökade med 49 procent (motsvarande 468 miljoner kronor) under andra halvåret 2023, jämfört med samma period året innan. På årsbasis innebär det en ökning med 937 miljoner kronor. 

Trenden väntas fortsätta under 2024.

– Uppskattningen är att elektronikskatten under 2024 drar in 2,7 miljarder, en ökning med drygt 1,1 miljarder kronor, uppger ElektronikBranschen.

Har velat slopa skatten

Tidöpartierna, i synnerhet Moderaterna, har tidigare varit starkt kritiska mot flera skatter som den dåvarande S/MP-regeringen införde mellan 2014 och 2022 – bland annat elektronikskatten (kemikalieskatten). 

I höstbudgeten fanns dock den kritiserade skatten kvar.

– Man kan inte göra allt. Fyra partier kan inte få igenom allt. Vi har haft bra förhandlingar, prioriterat det som är viktigt. Vi har fått med mycket både inom reformutrymmet och det vi prioriterat om, sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Aftonbladet.

Fakta kemikalieskatten

- Skatten beräknas på varornas vikt utan emballage och är 12,02 kronor per kilo för vitvaror och 174,90 kronor per kilo för övrig elektronik. Skatten begränsas till maximalt 534,53 kronor per vara, så att en vara inte ska få en oproportionerligt hög skatt.

- Det finns möjlighet att göra avdrag på skatten om vissa delar av varan inte innehåller någon brom-, klor- eller fosforförening. Avdraget är 50 procent alternativt 95 procent av skattebeloppet beroende på bland annat vilken förening som varan inte innehåller.

Källa: Skatteverket

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen