Begränsad möjlighet för L att klara riksdagsspärren – Positiv signal för KD

2022 02 10

En mätning från DN/Ipsos visar att Liberalerna har en minskad möjlighet att klara riksdagsspärren i årets val.

Höstens val ser ut att bli jämt. Striden står om de väljare som kan tänka sig att rösta på partier i båda konstellationerna, men samtidigt kan mycket avgöras av att vissa partier inte lyckas nå upp till riksdagsspärren.

Bra läge för S

Mätningen visar att Socialdemokraterna har vuxit sedan valet 2018. Förra valet svarade 28 procent att de starkt övervägde att rösta på partiet, medan årets mätning visar på 33 procent.

Potential för KD

Även Kristdemokraterna har vuxit sedan förra valet. Potentialen visar nu på 11 procent, vilket är en höjning sedan 2018 då mätningen låg på 7 procent.

L och MP ligger osäkert till

Mätningen visar att Liberalerna ligger osäkert till. Jämfört med valet för fyra år sedan har potentialen för partiet halverats, och ligger nu på 6 procent. Även Miljöpartiets siffror har sjunkit sedan 2018, och partiet har nu en potential på 7 procent.

Alla partier har möjligheter

Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, säger till DN att alla partier har möjligheten att klara riksdagsspärren. Han förklarar att det återstår att se om partierna lyckas realisera sin potential, men att mycket kan hända till valdagen.

M har potential

Om det var val idag hade Moderaterna fått ett väljarstöd på 21 procent.  

– Moderaterna står i spetsen för ett tydligt regeringsalternativ. Det gör att väljare från fler partier kan tänka sig att rösta på dem, säger Nicklas Källebring.

Få väljare beredda att stödrösta

Frågan kring vilka väljare som var beredda att överge sitt favoritparti för att stödrösta fick svaga siffror. Ytterst få var villiga att ge en stödröst till L, KD eller MP.

Kritiskt för L

Här är läget kritiskt för Liberalerna. Endast 1 procent av väljarna meddelade att de säkert skulle ge L sitt stöd om partiet ligger under eller nära riksdagsspärren. 4 procent svarar att de troligen skulle göra det. M-väljare är mer villiga att ge sin stödröst till KD än till L.

L har bytt linje

Forskningen visar att väljare helst stödröstar på partier som förväntas hjälpa deras favoritparti till makten. Statsvetaren Annika Fréden har sagt till DN att det kan finnas en osäkerhet kring vart L hör hemma, då partiet har bytt linje från samarbete med S till att stödja Ulf Kristersson (M).

Foto: Liberalerna

Text: Redaktionen

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen

Danmark har läxat upp USA

2025 05 09

Enligt uppgifter till The Wall Street Journal avser USA att öka spionaget mot Grönland, som tillhör det danska kungariket.

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.  

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till  den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen